1 Ve dem som är trygga på Sion, och litar på Samarias berg, som kallas de främsta bland folken, som Israels hus vänder sig till. 2 Gå till Kalne och se efter, och dra därifrån till stora Hamat, fortsätt sedan ner till filisteernas Gat. Är de bättre än dessa riken, eller är deras område större än ert område? 3 Ni som skjuter ifrån er den onda dagen, men låter våldets herravälde närma sig. 4 ✝ Ni som ligger på elfenbensbäddar och sträcker ut er på era soffor, och äter gödda lamm ur fårhjorden och kalvar från gödstallet. 5 Ni som skrålar till harpans ljud, och uppfinner musikinstrument åt er själva som David. 6 ✝ Ni som dricker vin ur skålar och smörjer er med de finaste oljorna, men inte är bedrövade över Josefs lidande. 7 Därför ska de nu vara först att föras bort i fångenskap, och skrålet från dem som lättjefullt sträckte ut sig ska upphöra. 8 ✝ Herren GUD har svurit vid sig själv: Så säger HERREN, härskarornas Gud: Jag avskyr Jakobs stolthet, och hatar hans palatser, och därför ska jag utlämna staden och allt som finns i den. 9 Och det ska ske, att om tio män finns kvar i ett hus, så ska de dö. 10 Och när en släkting och likbrännare plockar upp benen för att ta ut dem ur huset, ska han säga till honom som är inne i huset: Finns det någon mer med dig? Och han ska svara: Nej. Då ska han säga: Tyst! Ty vi får inte nämna HERRENS namn. 11 För se, HERREN befallde, och han ska slå det stora huset i stycken och det lilla huset i spillror. 12 ✝ Ska hästar springa på klippan, eller plöjer man där med oxar? Så har ni förvandlat rättvisan till gift och rättfärdighetens frukt till malört. 13 Ni som gläder er över det som ingenting är, och som säger: Har vi inte skaffat oss makt* genom vår egen styrka? 14 Men se, jag ska uppväcka ett folk mot er, o Israels hus, säger HERREN, härskarornas Gud, och de ska förtrycka er från infartsvägen till Hamat ända till Arabasänkans bäck.