20 Och han stod upp och gick till sin far. Och medan han ännu var långt borta, såg hans far honom och greps av medlidande och sprang emot honom, omfamnade honom och kysste honom. 21 Men sonen sa till honom: Far, jag har syndat mot himlen och inför dig och är inte längre värd att kallas din son. 22 Men fadern sa till sina tjänare:* Ta fram den bästa dräkten och klä honom i den, och sätt en ring på hans hand och skor på hans fötter. 23 Och hämta hit den gödda kalven och slakta den och låt oss äta och vara glada,