Tiago 4:6-10

Em outras traduções

1. SVEN Svenska 1917

   6 Men så mycket större är den nåd han giver; därför heter det: »Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka giver han nåd.»Job 22:29. Ords. 3:34. 29:23. Syr. 3:18. 1 Petr. 5:5 f. 7 Så varen nu Gud underdåniga, men stån emot djävulen, så skall han fly bort ifrån eder. 8 Nalkens Gud, så skall han nalkas eder. Renen edra händer, I syndare, och gören edra hjärtan rena, I människor med delad håg. 9 Kännen edert elände och sörjen och gråten. Edert löje vände sig i sorg och eder glädje i bedrövelse.Luk. 6:25. 10 Ödmjuken eder inför Herren, så skall han upphöja eder.Luk. 14:11.

2. SFB15 Svenska Folkbibeln 2015

   6 *Job 22:29, 1 Petr 5:5.Men större är nåden som han ger. Därför heter det: Gud står emot de högmodiga men ger nåd åt de ödmjuka.*4:6 Ords 3:34.

   7 *Ef 6:12, 1 Petr 5:8f, 1 Joh 5:18.Underordna er därför Gud. Stå emot djävulen, så ska han fly från er. 8 *Jes 1:16f, Sak 1:3.Närma er Gud, så ska han närma sig er. Rena era händer, ni syndare, och rena era hjärtan, ni splittrade. 9 *Luk 6:25.Klaga, sörj och gråt! Vänd ert skratt i sorg och er glädje i bedrövelse. 10 *Matt 23:12.Ödmjuka er inför Herren, så ska han upphöja er.

3. SKB Svenska Kärnbibeln - uma tradução expandida

   6 Men han [den helige Ande] ger oss mer och mer nåd (kraft, oförtjänt favör från Gud) [när vi vänder oss bort från vår själviskhet och övervinner ondska och avundsjuka]. Det är därför det står:

   Gud står emot [gör sig redo att gå ut till strid mot] de arroganta (högmodiga),

   men ger nåd (favör) till de ödmjuka. [Ords 3:34]

   7 Underordna er därför Gud [ställ er frivilligt och på en gång under hans befäl] – stå emot (ta ställning i fasthet mot) djävulen [den som fram och tillbaka kastar anklagelser, smädar och baktalar],

   så ska han (kommer han att) fly [bort] från er. [1 Pet 5:9]

   8 Närma er Gud,

   så ska han (kommer han att) närma sig er. [Matt 7:7]

   [Innebörden är att reflexmässigt dra sig alldeles nära intill. Här har grekiskan en aktivt pågående verbform.]

   Rengör era händer [handlingar], ni syndare,

   och rena era hjärtan [rena ert inre liv, helga ert sätt att tänka] ni splittrade (tvehågsna, kluvna – ordagrant: "två-själade") [som älskar Gud och samtidigt följer era egna begär].

   [När ni drar er närmare Gud:]

   9 Känn djup ånger och gråt [över er trolöshet],

   låt era skratt bytas ut till sorg,

   och glädjen till bedrövelse [för era synder].

   10 Ödmjuka er [böj er inre människa] inför Herren,

   så ska han upphöja er [Matt 23:12; 1 Pet 5:6].

   [Följande stycke handlar om att "göra", se vers 11, 13, 15. Huvudpoängen är att det bara är en som har rätt att döma – Gud. Stycket börjar med ordet "tala" och hör tematiskt ihop med Jak 3:1-12 som handlar om tungan. Vers 11-13 formar också en kiasm.]