1 För sångmästaren, till Mutlabbén; en psalm av David.

2 Jag vill tacka HERREN av allt mitt hjärta; jag vill förtälja alla dina under.

3 Jag vill vara glad och fröjdas i dig, jag vill lovsjunga ditt namn, du den Högste.

4 Ty mina fiender vika tillbaka, de falla och förgås för ditt ansikte.

5 Ja, du har utfört min rätt och min sak; du sitter på din tron såsom en rättfärdig domare.

6 Du har näpst hedningarna och förgjort de ogudaktiga; deras namn har du utplånat för alltid och evinnerligen.

7 Fienderna äro nedgjorda, utrotade för alltid; deras städer har du omstörtat, deras åminnelse har förgåtts.

8 Men HERREN tronar evinnerligen, sin stol har han berett till doms;

9 och han skall döma jordens krets med rättfärdighet, han skall skipa lag bland folken med rättvisa.

10 Så vare då HERREN en borg för den förtryckte, en borg i nödens tider.

11 Och må de som känna ditt namn förtrösta på dig; ty du övergiver icke dem som söka dig, HERRE.

12 Lovsjungen HERREN, som bor i Sion, förkunnen bland folken hans gärningar.

13 Ty han som utkräver blodskulder har kommit ihåg dem; han har icke förgätit de betrycktas klagorop.

14 Var mig nådig, HERRE; se huru jag plågas av dem som hata mig, du som lyfter mig upp från dödens portar;

15 på det att jag må förtälja allt ditt lov och i dottern Sions portar fröjda mig över din frälsning.

16 Hedningarna hava sjunkit ned i den grav som de grävde; i det nät som de lade ut har deras fot blivit fångad.

17 HERREN har gjort sig känd, han har hållit dom; han snärjer den ogudaktige i hans händers verk. Higgajón. Sela.

18 DE ogudaktiga vika tillbaka, ned i dödsriket, alla hedningar, de som förgäta Gud.

19 Ty icke för alltid skall den fattige vara förgäten, de betrycktas hopp skall ej varda om intet evinnerligen.

20 Stå upp, HERRE; låt icke människor få överhanden, låt hedningarna bliva dömda inför ditt ansikte.

21 Låt, o HERRE, förskräckelse komma över dem; må hedningarna förnimma att de äro människor. Sela.

1 I will give thanks unto Jehovah with my whole heart;

I will show forth all thy marvellous works.

2 I will be glad and exult in thee;

I will sing praise to thy name, O thou Most High.

3 When mine enemies turn back,

They stumble and perish at thy presence.

4 For thou hast maintained my right and my cause;

Thou sittest in the throne judging righteously.

5 Thou hast rebuked the nations, thou hast destroyed the wicked;

Thou hast blotted out their name for ever and ever.

6 The enemy are come to an end, they are desolate for ever;

And the cities which thou hast overthrown,

The very remembrance of them is perished.

7 But Jehovah sitteth as king for ever:

He hath prepared his throne for judgment;

8 And he will judge the world in righteousness,

He will minister judgment to the peoples in uprightness.

9 Jehovah also will be a high tower for the oppressed,

A high tower in times of trouble;

10 And they that know thy name will put their trust in thee;

For thou, Jehovah, hast not forsaken them that seek thee.

11 Sing praises to Jehovah, who dwelleth in Zion:

Declare among the people his doings.

12 For he that maketh inquisition for blood remembereth them;

He forgetteth not the cry of the poor.

13 Have mercy upon me, O Jehovah;

Behold my affliction which I suffer of them that hate me,

Thou that liftest me up from the gates of death;

14 That I may show forth all thy praise.

In the gates of the daughter of Zion

I will rejoice in thy salvation.

15 The nations are sunk down in the pit that they made:

In the net which they hid is their own foot taken.

16 Jehovah hath made himself known, he hath executed judgment:

The wicked is snared in the work of his own hands. [Higgaion. Selah

17 The wicked shall be turned back unto Sheol,

Even all the nations that forget God.

18 For the needy shall not alway be forgotten,

Nor the expectation of the poor perish for ever.

19 Arise, O Jehovah; let not man prevail:

Let the nations be judged in thy sight.

20 Put them in fear, O Jehovah:

Let the nations know themselves to be but men. [Selah