1 En psalm av David, när han flydde för sin son Absalom.

2 HERRE, huru många äro icke mina ovänner! Ja, många resa sig upp mot mig.

3 Många säga om mig: »Det finnes ingen frälsning för honom hos Gud.»

4 Men du, HERRE, är en sköld för mig; du är min ära och den som upplyfter mitt huvud.

5 Jag höjer min röst och ropar till HERREN, och han svarar mig från sitt heliga berg. Sela.

6 Jag lade mig och somnade in; jag har åter vaknat upp, ty HERREN uppehåller mig.

7 Jag fruktar icke för skaror av många tusen, som lägra sig mot mig runt omkring.

8 Stå upp, HERRE, fräls mig, min Gud; ty du slår alla mina fiender på kinden, du krossar de ogudaktigas tänder.

9 Hos HERREN är frälsningen; över ditt folk komme din välsignelse. Sela.

1 [A Psalm of David, when he fled from Absalom his son.] Jehovah, how many are they that trouble me, many they that rise up against me!

2 Many say of my soul, There is no salvation for him in God. Selah.

3 But thou, Jehovah, art a shield about me; my glory, and the lifter up of my head.

4 With my voice will I call to Jehovah, and he will answer me from the hill of his holiness. Selah.

5 I laid me down and slept; I awaked, for Jehovah sustaineth me.

6 I will not fear for myriads of the people that have set themselves against me round about.

7 Arise, Jehovah; save me, my God! For thou hast smitten all mine enemies upon the cheekbone, thou hast broken the teeth of the wicked.

8 Salvation is of Jehovah; thy blessing is upon thy people. Selah.