1 Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:2 Hos honom är väldighet och förskräckande makt, hos honom, som skapar frid i sina himlars höjd.3 Vem finnes, som förmår räkna hans skaror? Och vem överstrålas ej av hans ljus?4 Huru skulle då en människa kunna hava rätt mot Gud eller en av kvinna född kunna befinnas ren?5 Se, ej ens månen skiner nog klart, ej ens stjärnorna äro rena i hans ögon;6 huru mycket mindre då människan, det krypet, människobarnet, den masken!

1 E BILDAD Suhita rispose, e disse:2 La signoria, e lo spavento, è con lui; Egli fa in pace ciò che gli piace ne’ suoi cieli altissimi.3 Le sue schiere si posson esse annoverare? E sopra cui non si leva la sua luce?4 Ma come sarà giusto l’uomo appo Iddio? E come sarà puro colui ch’è nato di donna?5 Ecco, fino alla luna non sarà pura, e non risplenderà; E le stelle non saranno pure nel suo cospetto.6 Quanto meno l’uomo, che è un verme, E il figliuol dell’uomo, che è un vermicello?