1 Vad åter angår tid och stund härför, så är det icke behövligt att därom skriva till eder, käre bröder.

2 Ty I veten själva nogsamt att Herrens dag kommer såsom en tjuv om natten.

3 Bäst de säga: »Allt står väl till, och ingen fara är på färde», då kommer plötsligt fördärv över dem, såsom födslovåndan över en havande kvinna, och de skola förvisso icke kunna fly undan.

4 Men I, käre bröder, I leven icke mörker, så att den dagen kan komma över eder såsom en tjuv;

5 I ären ju alla ljusets barn och dagens barn. Ja, vi höra icke natten eller mörkret till;

6 låtom oss alltså icke sova såsom de andra, utan låtom oss vaka och vara nyktra.

7 De som sova, de sova om natten, och de som dricka sig druckna, de äro druckna om natten;

8 men vi som höra dagen till, vi må vara nyktra, iklädda trons och kärlekens pansar, med frälsningens hopp såsom hjälm.

9 Ty Gud har icke bestämt oss till att drabbas av vrede, utan till att vinna frälsning genom vår Herre, Jesus Kristus,

10 som har dött för oss, på det att vi må leva tillika med honom, vare sig vi ännu äro vakna eller vi äro avsomnade.

11 Trösten därför varandra, och uppbyggen varandra inbördes, såsom I ock redan gören.

12 Vi bedja eder, käre bröder, att rätt uppskatta de män som arbeta bland eder, och som äro edra föreståndare i Herren och förmana eder.

13 Låten dem vara eder övermåttan kära, för det verks skull som de utföra. Hållen frid inbördes.

14 Vi bjuda eder, käre bröder: Förmanen de oordentliga, uppmuntren de klenmodiga, tagen eder an de svaga, visen tålamod mot var man.

15 Sen till, att ingen vedergäller någon med ont för ont; faren fastmer alltid efter att göra vad gott är mot varandra och mot var man.

16 Varen alltid glada.

17 Bedjen oavlåtligen.

18 Tacken Gud i alla livets förhållanden. Ty att I så gören är Guds vilja i Kristus Jesus.

19 Utsläcken icke Anden,

20 förakten icke profetisk tal,

21 men pröven allt, behållen vad gott är,

22 avhållen eder från allt ont, av vad slag det vara må.

23 Men fridens Gud själv helge eder till hela eder varelse, så att hela eder ande och eder själ och eder kropp finnas bevarade ostraffliga vid vår Herres, Jesu Kristi, tillkommelse.

24 Trofast är han som kallar eder; han skall ock utföra sitt verk.

25 Käre bröder, bedjen för oss.

26 Hälsen alla bröderna med en helig kyss.

27 Jag besvär eder vid Herren att låta uppläsa detta brev för alla bröderna.

28 Vår Herres, Jesu Kristi, nåd vare med eder.

1 Ko nga wa ia me nga taima, e oku teina, kahore he take e tuhituhi atu ai ahau ki a koutou.

2 E matau pu ana hoki koutou, tera e haere mai te ra o te Ariki, ano he tahae i te po.

3 I a ratou hoki e ki ana, he rangimarie, he ora; ko reira te mate huaki tata ai ki a ratou, ka pera me te mamae ki te wahine hapu, e kore hoki ratou e mawhiti.

4 Ko koutou ia, e oku teina, kahore i roto i te pouri, e rite ai ki ta te tahae te hopu a taua ra i a koutou.

5 He tama koutou katoa no te marama, he tama no te ra: ehara tatou i te po, ehara i te pouri.

6 Heoi aua tatou e moe, kei pera me era atu; engari kia mataara tatou, kia whai whakaaro.

7 Ko te hunga hoki e moe ana, e moe ana i te po; ko te hunga e haurangi ana, e haurangi ana i te po.

8 Kia whai whakaaro tatou, ko tatou nei te hunga o te ra, kia kakahuria iho te whakapono me te aroha hei pukupuku; hei potae hoki, ko te tumanako atu ki te ora.

9 Kihai hoki tatou i meinga e te Atua mo te riri, engari kia whiwhi ai ki te ora ma roto i to tatou Ariki, i a Ihu Karaiti;

10 I mate nei mo tatou, ahakoa tatou mataara, moe ranei, kia ora tahi ai me ia.

11 Na, whakamarie koutou tetahi i tetahi, hanga hoki te pai o tetahi e tetahi, peratia me ta koutou e mea mai na.

12 He mea ia tenei na matou ki a koutou, e oku teina, kia matau ki te hunga e mahi ana i roto i a koutou, e tohutohu ana i a koutou i roto i te Ariki, e whakatupato ana i a koutou;

13 Kia nui whakaharahara ano o koutou whakaaro ki a ratou i runga i te aroha, me whakaaro ki ta ratou mahi. Kia mau ta koutou rongo ki a koutou ano.

14 Na ko ta matou whakahau tenei ki a koutou, e oku teina, whakatupatoria te hunga whakakeke, whakamarietia te hunga ngakau rahirahi, tautokona ake te hunga ngoikore, kia manawanui ki nga tangata katoa.

15 Kia tupato kei hoatu he kino mo te kino e tetahi ki tetahi; engari i nga wa katoa whaia he pai mo tetahi, mo tetahi, mo nga tangata katoa ano hoki.

16 Kia hari i nga wa katoa.

17 Kei whakamutua te inoi.

18 I nga mea katoa me whakawhetai atu; ko ta te Atua hoki tenei i pai ai i roto i a Karaiti Ihu hei mahi ma koutou,

19 Kei tineia te Wairua.

20 Kaua e whakahawea atu ki nga poropititanga.

21 Whakamatautauria nga mea katoa; kia u ki te pai;

22 Mawehe atu i nga ahua katoa o te kino.

23 A ma te Atua pu ano o te rangimarie e tino whakatapu rawa koutou: kia tiakina hoki o koutou wairua, o koutou ngakau, o koutou tinana, kia toitu, kia hekore, i te taenga mai o to tatou Ariki, o Ihu karaiti.

24 He pono te kaikaranga i a koutou, mana ano hoki e whakaoti.

25 E oku teina, inoi mo matou.

26 Oha atu ki nga teina katoa, hei te kihi tapu.

27 He tohe atu tenei naku ki a koutou i runga i te Ariki, kia korerotia tenei pukapuka ki nga teina tapu katoa.

28 Kia tau ki a koutou te aroha noa o to tatou Ariki, o Ihu Karaiti. Amine.