1 Då nu Kristus har lidit till köttet, så väpnen ock I eder med samma sinne; ty den som har lidit till köttet har icke längre något att skaffa med synd.

2 Och leven sedan, under den tid som återstår eder här i köttet, icke mer efter människors onda begärelser, utan efter Guds vilja.

3 Ty det är nog, att I under den framfarna tiden haven gjort hedningarnas vilja och levat i lösaktighet och onda begärelser, i fylleri, vilt leverne och dryckenskap och i allahanda skamlig avgudadyrkan,

4 varför de ock förundra sig och smäda eder, då I nu icke löpen med till samma liderlighetens pöl.

5 Men de skola göra räkenskap inför honom som är redo att döma levande och döda.

6 Ty att evangelium blev förkunnat jämväl för döda, det skedde, för att dessa, om de än till köttet blevo dömda, såsom alla människor dömas, likväl till anden skulle få leva, så som Gud lever

7 Men änden på allting är nu nära. Varen alltså besinningsfulla och nyktra, så att I kunnen bedja.

8 Och varen framför allt uthålliga i eder kärlek till varandra, ty »kärleken överskyler en myckenhet av synder».

9 Varen gästvänliga mot varandra utan knot,

10 och tjänen varandra, var och en med den nådegåva han har undfått, såsom goda förvaltare av Guds mångfaldiga nåd.

11 Om någon talar, så vare hans tal i enlighet med Guds ord, om någon har en tjänst, så sköte han den efter måttet av den kraft som Gud förlänar, så att Gud i allt bliver ärad genom Jesus Kristus. Honom tillhör äran och väldet i evigheternas evigheter, amen.

12 Mina älskade, förundren eder icke över den luttringseld som är tänd bland eder, och som I till eder prövning måsten genomgå, och menen icke att därmed något förunderligt vederfares eder;

13 utan ju mer I fån dela Kristi lidanden, dess mer mån I glädja eder, för att I ock mån kunna glädjas och fröjda eder vid hans härlighets uppenbarelse.

14 Saliga ären I, om I för Kristi namns skull bliven smädade, ty härlighetens Ande, Guds Ande, vilar då över eder.

15 Det må nämligen icke ske, att någon av eder får lida såsom dråpare eller tjuv eller illgärningsman, eller därför att han blandar sig i vad honom icke vidkommer.

16 Men om någon får lida för att han är en kristen, då må han icke blygas, utan prisa Gud för detta namns skull.

17 Ty tiden är inne att domen skall begynna, och det på Guds hus; men om begynnelsen sker med oss, vad bliver då änden för dem som icke hörsamma Guds evangelium?

18 Och om den rättfärdige med knapp nöd bliver frälst, »huru skall det då gå den ogudaktige och syndaren?»

19 Alltså, de som efter Guds vilja få lida, de må anbefalla sina själar åt sin trofaste Skapare, allt under det att de göra vad gott är.

1 D'où viennent parmi vous les dissensions et les querelles? N'est-ce pas de vos passions, qui combattent dans vos membres?

2 Vous convoitez, et vous n'obtenez pas; vous êtes meurtriers et jaloux, et vous ne pouvez être satisfaits; vous luttez, et vous faites la guerre, et vous n'obtenez pas, parce que vous ne demandez pas.

3 Vous demandez, et vous ne recevez point, parce que vous demandez mal, et dans la vue de satisfaire à vos plaisirs.

4 Hommes et femmes adultères, ne savez-vous pas que l'amour du monde est une inimitié contre Dieu? Qui voudra donc être ami du monde, se rendra ennemi de Dieu.

5 Pensez-vous que l'Écriture parle en vain? L'Esprit qui habite en nous, a-t-il des désirs qui portent à l'envie?

6 Au contraire, il accorde une grâce plus grande. C'est pourquoi, l'Écriture dit: Dieu résiste aux orgueilleux, mais il fait grâce aux humbles.

7 Soumettez-vous donc à Dieu; résistez au diable, et il s'enfuira de vous.

8 Approchez-vous de Dieu, et il s'approchera de vous. Pécheurs, nettoyez vos mains; et vous qui avez le cœur partagé, purifiez vos cœurs;

9 Sentez vos misères, et soyez dans le deuil, et pleurez; que votre rire se change en pleurs, et votre joie en tristesse.

10 Humiliez-vous devant le Seigneur, et il vous élèvera.

11 Frères, ne médisez point les uns des autres. Celui qui médit d'un frère, et qui condamne son frère, médit de la loi, et juge la loi. Or, si tu juges la loi, tu n'es point observateur, mais juge de la loi.

12 Il y a un seul Législateur, qui peut sauver et perdre. Toi, qui es-tu, qui juges les autres?

13 Je m'adresse maintenant à vous qui dites: Nous irons aujourd'hui ou demain dans telle ville, et nous y passerons une année, nous trafiquerons et nous gagnerons. moins il pria avec instance qu'il ne plût point; et il ne plut point sur la terre durant trois ans et six mois.

14 Or, vous ne savez pas ce qu'il en sera de demain; car, qu'est-ce que votre vie? Ce n'est qu'une vapeur qui parait pour peu de temps, et qui s'évanouit ensuite.

15 Au lieu que vous devriez dire: Si le Seigneur le veut, et si nous vivons, nous ferons ceci ou cela.

16 Mais maintenant, vous vous glorifiez dans vos vanteries. Toute présomption de cette sorte est mauvaise.

17 Celui-là donc pèche, qui connaît le bien et qui ne le fait pas.