1 Och hela jorden hade enahanda tungomål och talade på enahanda sätt.
2 Men när de bröto upp och drogo österut, funno de en lågslätt i Sinears land och bosatte sig där.
3 Och de sade till varandra: »Kom, låt oss slå tegel och bränna det.» Och teglet begagnade de såsom sten, och såsom murbruk begagnade de jordbeck.
4 Och de sade: »Kom, låt oss bygga en stad åt oss och ett torn vars spets räcker upp i himmelen, och så göra oss ett namn; vi kunde eljest bliva kringspridda över hela jorden.»
5 Då steg HERREN ned för att se staden och tornet som människobarnen byggde.
6 Och HERREN sade: »Se, de äro ett enda folk och hava alla enahanda tungomål, och detta är deras första tilltag; härefter skall intet bliva dem omöjligt, vad de än besluta att göra.
7 Välan, låt oss stiga dit ned och förbistra deras tungomål, så att den ene icke förstår den andres tungomål.»
8 Och så spridde HERREN dem därifrån ut över hela jorden, så att de måste upphöra att bygga på staden.
9 Därav fick den namnet Babel, eftersom HERREN där <b>förbistrade</b> hela jordens tungomål; därifrån spridde ock HERREN ut dem över hela jorden.
10 Detta är berättelsen om Sems släkt. När Sem var hundra år gammal, födde han Arpaksad, två år efter floden.
11 Och sedan Sem hade fött Arpaksad, levde han fem hundra år och födde söner och döttrar.
12 När Arpaksad var trettiofem år gammal, födde han Sela.
13 Och sedan Arpaksad hade fött Sela, levde han fyra hundra tre år och födde söner och döttrar.
14 När Sela var trettio år gammal, födde han Eber.
15 Och sedan Sela hade fött Eber, levde han fyra hundra tre år och födde söner och döttrar.
16 När Eber var trettiofyra år gammal, födde han Peleg.
17 Och sedan Eber hade fött Peleg, levde han fyra hundra trettio år och födde söner och döttrar.
18 När Peleg var trettio år gammal, födde han Regu.
19 Och sedan Peleg hade fött Regu, levde han två hundra nio år och födde söner och döttrar.
20 När Regu var trettiotvå år gammal, födde han Serug.
21 Och sedan Regu hade fött Serug, levde han två hundra sju år och födde söner och döttrar.
22 När Serug var trettio år gammal, födde han Nahor.
23 Och sedan Serug hade fött Nahor, levde han två hundra år och födde söner och döttrar.
24 När Nahor var tjugunio år gammal, födde han Tera.
25 Och sedan Nahor hade fött Tera, levde han ett hundra nitton år och födde söner och döttrar.
26 När Tera var sjuttio år gammal, födde han Abram, Nahor och Haran.
27 Och detta är berättelsen om Teras släkt. Tera födde Abram, Nahor och Haran. Och Haran födde Lot.
28 Och Haran dog hos sin fader Tera i sitt fädernesland, i det kaldeiska Ur.
29 Och Abram och Nahor togo sig hustrur; Abrams hustru hette Sarai, och Nahors hustru hette Milka, dotter till Haran, som var fader till Milka och Jiska.
30 Men Sarai var ofruktsam och hade inga barn.
31 Och Tera tog med sig sin son Abram och sin sonson Lot, Harans son, och sin sonhustru Sarai, som var hans son Abrams hustru; och de drogo tillsammans ut från det kaldeiska Ur på väg till Kanaans land; men när de kommo till Haran, bosatte de sig där.
32 Och Teras ålder blev två hundra fem år; därefter dog Tera i Haran.
1 Es hatte aber die ganze Welt einerlei Sprache und einerlei Rede.
2 Da sie nun gen Osten zogen, fanden sie eine Ebene im Lande Sinear, und sie ließen sich daselbst nieder.
3 Und sie sprachen zueinander: Wohlan, laßt uns Ziegel streichen und sie feuerfest brennen! Und sie brauchten Ziegel für Steine und Asphalt für Kalk.
4 Und sie sprachen: Wohlan, laßt uns eine Stadt und einen Turm bauen, dessen Spitze bis an den Himmel reicht, daß wir uns einen Namen machen, damit wir ja nicht über die ganze Erde zerstreuet werden!
5 Da fuhr der HERR herab, daß er die Stadt und den Turm sähe, den die Menschenkinder bauten.
6 Und der HERR sprach: Siehe, es ist nur ein einziges Volk, und sie sprechen alle nur eine Sprache, und dies ist der Anfang ihres Unternehmens! Nun wird es ihnen nicht unmöglich sein, alles auszuführen, was sie sich vorgenommen haben.
7 Wohlan, laßt uns hinabfahren und daselbst ihre Sprache verwirren, daß keiner des andern Sprache verstehe!
8 Also zerstreute sie der HERR von dannen über die ganze Erde, daß sie aufhörten die Stadt zu bauen.
9 Daher gab man ihr den Namen Babel, weil der HERR daselbst die Sprache der ganzen Welt verwirrte und sie von dannen über die ganze Erde zerstreute.
10 Dies ist das Geschlechtsregister Sems: Als Sem hundert Jahre alt war, zeugte er den Arpakschad, zwei Jahre nach der Flut;
11 und nachdem Sem den Arpakschad gezeugt, lebte er noch fünfhundert Jahre und zeugte Söhne und Töchter.
12 Arpakschad war fünfunddreißig Jahre alt, als er den Schelach zeugte;
13 und nachdem Arpakschad den Schelach gezeugt hatte, lebte er noch 403 Jahre und zeugte Söhne und Töchter.
14 Schelach war dreißig Jahre alt, da er den Eber zeugte;
15 und nachdem Schelach den Eber gezeugt hatte, lebte er noch 403 Jahre und zeugte Söhne und Töchter.
16 Eber war vierunddreißig Jahre alt, da er den Peleg zeugte;
17 und nachdem Eber den Peleg gezeugt, lebte er noch 430 Jahre und zeugte Söhne und Töchter.
18 Peleg war dreißig Jahre alt, da er den Regu zeugte;
19 und nachdem Peleg den Regu gezeugt, lebte er noch 207 Jahre und zeugte Söhne und Töchter.
20 Regu war zweiunddreißig Jahre alt, da er den Serug zeugte;
21 und nachdem Regu den Serug gezeugt, lebte er noch 207 Jahre und zeugte Söhne und Töchter.
22 Serug war dreißig Jahre alt, da er den Nahor zeugte;
23 und nachdem Serug den Nahor gezeugt, lebte er noch 200 Jahre und zeugte Söhne und Töchter.
24 Nahor war neunundzwanzig Jahre alt, da er den Terach zeugte;
25 und nachdem Nahor den Terach gezeugt, lebte er noch 119 Jahre und zeugte Söhne und Töchter.
26 Terach war siebzig Jahre alt, da er den Abram, Nahor und Haran zeugte.
27 Und dies ist Terachs Geschlechtsregister: Terach zeugte den Abram, Nahor und Haran; Haran aber zeugte den Lot.
28 Und Haran starb vor seinem Vater Terach im Lande seiner Geburt zu Ur in Chaldäa.
29 Abram aber und Nahor nahmen Weiber; Abrams Weib hieß Sarai, Nahors Weib hieß Milka, eine Tochter Harans, des Vaters der Milka und der Jisla.
30 Sarai aber war unfruchtbar; sie hatte kein Kind.
31 Und Terach nahm seinen Sohn Abram, dazu den Lot, Harans Sohn, seinen Enkel, auch Sarai, seine Schwiegertochter, das Weib seines Sohnes Abram, und sie zogen miteinander aus von Ur in Chaldäa, um ins Land Kanaan zu gehen. Als sie aber nach Haran kamen, blieben sie daselbst.
32 Und Terach ward 205 Jahre alt und starb in Haran.