1 Juda barns stam fick, efter sina släkter, sin lott söderut intill Edoms gräns, intill öknen Sin, längst ned i söder.

2 Och deras södra gräns begynte vid ändan av Salthavet, vid dess sydligaste vik,

3 gick vidare söder om Skorpionhöjden och fram till Sin, drog sig så upp söder om Kades-Barnea, gick därefter framom Hesron och drog sig upp till Addar samt böjde sig sedan mot Karka.

4 Vidare gick den fram till Asmon och därifrån ut till Egyptens bäck; sedan gick gränsen ut vid havet. »Detta», sade han, »skall vara eder gräns i söder.»

5 Gränsen i öster var Salthavet ända till Jordans utlopp. Och gränsen på norra sidan begynte vid den vik av detta hav, där Jordan har sitt utlopp.

6 Därifrån drog sig gränsen upp mot Bet-Hogla och gick fram norr om Bet-Haaraba; vidare drog sig gränsen upp till Bohans, Rubens sons, sten.

7 Därefter drog sig gränsen upp till Debir från Akors dal i nordlig riktning mot det Gilgal som ligger mitt emot Adummimshöjden, söder om bäcken; sedan gick gränsen fram till Semeskällans vatten och så ut till Rogelskällan.

8 Vidare drog sig gränsen uppåt Hinnoms sons dal, söder om Jebus' höjd, det är Jerusalem; därefter drog sig gränsen upp till toppen av det berg som ligger gent emot Hinnomsdalen, västerut, i norra ändan av Refaimsdalen.

9 Och från toppen av detta berg drog sig gränsen fram till Neftoavattnets källa och vidare till städerna i Efrons bergsbygd; sedan drog sig gränsen till Baala, det är Kirjat-Jearim.

10 Och från Baala böjde sig gränsen åt väster mot Seirs bergsbygd och gick fram till Jearims bergshöjd, det är Kesalon, norr om denna, och gick så ned till Bet-Semes och framom Timna.

11 Vidare gick gränsen till Ekrons höjd, norrut; därefter drog sig gränsen till Sickeron, gick så framom berget Baala och därifrån ut till Jabneel; sedan gick gränsen ut vid havet.

12 Och gränsen i väster följde Stora havet; det utgjorde gränsen. Dessa voro Juda barns gränser runt omkring, efter deras släkter.

13 Men åt Kaleb, Jefunnes son, gavs, efter HERRENS befallning till Josua, en särskild del bland Juda barn, nämligen Arbas, Anaks faders, stad, det är Hebron.

14 Och Kaleb fördrev därifrån Anaks tre söner, Sesai, Ahiman och Talmai, Anaks avkomlingar.

15 Därifrån drog han upp mot Debirs invånare. Men Debir hette fordom Kirjat-Sefer.

16 Och Kaleb sade: »Åt den som angriper Kirjat-Sefer och intager det vill jag giva min dotter Aksa till hustru.»

17 När då Otniel, son till Kenas, Kalebs broder, intog det, gav han honom sin dotter Aksa till hustru.

18 Och när hon kom till honom, intalade hon honom att begära ett stycke åkermark av hennes fader; och hon steg hastigt ned från åsnan. Då sade Kaleb till henne: »Vad önskar du?»

19 Hon sade: »Giv mig en avskedsskänk; eftersom du har gift bort mig till det torra Sydlandet, må du giva mig vattenkällor.» Då gav han henne Illiotkällorna och Tatiotkällorna.

20 Detta var nu Juda barns stams arvedel, efter deras släkter.

21 Och de städer som lågo ytterst i Juda barns stam, mot Edoms gräns, i Sydlandet, voro: Kabseel, Eder, Jagur,

22 Kina, Dimona, Adada,

23 Kedes, Hasor och Jitnan,

24 Sif, Telem, Bealot,

25 Hasor-Hadatta, Keriot, Hesron, det är Hasor,

26 Amam, Sema, Molada,

27 Hasar-Gadda, Hesmon, Bet-Pelet,

28 Hasar-Sual, Beer-Seba och Bisjotja,

29 Baala, Ijim, Esem,

30 Eltolad, Kesil, Horma,

31 Siklag, Madmanna, Sansanna,

32 Lebaot, Silhim, Ain och Rimmon -- tillsammans tjugunio städer med sina byar.

33 I Låglandet: Estaol, Sorga, Asna,

34 Sanoa och En-Gannim, Tappua och Enam,

35 Jarmut och Adullam, Soko och Aseka,

36 Saaraim, Aditaim, Gedera och Gederotaim -- fjorton städer med sina byar;

37 Senan, Hadasa, Migdal-Gad,

38 Dilean, Mispe, Jokteel,

39 Lakis, Boskat, Eglon,

40 Kabbon, Lamas, Kitlis,

41 Gederot, Bet-Dagon, Naama och Mackeda -- sexton städer med sina byar;

42 Libna, Eter, Asan,

43 Jifta, Asna, Nesib,

44 Kegila, Aksib och Maresa -- nio städer med sina byar;

45 Ekron med underlydande städer och byar;

46 från Ekron till havet allt vad som ligger på sidan om Asdod samt dithörande byar;

47 vidare Asdod med underlydande städer och byar, Gasa med underlydande städer och byar ända till Egyptens bäck och fram till Stora havet, som utgjorde gränsen.

48 Och i Bergsbygden: Samir, Jattir, Soko,

49 Danna, Kirjat-Sanna, det är Debir,

50 Anab, Estemo, Anim,

51 Gosen, Holon och Gilo -- elva städer med sina byar;

52 Arab, Ruma, Esean,

53 Janum, Bet-Tappua, Afeka,

54 Humta, Kirjat-Arba, det är Hebron, och Sior -- nio städer med sina byar;

55 Maon, Karmel, Sif, Juta,

56 Jisreel, Jokdeam och Sanoa,

57 Kain, Gibea och Timna -- tio städer med sina byar;

58 Halhul, Bet-Sur, Gedor,

59 Maarat, Bet-Anot och Eltekon -- sex städer med sina byar;

60 Kirjat-Baal, det är Kirjat-Jearim, och Rabba -- två städer med sina byar;

61 I Öknen: Bet-Haaraba, Middin, Sekaka,

62 Nibsan, Ir-Hammela och En-Gedi -- sex städer med sina byar.

63 Men jebuséerna, som bodde i Jerusalem, kunde Juda barn icke fördriva; därför bodde ock jebuséerna kvar bland Juda barn i Jerusalem, såsom de göra ännu i dag.

1 Und das Los des Stammes der Kinder Juda nach ihren Geschlechtern lag an der Grenze von Zin gegen Mittag, am südlichen Ende.

2 Und ihre südliche Grenze beginnt am Ende des Salzmeeres, bei der Zunge, die mittagwärts reicht,

3 und zieht sich hinaus gegen Mittag zur Höhe von Akrabbim und hinüber gen Zin und wieder von Mittag gen Kadesch-Barnea hinauf und nach Hezron hin und gen Adar hinauf und wendet sich gegen Karka;

4 dann geht sie hinüber nach Azmon und hinaus an den Bach Ägyptens, so daß das Meer das Ende der Grenze bildet. Das sei eure südliche Grenze!

5 Aber die östliche Grenze ist das Salzmeer bis zur Mündung des Jordan. Die Grenze des nördlichen Teils aber beginnt bei der Zunge des Meeres an der Mündung des Jordan

6 und geht hinauf gen Beth-Hogla und zieht sich von Mitternacht gen Beth-Araba und kommt herauf zum Stein Bohan,

7 des Sohnes Rubens, und geht von dem Tal Achor hinauf gen Debir und wendet sich nördlich gegen Gilgal, welches der Anhöhe Adummim gegenüber liegt, das südlich an dem Bache liegt. Darnach geht sie zu dem Wasser En-Semes und kommt hinaus zum Brunnen Rogel,

8 geht darnach hinauf zum Tal des Sohnes Hinnoms, an der Seite der Jebusiter gegen Mittag, das ist Jerusalem; und sie kommt herauf zur Spitze des Berges, der westlich vor dem Tal Hinnom liegt und nördlich an das Ende des Tales Rephaim stößt.

9 Darnach kommt sie von der Spitze desselben Berges zu der Quelle des Wassers Nephtoach und kommt heraus zu den Städten des Gebirges Ephron und neigt sich gen Baala, das ist Kirjat-Jearim.

10 Und die Grenze wendet sich herum von Baala gegen Abend zum Gebirge Seir und geht hinüber nach dem nördlichen Bergrücken Jearim, das ist Kesalon, und kommt herab gen Beth-Semes und geht nach Timna;

11 sodann läuft die Grenze weiter nördlich bis zum Bergrücken von Ekron und zieht sich gen Sikron und geht über den Berg Baala und kommt heraus gen Jabneel; also daß das Meer das Ende dieser Grenze bildet.

12 Die Grenze aber gegen Abend ist das große Meer und sein Gestade. Das ist die Grenze der Kinder Juda, nach ihren Geschlechtern, ringsum.

13 Aber Kaleb, dem Sohn Jephunnes, gab er sein Teil unter den Kindern Juda nach dem Befehl des HERRN an Josua, nämlich die Stadt Arba, des Vaters Enaks, das ist Hebron.

14 Und Kaleb vertrieb von dannen die drei Söhne Enaks, Sesai, Achiman und Talmai, die Enakskinder,

15 und zog von dannen hinauf zu den Einwohnern von Debir. Debir aber hieß vor Zeiten Kirjat-Sepher.

16 Und Kaleb sprach: Wer Kirjat-Sepher schlägt und erobert, dem will ich meine Tochter Achsa zum Eheweib geben!

17 Da gewann sie Otniel, der Sohn Kenas, des Bruders Kalebs; und er gab ihm seine Tochter Achsa zum Eheweib.

18 Und es begab sich, als sie einzog, trieb sie ihn an, von ihrem Vater einen Acker zu fordern. Und sie sprang vom Esel. Da sprach Kaleb zu ihr:

19 Was hast du? Sie sprach: Gib mir einen Segen, denn du hast mir ein dürres Land gegeben; gib mir auch Wasserquellen! Da gab er ihr Wasserquellen, die obern und die untern.

20 Das ist das Erbteil des Stammes der Kinder Juda nach ihren Geschlechtern.

21 Und die äußersten Städte des Stammes der Kinder Juda, gegen die Grenze der Edomiter im Süden, waren diese: Kabzeel,

22 Eder, Jagur, Kina, Dimona, Adada,

23 Kedesch, Hazor, Jitnan, Siph, Telem,

24 Bealot, Hazor-Hadatta, Keriot-Hezron,

25 welches Hazor ist,

26 Amam, Sema, Molada,

27 Hazar-Gadda, Hesmon, Beth-Pelet,

28 Hazar-Schual, Beer-Seba, Bisjot-Ja,

29 Baala, Jjim, Ezem, Eltolad, Kesil,

30 Horma, Ziklag, Madmanna, Sansanna,

31 Lebaot, Silhim, Ain und Rimmon.

32 Das sind neunundzwanzig Städte und ihre Dörfer.

33 In den Tälern aber waren Estaol,

34 Zorea, Asna, Sanoach, En-Gannim,

35 Tappuach, Enam, Jarmut,

36 Adullam, Socho, Aseka, Saaraim, Aditaim, Gereda, Gederotaim;

37 das sind vierzehn Städte und ihre Dörfer.

38 Zenan, Hadasa, Migdal-Gad, Dilean,

39 Mizpe, Jokteel, Lachis, Bozkat, Eglon,

40 Kabbon, Lachmas, Kitlis, Gederot,

41 Beth-Dagon, Naama, Makkeda. Das sind sechzehn Städte und ihre Dörfer.

42 Libna, Eter, Asan, Jiphtach, Asna, Nezib,

43 Kegila, Achsib, Maresa.

44 Das sind neun Städte und ihre Dörfer.

45 Ekron, mit seinen Dörfern und Höfen.

46 Von Ekron und bis an das Meer alles, was an Asdod grenzt und ihre Dörfer:

47 Asdod mit seinen Dörfern und Höfen, Gaza mit seinen Höfen und Dörfern, bis an den Bach Ägyptens, und das große Meer ist seine Grenze.

48 Auf dem Gebirge aber waren Samir, Jattir, Socho,

49 Danna, Kirjat-Sanna, welches Debir ist,

50 Anab, Estemo, Anim, Gosen, Holon, Gilo.

51 Das sind elf Städte und ihre Dörfer.

52 Arab, Duma, Esean,

53 Janum, Beth-Tappuach, Apheka, Humta,

54 Kirjat-Arba, das ist Hebron, Zior. Das sind neun Städte und ihre Dörfer.

55 Maon, Karmel, Siph, Juta, Jesreel,

56 Jokdeam, Sanoach, Kain, Gibea, Timna.

57 Das sind zehn Städte und ihre Dörfer.

58 Halhul, Beth-Zur, Gedor, Maarat, Beth-Anot und Eltekon.

59 Das sind sechs Städte und ihre Dörfer.

60 Kirjat-Baal, das ist Kirjat-Jearim, und Rabba. Das sind zwei Städte und ihre Dörfer.

61 In der Wüste aber waren Beth-Araba, Middin,

62 Sechacha, Nibsan und die Salzstadt und Engedi. Das sind sechs Städte und ihre Dörfer.

63 Die Kinder Juda aber konnten die Jebusiter, welche zu Jerusalem wohnten, nicht vertreiben. Also wohnten die Jebusiter mit den Kindern Juda zu Jerusalem bis auf diesen Tag.