1 Och David talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och från Sauls hand.
2 Han sade: HERRE, du mitt bergfäste, min borg och min räddare,
3 Gud, du min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn och min tillflykt, min frälsare, du som frälsar mig från våldet!
4 HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
5 Ty dödens bränningar omvärvde mig, fördärvets strömmar förskräckte mig,
6 dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig.
7 Men jag åkallade HERREN i min nöd, ja, jag gick med min åkallan till min Gud. Och han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop kom till hans öron.
8 Då skalv jorden och bävade, himmelens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
9 Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun, eldsglöd ljungade från honom.
10 Och han sänkte himmelen och for ned och töcken var under hans fötter.
11 Han for på keruben och flög, han sågs komma på vindens vingar
12 Och han gjorde mörker till en hydda som omslöt honom: vattenhopar, tjocka moln.
13 Ur glansen framför honom ljungade eldsglöd.
14 HERREN dundrade från himmelen den Högste lät höra sin röst.
15 Han sköt pilar och förskingrade dem, ljungeld och förvirrade dem.
16 Havets bäddar kommo i dagen, jordens grundvalar blottades, för HERRENS näpst, för hans vredes stormvind.
17 Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
18 Han räddade mig från min starke fiende, från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
19 De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
20 Han förde mig ut på rymlig plats han räddade mig, ty han hade behag till mig.
21 HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
22 Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
23 nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och från hans stadgar vek jag icke av.
24 Så var jag ostrafflig för honom och tog mig till vara för missgärning.
25 Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter min renhet inför hans ögon.
26 Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig hjälte bevisar du dig ostrafflig.
27 Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
28 och du frälsar ett betryckt folk, men dina ögon äro emot de stolta, till att ödmjuka dem.
29 Ja, du, HERRE, är min lampa; ty HERREN gör mitt mörker ljust.
30 Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, med min Gud stormar jag murar.
31 Guds väg är ostrafflig, HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
32 Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa förutom vår Gud?
33 Gud, du som var mitt starka värn och ledde den ostrafflige på hans väg,
34 du som gjorde hans fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
35 du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
36 Du gav mig din frälsnings sköld och din bönhörelse gjorde mig stor,
37 du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
38 Jag förföljde mina fiender och förgjorde dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
39 Ja, jag gjorde ände på dem och slog dem, så att de icke mer reste sig; de föllo under mina fötter.
40 Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
41 Mina fiender drev du på flykten för mig, dem som hatade mig förgjorde jag.
42 De sågo sig omkring, men det fanns ingen som frälste; efter HERREN, men han svarade dem icke.
43 Och jag stötte dem sönder till stoft på jorden, jag krossade och förtrampade dem såsom orenlighet på gatan.
44 Du räddade mig ur mitt folks strider, du bevarade mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
45 Främlingar visade mig underdånighet; vid blotta ryktet hörsammade de mig.
46 Ja, främlingarnas mod vissnade bort; de omgjordade sig och övergåvo sina borgar.
47 HERREN lever! Lovad vare min klippa, upphöjd vare Gud, min frälsnings klippa!
48 Gud, som har givit mig hämnd och lagt folken under mig;
49 du som har fört mig ut från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
50 Fördenskull vill jag tacka dig, HERRE, bland hedningarna, och lovsjunga ditt namn.
51 Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
1 And David speaketh to Jehovah the words of this song in the day Jehovah hath delivered him out of the hand of all his enemies, and out of the hand of Saul,
2 and he saith: `Jehovah [is] my rock, And my bulwark, and a deliverer to me,
3 My God [is] my rock -- I take refuge in Him; My shield, and the horn of my salvation, My high tower, and my refuge! My Saviour, from violence Thou savest me!
4 The Praised One, I call Jehovah: And from mine enemies I am saved.
5 When the breakers of death compassed me, The streams of the worthless terrify me,
6 The cords of Sheol have surrounded me, Before me have been the snares of death.
7 In mine adversity I call Jehovah, And unto my God I call, And He heareth from His temple my voice, And my cry [is] in His ears,
8 And shake and tremble doth the earth, Foundations of the heavens are troubled, And are shaken, for He hath wrath!
9 Gone up hath smoke by His nostrils. And fire from His mouth devoureth, Brands have been kindled by it.
10 And He inclineth heaven, and cometh down, And thick darkness [is] under His feet.
11 And He rideth on a cherub, and doth fly, And is seen on the wings of the wind.
12 And He setteth darkness Round about Him -- tabernacles, Darkness of waters -- thick clouds of the skies.
13 From the brightness before Him Were brands of fire kindled!
14 Thunder from the heavens doth Jehovah, And the Most High giveth forth His voice.
15 And He sendeth forth arrows, And scattereth them; Lightning, and troubleth them;
16 And seen are the streams of the sea, Revealed are foundations of the world, By the rebuke of Jehovah, From the breath of the spirit of His anger.
17 He sendeth from above -- He taketh me, He draweth me out of many waters.
18 He delivereth me from my strong enemy, From those hating me, For they were stronger than I.
19 They are before me in a day of my calamity, And Jehovah is my support,
20 And He bringeth me out to a large place, He draweth me out for He delighted in me.
21 Jehovah recompenseth me, According to my righteousness, According to the cleanness of my hands, He doth return to me.
22 For I have kept the ways of Jehovah, And have not done wickedly against my God.
23 For all His judgments [are] before me, As to His statutes, I turn not from them.
24 And I am perfect before Him, And I keep myself from mine iniquity.
25 And Jehovah returneth to me, According to my righteousness, According to my cleanness before His eyes.
26 With the kind Thou shewest Thyself kind, With the perfect man Thou shewest Thyself perfect,
27 With the pure Thou shewest Thyself pure, And with the perverse Thou shewest Thyself a wrestler.
28 And the poor people Thou dost save, And Thine eyes on the high causest to fall.
29 For Thou [art] my lamp, O Jehovah, And Jehovah doth lighten my darkness.
30 For by Thee I run -- a troop, By my God I leap a wall.
31 God! Perfect [is] His way, The saying of Jehovah is tried, A shield He [is] to all those trusting in Him.
32 For who is God save Jehovah? And who a Rock save our God?
33 God -- my bulwark, [my] strength, And He maketh perfect my way;
34 Making my feet like hinds, And on my high places causeth me to stand,
35 Teaching my hands for battle, And brought down was a bow of brass by mine arms,
36 And Thou givest to me the shield of Thy salvation, And Thy lowliness maketh me great.
37 Thou enlargest my step under me, And mine ankles have not slidden.
38 I pursue mine enemies and destroy them, And I turn not till they are consumed.
39 And I consume them, and smite them, And they rise not, and fall under my feet.
40 And Thou girdest me [with] strength for battle, Thou causest my withstanders to bow under me.
41 And mine enemies -- Thou givest to me the neck, Those hating me -- and I cut them off.
42 They look, and there is no saviour; Unto Jehovah, and He hath not answered them.
43 And I beat them as dust of the earth, As mire of the streets I beat them small -- I spread them out!
44 And -- Thou dost deliver me From the strivings of my people, Thou placest me for a head of nations; A people I have not known do serve me.
45 Sons of a stranger feign obedience to me, At the hearing of the ear they hearken to me.
46 Sons of a stranger fade away, And gird themselves by their close places.
47 Jehovah liveth, and blessed [is] my Rock, And exalted is my God -- The Rock of my salvation.
48 God -- who is giving vengeance to me, And bringing down peoples under me,
49 And bringing me forth from mine enemies, Yea, above my withstanders Thou raisest me up. From a man of violence Thou deliverest me.
50 Therefore I confess Thee, O Jehovah, among nations. And to Thy name I sing praise.
51 Magnifying the salvations of His king, And doing loving-kindness to His anointed, To David, and to his seed -- unto the age!`