Resultados da busca por "esperança"

19 han vill rädda deras själ från döden  och behålla dem vid liv i hungerns tid.

20 Vår själ väntar efter HERREN;  han är vår hjälp och sköld.

22 Din nåd, HERRE, vare över oss,  såsom vi hoppas på dig.

11 Förstånd gör en människa tålmodig,  och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.Ords. 14,17, 26,

15 Lättja försänker i dåsighet,  och den håglöse får lida hunger.Ords. 10,4 f. 12,24,

18 Tukta din son, medan något hopp är,  och åtrå icke att vålla hans död.Ords. 13,24. 22,15. 23,13. Syr. 30,1 f.

6 Allenast i Gud må du hava din ro, min själ;      ty från honom kommer mitt hopp.

9 Förtrösta på honom      alltid, du folk;  utgjuten för honom edra hjärtan.  Gud är vår tillflykt.  Sela.

11 Förliten eder icke på orätt vinning,      sätten icke ett fåfängligt hopp till rov:  om ock eder rikedom växer,      så akten icke därpå.

8 Akta henne högt, så skall hon upphöja dig;  hon skall göra dig ärad, om du sluter henne i din famn.1 Sam. 2,

10 Hör, min son, och tag emot mina ord,  så skola dina levnadsår bliva många.

25 Låt dina ögon skåda rätt framåt  och dina blickar vara riktade rakt ut.

2 Ty du är den Gud som är mitt värn;      varför har du förkastat mig?  Varför måste jag gå sörjande,      trängd av fiender?

3 Sänd ditt ljus och din sanning;      må de leda mig,  må de föra mig till ditt heliga berg      och till dina boningar,

5 Varför är du så bedrövad, min själ,      och varför så orolig i mig?  Hoppas på Gud;      ty jag skall åter få tacka honom,  min frälsning och min Gud.

18 Stolthet går före undergång,  och högmod går före fall.Ords. 11,2. 18,12. Syr. 10,13 f.

20 Den som aktar på ordet, han finner lycka,  och säll är den som förtröstar på HERREN.

31 En ärekrona äro grå hår;  den vinnes på rättfärdighetens väg.Ords. 20,29

2 Huru länge, HERRE;      skall du så alldeles förgäta mig?  Huru länge skall du fördölja      ditt ansikte för mig?

4 Skåda ned, svara mig,      HERRE, min Gud;  upplys mina ögon,      så att jag icke somnar in i döden;

6 Jag förtröstar på din nåd,  mitt hjärta fröjde sig över din frälsning.  Jag vill sjunga till HERRENS ära,      ty han har gjort väl mot mig.

9 I av Israel, förtrösten på HERREN.  Ja, han är deras hjälp och sköld.

10 I av Arons hus, förtrösten på HERREN.  Ja, han är deras hjälp och sköld.

11 I som frukten HERRENSe Frukta Gud i Ordförkl., förtrösten på HERREN.  Ja, han är deras hjälp och sköld.

3 Min själ törstar efter Gud,      efter den levande Guden.  När skall jag få träda fram      inför Guds ansikte?

5 Men jag vill utgjuta inom mig min själ      och hava i minne  huru jag gick med hopen      upp till Guds hus,  under fröjderop och tacksägelse,      i högtidsskaran.

6 Varför är du så bedrövad, min själ,      och så orolig i mig?  Hoppas på Gud;      ty jag skall åter få tacka honom      för frälsning genom honom.

5 HERRE, lär mig betänka att jag måste få en ände,  och vad som är mina dagars mått,  så att jag förstår huru förgänglig jag är.

8 Och nu, vad förbidar jag, Herre?  Till dig står mitt hopp.

11 Vänd av ifrån mig din plåga;  för din hands aga försmäktar jag.