1 Now concerning spiritual things, brothers, I don’t want you to be ignorant. 2 You know that when you were heathen, you were led away to those mute idols, however you might be led. 3 Therefore I make known to you that no man speaking by God’s Spirit says, "Jesus is accursed." No one can say, "Jesus is Lord," but by the Holy Spirit.

4 Now there are various kinds of gifts, but the same Spirit. 5 There are various kinds of service, and the same Lord. 6 There are various kinds of workings, but the same God who works all things in all. 7 But to each one is given the manifestation of the Spirit for the profit of all. 8 For to one is given through the Spirit the word of wisdom, and to another the word of knowledge according to the same Spirit, 9 to another faith by the same Spirit, and to another gifts of healings by the same Spirit, 10 and to another workings of miracles, and to another prophecy, and to another discerning of spirits, to another different kinds of languages, and to another the interpretation of languages. 11 But the one and the same Spirit produces all of these, distributing to each one separately as he desires.

12 For as the body is one and has many members, and all the members of the body, being many, are one body; so also is Christ. 13 For in one Spirit we were all baptized into one body, whether Jews or Greeks, whether bond or free; and were all given to drink into one Spirit.

14 For the body is not one member, but many. 15 If the foot would say, "Because I’m not the hand, I’m not part of the body," it is not therefore not part of the body. 16 If the ear would say, "Because I’m not the eye, I’m not part of the body," it’s not therefore not part of the body. 17 If the whole body were an eye, where would the hearing be? If the whole were hearing, where would the smelling be? 18 But now God has set the members, each one of them, in the body, just as he desired. 19 If they were all one member, where would the body be? 20 But now they are many members, but one body. 21 The eye can’t tell the hand, "I have no need for you," or again the head to the feet, "I have no need for you." 22 No, much rather, those members of the body which seem to be weaker are necessary. 23 Those parts of the body which we think to be less honorable, on those we bestow more abundant honor; and our unpresentable parts have more abundant modesty, 24 while our presentable parts have no such need. But God composed the body together, giving more abundant honor to the inferior part, 25 that there should be no division in the body, but that the members should have the same care for one another. 26 When one member suffers, all the members suffer with it. When one member is honored, all the members rejoice with it.

27 Now you are the body of Christ, and members individually. 28 God has set some in the assembly: first apostles, second prophets, third teachers, then miracle workers, then gifts of healings, helps, governments, and various kinds of languages. 29 Are all apostles? Are all prophets? Are all teachers? Are all miracle workers? 30 Do all have gifts of healings? Do all speak with various languages? Do all interpret? 31 But earnestly desire the best gifts. Moreover, I show a most excellent way to you.

1 Vad nu angår dem som hava andliga gåvor, så vill jag säga eder, mina bröder, huru med dem förhåller sig.

2 I veten att I, medan I voren hedningar, läten eder blindvis föras bort till de stumma avgudarna.

3 Därför vill jag nu förklara för eder, att likasom ingen som talar i Guds Ande säger: »Förbannad vare Jesus», så kan ej heller någon säga: »Jesus är Herre» annat än i den helige Ande.

4 Nådegåvorna äro mångahanda, men Anden är en och densamme.

5 Tjänsterna äro mångahanda, men Herren är en och densamme.

6 Kraftverkningarna äro mångahanda, men Gud är en och densamme, han som verkar allt i alla.

7 Men de gåvor i vilka Anden uppenbarar sig givas åt var och en så, att de kunna bliva till nytta.

8 Så gives genom Anden åt den ene att tala visdomens ord, åt en annan att efter samme Ande tala kunskapens ord,

9 åt en annan gives tro i samme Ande, åt en annan givas helbrägdagörelsens gåvor i samme ene Ande,

10 åt en annan gives gåvan att utföra kraftgärningar, åt en annan att profetera, åt en annan att skilja mellan andar, åt en annan att tala tungomål på olika sätt, åt en annan att uttyda, när någon talar tungomål.

11 Men allt detta verkar densamme ene Anden, i det han, alltefter sin vilja, tilldelar åt var och en någon särskild gåva.

12 Ty likasom kroppen är en och likväl har många lemmar, och likasom kroppens alla lemmar, fastän de äro många, likväl utgöra en enda kropp, likaså är det med Kristus.

13 Ty i en och samme Ande äro vi alla döpta till att utgöra en och samma kropp, vare sig vi äro judar eller greker, vare sig vi äro trälar eller fria; och alla hava vi fått en och samme Ande utgjuten över oss.

14 Kroppen utgöres ju icke heller av en enda lem, utan av många.

15 Om foten ville säga: »Jag är icke hand, därför hör jag icke till kroppen», så skulle den icke dess mindre höra till kroppen.

16 Och om örat ville säga: »Jag är icke öga, därför hör jag icke till kroppen», så skulle det icke dess mindre höra till kroppen.

17 Om hela kroppen vore öga, var funnes då hörseln? Och om den hel och hållen vore öra, var funnes då lukten?

18 Men nu har Gud insatt lemmarna i kroppen, var och en av dem på det sätt som han har velat.

19 Om åter allasammans utgjorde en enda lem, var funnes då själva kroppen?

20 Men nu är det så, att lemmarna äro många, och att kroppen dock är en enda.

21 Ögat kan icke säga till handen: »Jag behöver dig icke», ej heller huvudet till fötterna: »Jag behöver eder icke.»

22 Nej, just de kroppens lemmar som tyckas vara svagast äro som mest nödvändiga.

23 Och de delar av kroppen, som tyckas oss vara mindre hedersamma, dem bekläda vi med så mycket större heder; och dem som vi blygas för, dem skyla vi med så mycket större blygsamhet,

24 under det att de andra icke behöva något sådant. Men när Gud sammanfogade kroppen av olika delar och därvid lät den ringare delen få en så mycket större heder,

25 så skedde detta, för att söndring icke skulle uppstå i kroppen, utan alla lemmar endräktigt hava omsorg om varandra.

26 Om nu en lem lider, så lida alla de andra lemmarna med den; om åter en lem äras, så glädja sig alla de andra lemmarna med den.

27 Men nu ären I Kristi kropp och hans lemmar, var och en i sin mån.

28 Och Gud har i församlingen satt först och främst några till apostlar, för det andra några till profeter, för det tredje några till lärare, vidare några till att utföra kraftgärningar, ytterligare några till att hava helbrägdagörelsens gåvor, eller till att taga sig an de hjälplösa, eller till att vara styresmän, eller till att på olika sätt tala tungomål.

29 Icke äro väl alla apostlar? Icke äro väl alla profeter? Icke äro väl alla lärare? Icke utföra väl alla kraftgärningar?

30 Icke hava väl alla helbrägdagörelsens gåvor? Icke tala väl alla tungomål? Icke kunna väl alla uttyda?

31 Men varen ivriga att undfå de nådegåvor som äro de största. Och nu vill jag ytterligare visa eder en väg, en övermåttan härlig väg.