A paixão de Cristo
A paixão de Cristo é o ato de amor supremo da história. Jesus sofreu voluntariamente a cruz, carregando os pecados da humanidade para nos dar vida eterna.
O caminho da cruz
Jesus sabia o que o aguardava. Mesmo em agonia, submeteu-se à vontade do Pai e caminhou resolutamente para o Calvário.
Jesus förutsäger sitt lidande
Från den tiden började Jesus förklara för sina lärjungar, att han måste gå till Jerusalem och lida mycket genom de äldste och översteprästerna och de skriftlärda, och bli dödad och på tredje dagen uppstå igen.
Då sa han till dem: Min själ är bedrövad ända till döds. Stanna här och vaka med mig.
Och sedan han hade trätt fram som en människa ödmjukade han sig själv och blev lydig intill döden, ja, intill döden på korset.
Eftersom nu barnen är delaktiga av kött och blod, blev också han på liknande sätt delaktig av detsamma, för att han genom sin död skulle göra honom maktlös som hade döden i sitt våld, det vill säga djävulen, och göra alla dem fria som av fruktan för döden hade varit underkastade slaveri hela sitt liv.
O sacrifício voluntário
Ninguém tirou a vida de Jesus — Ele a deu voluntariamente. Ele veio para servir e dar a sua vida em resgate por muitos.
Därför älskar Fadern mig, eftersom jag ger mitt liv för att sedan ta det tillbaka. Ingen tar det ifrån mig, utan jag ger det av mig själv. Jag har makt att ge det, och jag har makt att ta det tillbaka. Det budet har jag fått av min Fader.
Också Människosonen har ju kommit, inte för att bli betjänad, utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många.
Men översteprästerna och hela Stora rådet sökte efter vittnesbörd mot Jesus för att kunna döda honom, men de fann inget.
Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare.
För till detta blev ni kallade, eftersom också Kristus led för oss och lämnande oss en förebild, för att ni ska följa efter i hans fotspår, han som inte gjorde någon synd, inte heller fanns svek i hans mun. När han blev smädad, smädade han inte tillbaka. När han led, hotade han inte utan överlämnade det åt honom som dömer rättvist. Våra synder bar han själv i sin kropp upp på träet, för att vi, döda från synderna, skulle leva för rättfärdigheten. Genom hans sår har ni blivit helade.
Han var föraktad och övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med lidande, och lik den man döljer sitt ansikte för. Han var föraktad, och vi aktade honom för intet. Men det var våra sjukdomar han bar, och våra smärtor tog han på sig, medan vi såg honom som straffad, slagen av Gud och pinad. Han blev sårad för våra överträdelser och slagen för våra missgärningar. Straffet blev lagt på honom, för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade.