27 Frid (ro, stillhet, vila – fullständig harmoni) lämnar (sänder, överlåter) jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte så [sådan frid] som världen ger. [Jesus talade arameiska med sina lärjungar. Det arameiska och hebreiska ordet för frid, shalom, är rikt på innebörd, såsom harmoni, hälsa, fullhet, trygghet och välgång. Det är en önskan om frid som judar fortfarande använder som hälsnings- och avskedsord. Världen kan inte erbjuda denna frid; Guds frid tar bort all rädsla och fruktan för döden och framtiden.] Låt inte ert hjärta oroas (uppröras, ängslas) eller förfäras (tappa modet, skygga tillbaka) [2 Tim 1:7].

27 Frid (ro, stillhet, vila – fullständig harmoni) lämnar (sänder, överlåter) jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte så [sådan frid] som världen ger. [Jesus talade arameiska med sina lärjungar. Det arameiska och hebreiska ordet för frid, shalom, är rikt på innebörd, såsom harmoni, hälsa, fullhet, trygghet och välgång. Det är en önskan om frid som judar fortfarande använder som hälsnings- och avskedsord. Världen kan inte erbjuda denna frid; Guds frid tar bort all rädsla och fruktan för döden och framtiden.] Låt inte ert hjärta oroas (uppröras, ängslas) eller förfäras (tappa modet, skygga tillbaka) [2 Tim 1:7].

33 Detta [allt detta] har jag sagt (talat till) er för att ni ska (så att ni kan) ha frid (fullständig harmoni) i mig. I världen får ni lida (ordagrant: har ni betryck), men var vid gott mod, jag har övervunnit (segrat över) världen." [Joh 14:27]

33 Detta [allt detta] har jag sagt (talat till) er för att ni ska (så att ni kan) ha frid (fullständig harmoni) i mig. I världen får ni lida (ordagrant: har ni betryck), men var vid gott mod, jag har övervunnit (segrat över) världen." [Joh 14:27]

6 För ett barn har fötts åt oss,

en son är oss given,

och herradömet (ansvaret att regera)

vilar (ska vila) på hans skuldra (axlar, rygg) [singular];

och hans namn [singular] är (ska vara):

Under (mirakel, underbar),

Rådgivare (en som ger råd, vägleder, planerar och hjälper),

Gud den Mäktige (El Gibbor),

Evig Fader,

Fridsfurste.

[I hebreiskan står ordet för namn i singular. Namnet som sedan följer består av åtta hebreiska ord (pele jaats el-gibbor avi-ad sar-shalom). Innebörden skulle kunna formuleras: Han som hjälper på ett underbart och mirakulöst sätt – vår mäktige Gud, evige Fader och Fridsfurste. De sex sista orden bildar tre sammansatta par, medan de två första (under och rådgivare) antingen kan stå åtskilda eller också bilda en enhet. Slår man ihop betydelsen av under (som är ett substantiv i singular) och rådgivare (som i den hebreiska texten egentligen utgörs av ett verb) blir det: under-rådgivare eller extraordinär strateg! Delar man upp i två ord blir det totalt fem komponenter i namnet som i sin helhet består av åtta ord. Talet åtta står för en ny begynnelse och talet fem står för nåd! Det hebreiska ordet för furste (sar) kommer från verben för att strida och att regera som kung, dvs. "en stridande prins/furste". Sarah, den feminina formen av sar, kan översättas "en stridande prinsessa". Här kombineras ordet för stridande furste med shalom – frid, fred, helhet och fullkomlig harmoni på alla livets områden. Gud liknas även vid flera tillfällen vid en stridsman, se Ps 45:4-7. Benämningen El Gibbor återfinns bara här och i Jes 10:21.]

36 Medan de talade om detta [de olika rapporterna lärjungarna fått om att Jesus kanske var uppstånden], stod Jesus själv mitt ibland dem och sa: "Frid över er." [Den vanliga judiska hälsningsfrasen, en önskan om frid, välgång och allt gott på alla områden. Man kan tro att lärjungarna skulle bli glada över att se Jesus.]

1 När vi nu har förklarats rättfärdiga (blivit rättfärdiggjorda) av tro [fått rätt ställning med Gud utifrån att vi förtröstar på honom], har vi [så är det ett faktum att vi alltid har] frid (fullständig harmoni) med Gud genom vår Herre Jesus den Smorde (Messias, Kristus).

14 För han är vår frid (harmoni och enhet), han har skapat (format) oss båda [jude och hedning] som en [kropp], och har brutit ner (upplöst) den skiljemur som fanns mellan oss, 15 genom att i sitt [eget korsfästa] kött ta bort (annullera) fiendskapen, orsakad av budordens undervisning [gr. nomos entolon], uttryckta i lärosatser (dogmer; mänskliga föreskrifter – gr. dogma). [Matt 5:17; Rom 10:4; Gal 3:23-25]

[I templet i Jerusalem hade hedningar bara tillgång till den yttre förgården (Upp 11:2). Det var här offerdjur såldes, Jesus undervisade osv. Den judiske historikern Josefus skriver att det fanns en 3 alnar (1,3 meter) hög stenmur som begränsade tillträdet till de inre delarna (kvinnornas förgård, templets förgård där brännofferaltaret fanns och själva templet). Längs med barriären fanns skyltar med en röd varningstext på grekiska och latin: "Ingen främling får träda innanför templets inhägnad! Den som överträder bär själv ansvaret för sin död, som kommer att bli följden." Hittills har två sådana varningsskyltar hittats. Den första hittades 1871 och finns på Istanbuls arkeologiska museum. Ett fragment från en annan sten som hittades 1936 finns i Jerusalem på Israel Museum. Se även Apg 21:29.]

Han gjorde detta för att från de två [jude och hedning], i sig själv, skapa en ny människa och på så vis bereda frid,

20 och genom honom försona allt med sig,

sedan han skapat frid i kraft av blodet på hans kors –

frid genom honom både på jorden och i himlen.

[Vers 21-23 är en enda mening i grekiskan. Den är komplex men väl strukturerad. Det finns ett tidsperspektiv där Paulus först påminner de troende i Kolossai om deras tidigare ofrälsta tillstånd, att de nu är försonade och att det också finns ett framtida hopp!]

7 Till alla er i Rom

som är älskade (osjälviskt utgivande) av Gud,

kallade att vara heliga [önskar jag]:

Nåd (favör) [kraft] och frid

från Gud vår Far och Herren Jesus den Smorde (Messias, Kristus).

[Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor, se Tit 2:11. Det är upp till var och en att bekänna sig till honom, se 1 Joh 2:23; Luk 12:9.]

3 Nåd (oförtjänt favör – gr. charis) till er,

och frid (harmoni, lycka, välgång – shalom)

från Gud, vår Fader

och Herren Jesus den Smorde (Messias, Kristus).

[Den vanliga judiska hälsningen var "frid till er", hebreiska shalom. Grekernas motsvarighet var "var hälsad", grekiska charis. Genom att kombinera dessa båda fraser identifierar sig Paulus både med greker och judar.]

[Paulus börjar med tacksägelse för korintierna. Den första versen och den sista, vers 9, bildar en ram som sammanfattar Paulus hela resonemang – Gud är den som håller samman dåtid, nutid och framtid. Paulus är diplomatisk, han kan inte tacka för deras "tro", se Rom 1:8, eller deras "gemensamma engagemang i evangeliet", se Fil 1:5, eller deras "tro och kärlek", se Kol 1:4, eller deras "tro, kärlek och hopp", se 1 Thess 1:3. I stället tackar han för Guds nåd och oförtjänta favör över dem!]

3 Nåd (oförtjänt favör) och frid (harmoni, lycka, välgång)

till er från Gud vår Fader och vår Herre Jesus den Smorde (Messias, Kristus),

6 Oroa (bekymra) er inte ["gå inte i bitar" – stressa inte upp er] för någonting [Matt 6:25; Luk 12:22], utan låt era önskningar i allting [i varje detalj ni nämner och frågar efter] bli kända inför Gud, genom [hängiven och förtrolig] bön och vädjan (ödmjuk och enträgen bön) med tacksägelse [över Guds goda nåd]. 7 Då ska Guds frid, som övergår [som alltid är mer värd, som regerar och håller sig över] allt förstånd, skydda (bevara, vakta) era hjärtan och era tankar (sinnen) i den Smorde (Messias, Kristus) Jesus.

9 Och vad ni [allt detta som ni en gång]

lärde er,

och tog emot (tog till er),

och hörde,

och såg i (hos) mig –

praktisera dessa saker [regelbundet], så ska fridens Gud vara med er!

[Paulus beskriver de fyra stegen i omvänd kronologisk ordning och påminner om hur de alltid kan leva i gemenskap och frid med Gud. Församlingen i Filippi hade sett hur Paulus och Silas blivit frigivna från fängelset, se Apg 16:22-31. De hade hört Paulus budskap och tagit emot evangeliet. De hade också lärt sig att leva av tro och därmed fått en levande relation med Jesus.]

9 Och vad ni [allt detta som ni en gång]

lärde er,

och tog emot (tog till er),

och hörde,

och såg i (hos) mig –

praktisera dessa saker [regelbundet], så ska fridens Gud vara med er!

[Paulus beskriver de fyra stegen i omvänd kronologisk ordning och påminner om hur de alltid kan leva i gemenskap och frid med Gud. Församlingen i Filippi hade sett hur Paulus och Silas blivit frigivna från fängelset, se Apg 16:22-31. De hade hört Paulus budskap och tagit emot evangeliet. De hade också lärt sig att leva av tro och därmed fått en levande relation med Jesus.]

3 Den som är fast i sitt sinne [stödjer sig på Gud och låter sina tankar formas av honom]

bevarar (vaktar, skyddar) du i frid, frid (i fullkomlig frid – hebr. shalom shalom) [Fil 4:7],

för han förtröstar (litar) på dig. [Rom 5:1; Joh 14:27]

[Här och i Jes 57:19 upprepas frid två gånger. Det är hebreiskans sätt att betona och ge eftertryck. Ordet beskriver en fullständig harmoni på alla livets områden: ro, stillhet, vila, goda relationer, hälsa och välgång. I vers 1 nämns staden, vilket syftar på Jerusalem vars hebreiska namn är Jeroshalajim. Hebreiskan har förutom singular och plural även dual som innebär två – ändelsen "-ajim" indikerar detta. Dual-formen på Jerusalem har ibland tolkats som de två berg som staden vilar på, men går också bokstavligt att se som att staden betyder dubbel frid. I antika egyptiska källor kallas staden "Ursalimmu" vilket betyder "fridens fundament/fredens grund".]

3 Den som är fast i sitt sinne [stödjer sig på Gud och låter sina tankar formas av honom]

bevarar (vaktar, skyddar) du i frid, frid (i fullkomlig frid – hebr. shalom shalom) [Fil 4:7],

för han förtröstar (litar) på dig. [Rom 5:1; Joh 14:27]

[Här och i Jes 57:19 upprepas frid två gånger. Det är hebreiskans sätt att betona och ge eftertryck. Ordet beskriver en fullständig harmoni på alla livets områden: ro, stillhet, vila, goda relationer, hälsa och välgång. I vers 1 nämns staden, vilket syftar på Jerusalem vars hebreiska namn är Jeroshalajim. Hebreiskan har förutom singular och plural även dual som innebär två – ändelsen "-ajim" indikerar detta. Dual-formen på Jerusalem har ibland tolkats som de två berg som staden vilar på, men går också bokstavligt att se som att staden betyder dubbel frid. I antika egyptiska källor kallas staden "Ursalimmu" vilket betyder "fridens fundament/fredens grund".]

15 Låt den Smordes (Kristi) frid regera i era hjärtan [låt den få agera som herre, låt alla tankar och beslut tas i detta fridfulla tillstånd], för ni har kallats som en kropp [en enda enhet].

Var ständigt tacksamma.

15 Låt den Smordes (Kristi) frid regera i era hjärtan [låt den få agera som herre, låt alla tankar och beslut tas i detta fridfulla tillstånd], för ni har kallats som en kropp [en enda enhet].

Var ständigt tacksamma.

9 Saliga (lyckliga, välsignade, avundsvärda) är de som skapar frid (de fredsmäklande) [som på Guds villkor frimodigt sammanför till en helhet]

– för de ska kallas Guds barn (söner). [Ps 34:15; 37:37; 133:1]

9 Saliga (lyckliga, välsignade, avundsvärda) är de som skapar frid (de fredsmäklande) [som på Guds villkor frimodigt sammanför till en helhet]

– för de ska kallas Guds barn (söner). [Ps 34:15; 37:37; 133:1]

18 Om det är möjligt, och så mycket det beror på er, lev i frid med alla människor.

19 Låt oss därför sträva efter det som tjänar friden (harmonin, gemenskapen) och det som bygger upp (hjälper) varandra.

17 För Guds rike (kungarike) är inte mat och dryck, utan [består i] rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande [riket handlar inte om det yttre, utan om att ha det rätt ställt med Gud].

14 Sträva (sök ivrigt; jaga hängivet) efter frid med alla och [efter] helgelsen

– utan den kommer ingen (utan vilken inte någon alls kommer) att se Herren.

14 Sträva (sök ivrigt; jaga hängivet) efter frid med alla och [efter] helgelsen

– utan den kommer ingen (utan vilken inte någon alls kommer) att se Herren.

10 För:

Den som vill [kunna] älska livet

och se goda dagar,

ska avhålla (tygla; hålla tillbaka) sin tunga från det som är ont

och sina läppar från att tala svek. [Jak 1:26; 3:5-10]

11 Han ska också undvika (sky; vika av från) det onda och [istället] göra det goda,

söka friden och [ivrigt] sträva (följa, jaga) efter den. [Heb 12:14]

11 Han ska också undvika (sky; vika av från) det onda och [istället] göra det goda,

söka friden och [ivrigt] sträva (följa, jaga) efter den. [Heb 12:14]

14 Vakta din tunga från ondska,

dina läppar från att tala falskhet (förtal, svek).

[Den fjortonde hebreiska bokstaven är: נ – nun. Tecknet avbildar ett sädeskorn som börjat gro och beskriver ofta avkomma och kontinuitet. Ibland förknippas det också med en fisk eller en orm. Det används ofta för att beskriva en fortsättning och kontinuitet. I denna vers börjar ordet "Vakta" med denna bokstav. Det förstärker hur viktigt vårt tal är. Jakob uppmanar att vara snar att lyssna och sen att tala, se Jak 1:19. Tungan är en liten eld som kan sätta en stor skog i brand, se Jak 3:5.]

14 Vakta din tunga från ondska,

dina läppar från att tala falskhet (förtal, svek).

[Den fjortonde hebreiska bokstaven är: נ – nun. Tecknet avbildar ett sädeskorn som börjat gro och beskriver ofta avkomma och kontinuitet. Ibland förknippas det också med en fisk eller en orm. Det används ofta för att beskriva en fortsättning och kontinuitet. I denna vers börjar ordet "Vakta" med denna bokstav. Det förstärker hur viktigt vårt tal är. Jakob uppmanar att vara snar att lyssna och sen att tala, se Jak 1:19. Tungan är en liten eld som kan sätta en stor skog i brand, se Jak 3:5.]

18 Rättfärdighetens frukt sås (sprids/strös) ju [ut] i frid (fullständig harmoni) av (för, åt) dem som skapar (producerar, åstadkommer) [aktivt verkar för] frid (fullständig harmoni).

[Uttrycket "rättfärdighetens frukt" är hämtat från GT, se Ords 11:30; Amos 6:12 och återkommer även i Fil 1:11. Rättfärdighet och frid hör ihop, se Jes 32:17; Heb 12:11. Grekiskan kan här tolkas som att rättfärdighetens frukt (i singular) kan sås både av och för fredsmäklare, se även Matt 5:9. Det frö som ger en skörd av rättfärdighet kommer alltid att sås i frid av/åt dem som aktivt verkar för frid – den frid som ger fullständig harmoni, se Joh 14:27.]

18 Rättfärdighetens frukt sås (sprids/strös) ju [ut] i frid (fullständig harmoni) av (för, åt) dem som skapar (producerar, åstadkommer) [aktivt verkar för] frid (fullständig harmoni).

[Uttrycket "rättfärdighetens frukt" är hämtat från GT, se Ords 11:30; Amos 6:12 och återkommer även i Fil 1:11. Rättfärdighet och frid hör ihop, se Jes 32:17; Heb 12:11. Grekiskan kan här tolkas som att rättfärdighetens frukt (i singular) kan sås både av och för fredsmäklare, se även Matt 5:9. Det frö som ger en skörd av rättfärdighet kommer alltid att sås i frid av/åt dem som aktivt verkar för frid – den frid som ger fullständig harmoni, se Joh 14:27.]

17 Men visheten från ovan är först och främst

ren [Guds vishet är helig, obefläckad],

därefter (den är dessutom):

fridsam (fredlig; fullständigt rofylld),

mild (försonlig, överseende)

tillmötesgående (följsam, öppen; villig att lyssna),

fylld av

barmhärtighet

och goda frukter,

opartisk

och uppriktig.

22 Men Andens frukt [resultatet av Andens verk] är:

kärlek [som är utgivande, osjälvisk och rättfärdig],

glädje [gr. chara – här finns roten char från det grekiska ordet för nåd (charis) med – dvs. en glädje "som lutar sig mot" nåden, se 1 Pet 4:13],

frid (ro, stillhet, vila, harmoni, helhet, endräkt) [Joh 14:27],

tålamod (tålighet, långmodighet, fördragsamhet, överseende, skonsamhet),

vänlighet (godhet, välvilja) [som på ett milt sätt bistår verkliga behov],

godhet (dygd, välgörenhet) [inneboende godhet och karaktärsfasthet som verkar i generositet gentemot andra],

trofasthet (tro, tillit, förtröstan, övertygelse),

17 Rättfärdighetens arbete ska vara frid (shalom)

och rättfärdighetens konsekvens (frukt) ska vara ro (stillhet) och trygghet för evigt.

11 För stunden (gr. paron) verkar ju ingen fostran (disciplinering, tuktan) vara till glädje utan [snarare] till sorg (bedrövelse, smärta), men efteråt ger den – för dem som har tränats (gr. gymnazo) genom den – [avkastning i form av] rättfärdighetens fridsamma (rofyllda, välgörande) frukt. [Frukt står liksom i Gal 5:22 och Jak 3:18 i singular.]

10 Han stillar strider till jordens ände (gör slut på krig över hela jorden),

bryter bågen [i bitar] och bräcker (hugger itu; klyver) spjutet,

bränner vagnarna i eld.

[Den grekiska översättningen Septuaginta har "häpnadsväckande ting" istället för "ödeläggelser" i vers 9 och "sköldarna" istället för "vagnarna" i vers 10.]

8 Du ger mig glädje i hjärtat,

mer än när andra får säd och vin i mängd [vid skördetiden].

11 Må Herren (Jahveh) ge styrka åt sitt folk,

må Herren (Jahveh) välsigna sitt folk med frid (fred – hebr. shalom; som innebär Guds välsignelser på alla områden).

11 Men de ödmjuka (förtryckta) ska inta (ärva, äga) landet,

och njuta (ha sin lust, känna välbehag, bli tillfredsställda; vara ömsinta, milda och mjuka) i stor frid (i ett överflöd av fred och välfärd).

[Den sjätte hebreiska bokstaven är: ו – vav. Tecknet avbildar en tältpinne, en krok eller en hängare. Rent praktiskt var det tältpinnen som höll tältduken uppe. Den binder ihop olika saker. På samma sätt används bokstaven i grammatiken för att binda ihop ord till meningar. Orden "Och", "Men" osv. börjar med vav. Ordvalet förstärker sambandet till föregående stycke i vers 9, Gud kommer att gripa in, det kommer att ske ett skifte där de ödmjuka ska ärva landet. Något som Jesus försäkrar kommer att ske, när han citerar från vers 11, se Matt 5:5.

Att vara ödmjuk innebär inte att vara svag och menlös. Utifrån sammanhanget i denna psalm definieras en ödmjuk person som någon som kan släppa vreden och lita på att Gud kommer ge en rättvis dom, se vers 8 och även Rom 12:19. Inom judendomen definieras ödmjukhet utifrån det parallella uttrycket i Ps 22:27 "den som söker Gud". Att vara ödmjuk är att söka Herren (Jahveh). Mose var ödmjuk, se 4 Mos 12:3, och Jesus hade ett ödmjukt hjärta, se Matt 11:29. Ordet ödmjuk används i Amos 2:7 när någon blir exploaterad och kränkt i rätten. En konsekvens av att de orättfärdiga regerar är att den ödmjuke då kommer att bli betryckt och kanske ses som "svag" eftersom han inte hämnas och ger igen med samma mynt. Detta är just temat här i Psalm 37. Att vara ödmjuk handlar om att kontrollera sina känslor, inte ta rätten i egna händer, inte vara arrogant och högmodig, göra ett medvetet val och böja sig inför Gud och söka honom.]

37 Observera (betrakta noggrant) den oskyldige (den som är ren och vill leva rätt), se på den uppriktige (den ärlige, som vandrar rakt fram på Guds väg),

för det finns en framtid för fredens (fridens) man.

165 Frid (hebr. shalom – fred, helhet och harmoni på alla områden)

som är stor

har de som älskar

din undervisning (Torah),

ingenting

kan få dem

på fall.

[Denna vers består av sju hebreiska ord där det första är shalom. Detta är enda gången ordet förekommer i hela Psalm 119. Ordet shalom skrivs med fyra bokstäver shin, lamed, vav och mem. Intressant är att begynnelsebokstaven i vartannat ord (första, tredje, femte och sjunde ordet) i denna vers är just dessa fyra bokstäver. Kodat i varannan begynnelsebokstav i denna vers finns alltså fridshälsningen – shalom! Centralt i denna vers med sju ord står Guds undervisning – Torah! Bokstaven shin är den tjugoförsta (3 x 7) bokstaven i alfabetet! Att all denna symbolik med det fullkomliga talet sju dessutom finns i den tjugoförsta sektionen i Psalm 119 (vers 161-168), som i sin tur är central i den sjunde sektionen med de tre sista bokstäverna resh, shin och tav (vers 153-176) ger extra betoning. De som sätter Guds undervisning centralt i sitt liv har fullkomlig frid och inget kan få dem på fall! Något som rent bokstavligt också illustreras med fullkomlig balans i språket.]

165 Frid (hebr. shalom – fred, helhet och harmoni på alla områden)

som är stor

har de som älskar

din undervisning (Torah),

ingenting

kan få dem

på fall.

[Denna vers består av sju hebreiska ord där det första är shalom. Detta är enda gången ordet förekommer i hela Psalm 119. Ordet shalom skrivs med fyra bokstäver shin, lamed, vav och mem. Intressant är att begynnelsebokstaven i vartannat ord (första, tredje, femte och sjunde ordet) i denna vers är just dessa fyra bokstäver. Kodat i varannan begynnelsebokstav i denna vers finns alltså fridshälsningen – shalom! Centralt i denna vers med sju ord står Guds undervisning – Torah! Bokstaven shin är den tjugoförsta (3 x 7) bokstaven i alfabetet! Att all denna symbolik med det fullkomliga talet sju dessutom finns i den tjugoförsta sektionen i Psalm 119 (vers 161-168), som i sin tur är central i den sjunde sektionen med de tre sista bokstäverna resh, shin och tav (vers 153-176) ger extra betoning. De som sätter Guds undervisning centralt i sitt liv har fullkomlig frid och inget kan få dem på fall! Något som rent bokstavligt också illustreras med fullkomlig balans i språket.]

7 Jag, fred (shalom) [Jag vill fred, välgång, helhet; jag är fridsam],

men när jag talar, är dessa för krig.

[Ordagrant står det "Jag, fred". Ordet shalom betyder frid, fred och fullhet på alla områden. Guds frid är djupt förknippad med Gud själv.]

39 Han vaknade och tillrättavisade skarpt vinden och sa till sjön: "Tyst! Var stilla!" Vinden lade sig och det blev alldeles lugnt (kom ett stort lugn).

[Det finns en fin poetisk parallellism i denna vers. Vinden och sjön tilltalas separat. Resultatet av båda dessa tilltal beskrivs också separat: stillad vind och lugn sjö.]

34 Då sa han till henne: "Min dotter [beskriver ett barnaskap, och att hon tillhör Guds familj], din tro har frälst (helat, räddat) dig! Gå i frid, och var helt helad (befriad för all framtid) från din plåga!" [Ordagrant, "gå in i frid", en dörr hade öppnats för kvinnan där hon kunde få leva i Guds frid.]

50 Salt är något bra [det bevarar mat och ger en god smak], men om saltet förlorar sin sälta, hur ska ni då få det salt igen? Ha salt i er [var salt och ljus i en mörk värld, se Matt 5:13-16] och lev i harmoni (håll fred) med varandra!"

[Jesus knyter ihop undervisningen som han började med i vers 33 om ödmjukhet och tjänande, inte positioner. Kärleken mellan de troende gör att saltet behåller sin sälta.]

15 Hur ska de [kunna] predika, om de inte är utsända [utrustade, tränade, avskilda, frigjorda och kallade till ett uppdrag]?

Som det står skrivet:

Hur ljuvliga (lägliga, välkomnande) är inte fotstegen

av dem som förkunnar (proklamerar) [glada nyheter om] goda ting! [Jes 52:7]

7 Hur ljuvliga (efterlängtade) är inte budbärarens steg på bergen,

när han närmar sig med glädjebud (om seger) och fred (frid),

han som bär fram goda nyheter och förkunnar frälsning (befrielse),

och säger till Sion [Guds heliga stad, Jerusalem]: Din Gud regerar (är konung)! [Citeras i Rom 10:15.]

14 "Ära i höjden [i de högsta himlarna]

åt Gud

och på jorden frid (fullständig harmoni),

bland (inom) människor – hans välbehag (goda vilja; syfte, glädje)."

[Strukturellt hör orden ära/frid, höjden/jorden och Gud/människa ihop och bildar ett kiastiskt mönster där Gud står i centrum och binder samman himmel och jord. I NT avser det grekiska ordet doxa (ära) den härlighet som Fadern och Sonen har i all sin prakt och storslagenhet och som änglarna utsända på himmelskt uppdrag återspeglar, se vers 9. Ordagrant i grekiskan står "Gud i de högsta" dvs. i himlarna, precis som Jesus lärde oss att be: "Vår Fader som är i himlarna", se Matt 6:9.]

38 De sa:

"Välsignad är han som kommer, konungen,

i Herrens namn! [Ps 118:26]

Frid (fred, fullständig harmoni) i himlen

och ära (härlighet) i höjden [i de högsta himlarna]!"

[Under påskhögtiden sjöng man från Ps 113-118. Lukas lägger till "konungen" i citatet för att förtydliga vem det handlar om.]

15 På bergen syns hans fötter,

han som kommer med goda nyheter och förkunnar frid (shalom, all slags välgång)!

"Fira dina fester Juda,

kungör dina löften,

för de onda ska inte längre komma nära dig,

de är helt borthuggna."

[Denna vers är en nyckelvers i Nahum! Profeten Jesaja använder liknande ord om hur de tillfångatagna judarna ska återvända från exilen i Babylon till Juda, se Jes 52:7. I den grekiska översättningen Septuaginta används ordet "euangelizo", från vilket vi har fått ordet "evangelist"! Här anar vi också hur Gud proklamerar sin frid – shalom – till alla folk i alla tider!]

15 Snörat [spänt fast sandaler under] fötterna med beredskap (beredvillighet, skyndsamhet, iver) som fridens evangelium [det goda budskapet om frid med Gud och människor, Guds välsignelse på alla områden, frälsning, trygghet och evigt liv efter döden] ger.

[En romersk soldats skor var gjorda av läder och metall och snörades fast. Under skorna var spikar, så att han stod stadigt. Att ha frid med Gud ger en lätthet att avancera framåt, men gör också att vi kan stå stadigt mitt i striden. Vers 14-15 är en mening i grekiskan, följd av vers 16-20 vilket visar hur dessa punkter hör ihop.]

33 Må fridens Gud [som ger av sin frid på alla områden] vara med er alla.

Amen (det är sant och trovärdigt, låt det ske så)!

16 Må han som är fridens Herre alltid och på alla sätt ge er sin frid. Herren vare med er alla.

20 Nu ska fridens Gud som i kraft av ett evigt förbunds blod har återfört fårens store Herde, vår Herre Jesus, tillbaka från de döda,

33 För Gud är inte oordningens (förvirringens) Gud utan fridens. På samma sätt är det i alla andra heligas församlingar.

[Det är en fin kombination av struktur och frihet. Ibland har den sista delen av denna vers kombinerats med nästa vers, men på samma sätt som i 1 Kor 11:16 är det en lämplig avslutning på argumentet om Guds ordning och frid som var ett kännetecken i alla församlingar, och borde vara det även i Korint.]

[Ur sitt sammanhang verkar följande verser motsäga att kvinnor kan be och profetera, som Paulus nyss skrev i 1 Kor 11:5. I församlingen i Korint fanns bl.a. det gifta paret Priscilla och Aquila som Paulus bott hos i åtta månader, se Apg 18:2. Frun, Priscilla, är med och undervisar Apollos, se Apg 18:26. Tillrättavisar han nu henne och säger att ingen kvinna får tala i gudstjänsten? Var det fel av Maria från Magdala att på Jesu uppdrag berätta för lärjungarna att han var uppstånden, se Joh 20:17? Ser man sammanhanget så tar Paulus här upp tre olika grupper som störde ordningen i gudstjänsten:

1. Profeter (både män och kvinnor) uppmanas att inte prata i munnen på varandra utan vara tysta, se vers 30.

2. Tungomålstalare, både män och kvinnor, uppmanas att vara tysta om det inte finns någon som kan uttyda, se vers 28.

3. En grupp gifta kvinnor, som troligen ställde frågor och störde, uppmanas att inte göra det. Eftersom de ska fråga sina män hemma var orsaken inte ointresse, snarare tvärtom. Kanske förstod man inte grekiskan och frågade om ordens betydelse. Korint var en multikulturell stad där många olika språk talades.

Alla dessa tre grupper ska vara tysta och inte störa gudstjänsten.]

24 Må Herren (Jahveh) välsigna dig

och bevara (beskydda) dig.

25 Må Herren (Jahveh) låta sitt ansikte lysa över (mot) dig [komma med sin närvaro]

och visa dig sin nåd (välvilja; trösta dig och ge dig sin oförtjänta kärlek).

26 Må Herren (Jahveh) vända (upplyfta) sitt ansikte till dig

och ge dig frid (fred; fullständig harmoni; helhet – hebr. shalom).

______

11 För jag – jag vet (känner till; är intimt förtrogen med) de tankar (nyskapande idéer; planer) jag tänker [ut] (planerar, beräknar, utarbetar; "väver samman") för er, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh),

[nämligen] tankar av frid (fridens tankar; planer för välgång)

– inte [tankar och planer] av ondska (olycka, ofärd; av ondo) –

för att ge er en framtid och ett hopp!

[Endast Herren känner de syften han har – det gör inte de falska profeterna, se vers 8-9. Herren försäkrar att trots att de 70 åren av exil i Babylon måste fullbordas, se vers 10, så har han inte övergett sitt folk.]

6 Se, över den hälsa (helhet – hebr. arocha) och läkedom (hebr. marfe) och bot (att laga, göra hel – hebr. rafa) och jag ska uppenbara (avslöja) till dem en myckenhet av frid (shalom) och sanning.

13 Alla dina söner (barn) ska undervisas av Herren (Jahveh),

och dina söner (barn) ska ha stor frid (stor ro, stillhet, vila; fullständig harmoni – hebr. rav shalom).

12 För ni ska gå ut med fröjd

och ledas framåt i frid (fullständig harmoni; helhet på alla områden – hebr. shalom).

Bergen och kullarna ska brista ut i sång

och fältets alla träd ska klappa sina händer.

21 Där finns ingen frid (shalom), säger min Gud (Elohim), för de onda. [Samma fras, men med Jahveh istället för Elohim, återfinns i Jes 48:22.]

3 redo (ivriga, beredda) att bevara (vaka över) Andens enhet

genom (i) fridens band.

[Grekiska sundesmos beskriver något som drar samman och förenar; ett ligament, ledband eller en länk, se Kol 3:14.]

3 redo (ivriga, beredda) att bevara (vaka över) Andens enhet

genom (i) fridens band.

[Grekiska sundesmos beskriver något som drar samman och förenar; ett ligament, ledband eller en länk, se Kol 3:14.]

22 Fly ungdomens (omogna) onda begär.

[Det syftar troligen på ungdomlig omogenhet, otålighet, stridigheter och egna ambitioner, se vers 23-24. Det inkluderar även sexuella frestelser, även om inte det är huvudtemat här. Orden fly och följ är samma som i 1 Tim 6:11. I antiken fanns inte begreppet tonår och ordet ung betydde inte samma sak som i dag. Livet delades upp i två faser, man var antingen ung eller gammal, och gränsen gick vid 40 års ålder. Timoteus är troligtvis i 30-årsåldern när Paulus skriver detta brev till honom, se 1 Tim 4:12.]

Följ (sträva) i stället efter:

rättfärdighet (att leva rätt, i fullkomlig harmoni med Guds vilja),

tro,

kärlek [som är osjälvisk och utgivande]

och frid

tillsammans med dem som åkallar (frågar efter, ropar och vädjar till) Herren av rent hjärta.

13 samtidigt som ni har [ömsesidigt] överseende med varandra och förlåter varandra.

Om någon skulle ha ett klagomål mot någon [annan] – precis som Herren [helt fritt] förlät er – så ska ni också förlåta. [Innebörden av det ord som här används i grekiskan för att förlåta, är att villigt ge vidare av den nåd, befrielse och frihet som man själv redan fått av Gud.]

7 När en människas vägar (sätt att leva) tilltalar (behagar) Herren (Jahveh),

gör han även så att hans fiender försonas (sluter fred) med honom.

32 Den som kontrollerar sitt temperament är bättre än en krigshjälte,

och den som kontrollerar sin [egen] ande är bättre än den som intar en hel stad.

3 Det är en ära för en människa att undvika bråk (strid, ordstrid, trätor),

medan en dåre söker strid (exploderar i ilska, startar gräl).

16 Åt alla dem som vill (kommer att) vandra efter denna regel (leva i linje med denna ordning; följa denna princip, se Gal 5:25): Frid och barmhärtighet över dem, och (ja) över Guds Israel [Jesu efterföljare oavsett om man varit jude eller hedning före omvändelsen].

2 Låt:

barmhärtighet (medlidande uttryckt i handling),

frid (harmoni, frihet från fruktan, välbehag)

och kärlek [som är osjälvisk, utgivande och rättfärdig]

vara med er i överflöd (multiplicerat mått, växa mer och mer).

[Judas har en förkärlek för talet tre, som ofta förekommer i detta brev. Brevet börjar med tre personnamn. I inledningen finns totalt tre uppräkningar med tripletter som definierar honom själv, mottagarna och Guds välsignelse till dem. I nästa vers finns det första av tre "mina älskade", se vers 3, 17 och 20.]

13 Må nu hoppets Gud fylla er med all glädje [över nåden] och frid (helhet, harmoni) i tron [när ni förtröstar på honom], så att ni överflödar i hoppet i den helige Andes kraft.

6 Köttets sinne är [för med sig] död,

men Andens sinne är [leder till] liv och frid.

6 Köttets sinne är [för med sig] död,

men Andens sinne är [leder till] liv och frid.

16 Förödelse och elände råder på deras vägar,

17 och fridens väg känner de inte. [Jes 59:7]

18 [Ögonen:]

De har ingen gudsfruktan

för ögonen. [De väljer att inte vörda, tillbe, lyda och tjäna honom.] [Ps 36:1]

50 Han sa till kvinnan: "Din tro har frälst (räddat, helat, upprättat) dig. Gå i frid!"

[Det är inte på grund av att hon tjänat Jesus och tvättat hans fötter och smort dem som hennes synder blir förlåtna; det är på grund av hennes tro på Jesus. Hon visar stor kärlek i tacksamhet för att han har förlåtit alla hennes synder.]

5 När ni kommer in i ett hus, säg då först: ’Frid över detta hus (denna familj).’ [Fridshälsningen var antagligen: ’frid vare med er’, se 1 Sam 25:6. Även Jesus hälsade lärjungarna med den frasen i övre rummet, se Joh 20:19.]

32 Kan han inte det, skickar han en delegation och ber om fred medan den andre ännu är långt borta.

13 Om huset är värdigt [vilket det var om de välkomnade de två apostlarna och deras budskap], ska den frid ni tillönskar komma över det. Men om det inte är värdigt, ska er frid vända tillbaka till er.

34 Tro inte att jag har kommit för att sända (kasta ner) fred på jorden. Jag har inte kommit för att sända fred, utan ett svärd (mindre, kortare svärd som användes i närstrid).

[Den fred som Jesus ger är mellan Gud och människa, se Jes 9:6. Vi uppmanas att sträva efter fred med alla människor, se Heb 12:14, men alla vill inte det, se 2 Tim 3:12. Det är inte Guds vilja, eller han som orsakar splittring, men den är oundviklig. Det är en konflikt mellan ljus och mörker, mellan Guds barn och djävulens barn, och denna konflikt når även medlemmar i en och samma familj. När en människa blir frälst och lever i ljuset blir kontrasten till det tidigare livet, i mörkret, helt uppenbar. Tidigare vänner kan bli fiender när de upplever sig dömda, se Joh 3:16-21.]

11 Till sist, syskon (bröder och systrar i tron):

var glada,

bli upprättade (låt er upprättas, helas, som när ett trasigt nät lagas),

bli uppmuntrade (förmedla förståelse, undervisa, förmana),

var eniga (ha samma planer, mål) och

lev i fred (harmoni, frid).

Då ska kärlekens och fridens Gud vara med er.

79 för att stråla över dem som sitter i mörker och dödsskugga [Jes 9:2],

och leda våra fötter in på fridens väg. [Jes 59:8]"

15 Men du ska gå till dina fäder i frid. Du ska bli begraven vid en god (hög) ålder.

8 en tid att älska

och en tid att hata,

en tid för krig,

och en tid för fred.

______

8 Fridens väg (shalom) känner de inte (saknar de kunskap om)

och det finns ingen rätt där de går fram.

De har gjort sig krokiga vägar

och de som går där saknar (har ingen) kunskap om frid (shalom).

25 Genom sin kunskap (finurlighet) ska han lyckas med sitt svek (bedrägeri, ha svek i sin hand).

Han ska ha en arrogant attityd (bli stor i sitt eget sinne).

Utan förvarning (med fred, i stillhet) ska han förgöra många.

[Betydelsen kan vara "med lätthet" eller "genom en falsk fred" eller när allt är stilla och fridfullt.]

Han ska till och med sätta sig upp mot furstarnas Furste och krossas, men inte av människohand.

24 Utan förvarning ska han komma in i landets [Egyptens] bördigaste trakter och lyckas med något varken hans fäder eller förfäder gjort. Han delar ut byte, rov och gods [från de länder han plundrar] åt sitt folk. Han ska planera att inta befästa städer, men ska bara lyckas för en kort tid. [Antiochos IV intog Pelusium, och belägrade bland annat Naukratis och Alexandria i Egypten.]

[Detta stycke går tillbaka till Antiochos första militärkampanj mot Egypten 169 f.Kr. Hans seger över Ptolemaios beskrivs i vers 22.]

25 Skräck kommer, och de ska söka frid (shalom) men inte finna någon.

16 Israels profeter som profeterar till Jerusalem och ser syner om fred (shalom), men där finns ingen fred (shalom), förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahveh).

[Förutom de falska profeterna pekas även de falska profetissorna nu ut i vers 17-19. Detta avsnitt är ett av fyra profetiska sektioner i GT som kritiserar kvinnor (Jes 3:16-4:1; 32:9-13; Amos 4:1-3). Fyra kvinnliga profeter, alla Guds sanna profeter, nämns vid namn i GT: Deborah (Dom 4:4-5:31), Huldah (2 Kung 22:14), Mirjam (2 Mos 15:20) och Noadjah (Neh 6:14). Däremot drabbades de falska profetissorna på Hesekiels tid av samma fördömelse som sina manliga motsvarigheter. Gud bevarade varken deras namn eller deras specifika ämbeten (Hes 13:9).]

5 Mitt förbund med honom var för livet och friden (fullheten på alla områden – hebr. shalom) och jag gav dem till honom som vördnad. Han vördade mig och han var betagen av vördnad för mitt namn.

15 Men om den som inte tror vill skiljas, så låt honom skiljas. I sådana fall är [den troende] brodern eller systern inte moraliskt bunden [vid äktenskapet] som en slav. Gud har kallat er att leva i frid.

4 En annan häst kom ut, en eldröd, och han som satt på den fick makt att ta bort freden från jorden så att människor skulle slakta varandra. Och han fick ett stort svärd.