1 For I would have you know what combat I have for you, and those in Laodicea, and as many as have not seen my face in flesh;

2 to the end that their hearts may be encouraged, being united together in love, and unto all riches of the full assurance of understanding, to {the} full knowledge of the mystery of God;

3 in which are hid all the treasures of wisdom and of knowledge.

4 And I say this to the end that no one may delude you by persuasive speech.

5 For if indeed in the flesh I am absent, yet I am with you in spirit, rejoicing and seeing your order, and the firmness of your faith in Christ.

6 As therefore ye have received the Christ, Jesus the Lord, walk in him,

7 rooted and built up in him, and assured in the faith, even as ye have been taught, abounding in it with thanksgiving.

8 See that there be no one who shall lead *you* away as a prey through philosophy and vain deceit, according to the teaching of men, according to the elements of the world, and not according to Christ.

9 For in him dwells all the fulness of the Godhead bodily;

10 and ye are complete in him, who is the head of all principality and authority,

11 in whom also ye have been circumcised with circumcision not done by hand, in the putting off of the body of the flesh, in the circumcision of the Christ;

12 buried with him in baptism, in which ye have been also raised with {him} through faith of the working of God who raised him from among the dead.

13 And you, being dead in offences and in the uncircumcision of your flesh, he has quickened together with him, having forgiven us all the offences;

14 having effaced the handwriting in ordinances which {stood out} against us, which was contrary to us, he has taken it also out of the way, having nailed it to the cross;

15 having spoiled principalities and authorities, he made a show of them publicly, leading them in triumph by it.

16 Let none therefore judge you in meat or in drink, or in matter of feast, or new moon, or sabbaths,

17 which are a shadow of things to come; but the body {is} of Christ.

18 Let no one fraudulently deprive you of your prize, doing his own will in humility and worship of angels, entering into things which he has not seen, vainly puffed up by the mind of his flesh,

19 and not holding fast the head, from whom all the body, ministered to and united together by the joints and bands, increases with the increase of God.

20 If ye have died with Christ from the elements of the world, why as {if} alive in {the} world do ye subject yourselves to ordinances?

21 Do not handle, do not taste, do not touch,

22 (things which are all for destruction in the using {of them}:) according to the injunctions and teachings of men,

23 (which have indeed an appearance of wisdom in voluntary worship, and humility, and harsh treatment of the body, not in a certain honour,) to {the} satisfaction of the flesh.

1 Jag vill nämligen, att I skolen veta, vilken kamp jag har att utstå för eder och för församlingen i Laodicea och för alla de andra som icke personligen hava sett mitt ansikte.

2 Ty jag önskar, att deras hjärtan skola få hugnad, därigenom att de slutas tillsammans i kärlek och komma till en full förståndsvisshets hela rikedom, till en rätt kunskap om Guds hemlighet, vilken är Kristus;

3 ty i honom finnas visdomens och kunskapens alla skatter fördolda.

4 Detta säger jag, för att ingen skall bedraga eder med skenfagert tal.

5 Ty om jag ock till kroppen är frånvarande, så är jag dock i anden hos eder och gläder mig, när jag ser den ordning, som råder bland eder, och när jag ser fastheten i eder tro på Kristus.

6 Såsom I nu haven mottagit Kristus Jesus, Herren, så vandren i honom

7 och varen rotade i honom och låten eder uppbyggas i honom och befästas i tron, i enlighet med den undervisning I haven fått, och överflöden i tacksägelse.

8 Sen till, att ingen får bortföra eder såsom ett segerbyte genom sin tomma och bedrägliga »vishetslära», i det att han åberopar fäderneärvda människomeningar och håller sig till världens »makter» och icke till Kristus.

9 Ty i honom bor gudomens hela fullhet lekamligen,

10 och i honom haven I blivit delaktiga av den fullheten, i honom som är huvudet för alla andevärldens furstar och väldigheter.

11 I honom haven I ock blivit omskurna genom en omskärelse, som icke skedde med händer, en som bestod däri att I bleven avklädda eder köttsliga kropp; jag menar omskärelsen i Kristus.

12 I haven ju med honom blivit begravna i dopet; I haven ock i dopet blivit uppväckta med honom, genom tron på Guds kraft, hans som uppväckte honom från de döda.

13 Ja, också eder som voren döda genom edra synder och genom edert kötts oomskurenhet, också eder har han gjort levande med honom; ty han har förlåtit oss alla våra synder.

14 Han har nämligen utplånat den handskrift som genom sina stadgar anklagade oss och låg oss i vägen; den har han skaffat undan genom att nagla den fast vid korset.

15 Han har avväpnat andevärldens furstar och väldigheter och låtit dem bliva till skam inför alla, i det att han i honom har triumferat över dem.

16 Låten därför ingen döma eder i fråga om mat och dryck eller angående högtid eller nymånad eller sabbat.

17 Sådant är allenast en skuggbild av vad som skulla komma, men verkligheten själv finnes hos Kristus.

18 Låten icke segerlönen tagas ifrån eder av någon som har sin lust i »ödmjukhet» och ängladyrkan och gör sig stor med sina syner, någon som utan orsak är uppblåst genom sitt köttsliga sinne

19 och icke håller sig till honom som är huvudet, honom från vilken hela kroppen vinner sin tillväxt i Gud, i det att den av sina ledgångar och senor får bistånd och sammanhållning.

20 Om I nu haven dött med Kristus och så blivit frigjorda ifrån världens »makter», varför låten I då allahanda stadgar läggas på eder, likasom levden I ännu i världen:

21 »Det skall du icke taga i», »Det skall du icke smaka», »Det skall du icke komma vid»,

22 och detta när det gäller ting, som alla äro bestämda till att gå under genom förbrukning -- allt till åtlydnad av människobud och människoläror?

23 Visserligen har allt detta fått namn om sig att vara »vishet», eftersom däri ligger ett självvalt gudstjänstväsende och ett slags »ödmjukhet» och en kroppens späkning; men ingalunda ligger däri »en viss heder», det tjänar allenast till att nära det köttsliga sinnet.