1 Moseo respondis kaj diris: Sed se ili ne kredos al mi kaj ne aŭskultos mian voĉon, kaj se ili diros: Ne aperis al vi la Eternulo? 2 Kaj la Eternulo diris al li: Kion vi tie havas en via mano? Kaj li diris: Bastonon. 3 Kaj Li diris: Ĵetu ĝin sur la teron. Kaj li ĵetis ĝin sur la teron, kaj ĝi fariĝis serpento; kaj Moseo forkuris de ĝi. 4 Sed la Eternulo diris al Moseo: Etendu vian manon, kaj kaptu ĝin je ĝia vosto (kaj li etendis sian manon kaj kaptis ĝin, kaj ĝi fariĝis bastono en lia mano), 5 por ke ili kredu, ke aperis al vi la Eternulo, la Dio de iliaj patroj, la Dio de Abraham, la Dio de Isaak, kaj la Dio de Jakob. 6 Kaj la Eternulo diris al li plue: Metu vian manon en vian sinon. Kaj li metis sian manon en sian sinon; kaj kiam li elprenis ĝin, jen lia mano estis leprokovrita kvazaŭ neĝo. 7 Kaj Li diris: Remetu vian manon en vian sinon (kaj li remetis sian manon en sian sinon; kaj kiam li elprenis ĝin el sia sino, jen ĝi denove fariĝis kiel lia karno); 8 kaj se ili ne kredos al vi kaj ne aŭskultos la voĉon de la unua signo, ili kredos al la voĉo de la alia signo. 9 Kaj se ili ne kredos eĉ al ambaŭ tiuj signoj kaj ne aŭskultos vian voĉon, tiam prenu akvon el la Rivero kaj verŝu ĝin sur la sekan teron; kaj tiam la akvo, kiun vi prenis el la Rivero, fariĝos sango sur la seka tero. 10 Kaj Moseo diris al la Eternulo: Ho, mia Sinjoro, mi ne estas elokventa, nek de hieraŭ, nek de antaŭhieraŭ, nek de tiu tempo, kiam Vi komencis paroli al Via sklavo; ĉar mi havas nelertan buŝon kaj nelertan langon. 11 Kaj la Eternulo diris al li: Kiu faris buŝon al la homo? aŭ kiu faras muta aŭ surda aŭ vidanta aŭ blinda? ĉu ne Mi, la Eternulo? 12 Kaj nun iru, kaj Mi estos kun via buŝo, kaj Mi instruos vin, kion vi devas paroli. 13 Kaj li diris: Ho, mia Sinjoro, sendu iun alian. 14 Tiam ekflamis la kolero de la Eternulo kontraŭ Moseo, kaj Li diris: Mi scias ja, ke via frato Aaron, la Levido, estas elokventa; kaj jen li eĉ iras al vi renkonte, kaj kiam li vidos vin, li ekĝojos en sia koro. 15 Kaj vi parolos al li kaj metos la vortojn en lian buŝon; kaj Mi estos kun via buŝo kaj kun lia buŝo, kaj Mi instruos vin, kion vi devas fari. 16 Kaj li parolos por vi al la popolo; kaj li estos via buŝo, kaj vi estos por li anstataŭ Dio. 17 Kaj ĉi tiun bastonon prenu en vian manon; per ĝi vi faros la signojn.
18 Moseo iris kaj revenis al sia bopatro Jitro, kaj diris al li: Mi volas iri kaj reveni al miaj fratoj, kiuj estas en Egiptujo, kaj vidi, ĉu ili vivas ankoraŭ. Kaj Jitro diris al Moseo: Iru en paco. 19 Kaj la Eternulo diris al Moseo en Midjanujo: Iru, revenu Egiptujon; ĉar mortis ĉiuj homoj, kiuj volis vin mortigi. 20 Tiam Moseo prenis sian edzinon kaj siajn filojn kaj sidigis ilin sur azeno, kaj ekiris al la lando Egipta. Kaj Moseo prenis la bastonon de Dio en sian manon. 21 Kaj la Eternulo diris al Moseo: Kiam vi revenos Egiptujon, tiam rigardu, ĉiujn miraklojn, kiujn Mi donis en vian manon, faru antaŭ Faraono. Sed Mi malmoligos lian koron, kaj li ne permesos al la popolo foriri. 22 Kaj vi diru al Faraono: Tiel diris la Eternulo: Mia filo unuenaskita estas Izrael; 23 kaj Mi diras al vi: Permesu, ke Mia filo iru kaj faru al Mi servon; se vi ne permesos al li iri, tiam Mi mortigos vian unuenaskitan filon. 24 Sur la vojo, en la noktohaltejo, renkontis lin la Eternulo kaj volis mortigi lin; 25 sed Cipora prenis akran ŝtonon, kaj detranĉis la prepucion de sia filo kaj ektuŝis liajn piedojn, kaj diris: Sanga fianĉo vi estas por mi. 26 Tiam Li forlasis lin. Kaj ŝi diris: Sanga fianĉo per la cirkumcido.
27 Kaj la Eternulo diris al Aaron: Iru renkonte al Moseo en la dezerton. Kaj li iris kaj renkontis lin ĉe la monto de Dio, kaj kisis lin. 28 Kaj Moseo diris al Aaron ĉiujn vortojn de la Eternulo, kiu sendis lin, kaj ĉiujn signojn, pri kiuj Li ordonis al li. 29 Kaj iris Moseo kaj Aaron kaj kunvenigis ĉiujn ĉefojn de la Izraelidoj. 30 Kaj Aaron diris ĉiujn vortojn, kiujn la Eternulo diris al Moseo, kaj li faris la signojn antaŭ la popolo. 31 Kaj la popolo kredis. Kaj ili aŭdis, ke la Eternulo rememoris la Izraelidojn kaj vidis ilian mizeron, kaj ili kliniĝis kaj faris adoron.
Mose får makt att göra under
1 Mose svarade: "Men om de inte tror mig och inte lyssnar på mina ord utan säger: Herren har inte uppenbarat sig för dig?" 2 Då sade Herren till honom: "Vad har du i handen?" 3 Han svarade: "En stav." Han sade: "Kasta den på marken!" När han kastade den på marken förvandlades den till en orm,4:3stav … ormStaven var faraos maktattribut, och hans krona pryddes av en kobra. och Mose flydde för den. 4 Men Herren sade till Mose: "Räck ut handen och ta den i stjärten." Då räckte han ut handen och grep ormen, och den blev åter en stav i hans hand. 5 Herren sade: "Så ska de tro att Herren, deras fäders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud, har uppenbarat sig för dig."
6 Herren sade sedan till honom: "Stick in handen i din famn!" Han gjorde så, och när han drog ut den var handen vit som snö av spetälska. 7 Sedan sade Gud: "Stick tillbaka handen in i din famn!" Mose gjorde så, och när han drog ut den liknade den resten av hans kropp igen. 8 Och Herren sade: "Om de inte tror dig eller lyssnar till det första tecknet, så måste de tro på det andra tecknet. 9 Men om de inte ens tror på dessa två tecken eller lyssnar till dina ord, ta då lite av Nilens vatten och häll ut det på torra marken. Då ska vattnet som du tog ur floden förvandlas till blod på torra marken."
10 2 Mos 6:12, 30, Jer 1:6. Då sade Mose till Herren: "Men Herre, jag är ingen ordets man, varken förr eller nu när du talat till din tjänare. Jag är trög i talet och har en trög tunga." 11 Hes 3:26f.Herren sade till honom: "Vem har gett människan munnen? Vem gör henne stum eller döv, seende eller blind? Är det inte jag, Herren? 12 Matt 10:19f, Mark 13:11, Luk 12:11f, 21:14f. Gå nu, jag ska vara med din mun och lära dig vad du ska säga."
13 Men Mose sade: "Herre, jag ber dig: Sänd ditt budskap med vilken annan du vill." 14 Då upptändes Herrens vrede mot Mose och han sade: "Har du inte din bror Aron, leviten? Jag vet att han kan tala. Och se, han är på väg ut för att möta dig, och när han får se dig ska han bli glad i sitt hjärta. 15 2 Mos 7:1f. Du ska tala till honom och lägga orden i hans mun. Och jag ska vara med din mun och hans mun, och jag ska lära er vad ni ska göra. 16 Han ska tala i ditt ställe till folket. Han ska vara som din mun, och du ska vara som hans Gud.4:16mun … GudAron skulle tala för Mose liksom profeterna talade för Gud (jfr 7:1).17 Och du ska ta den här staven i handen. Med den ska du göra dina tecken."
Mose återvänder till Egypten
18 Mose återvände till sin svärfar Jetro och sade till honom: "Låt mig vända tillbaka till mina bröder i Egypten för att se om de lever än." Jetro sade till Mose: "Gå i frid!" 19 Matt 2:20. Och när Mose var i Midjan sade Herren till honom: "Bege dig tillbaka till Egypten, för alla som ville ta ditt liv är döda." 20 2 Mos 2:21f. Då tog Mose sin hustru och sina söner och satte dem på sin åsna och återvände till Egyptens land. Och Mose tog Guds stav i handen.
21 2 Mos 7:3, 13, 22, 8:15, 19, 32, 9:7, 12, 34, 10:1, 20, 27, 14:4, 17, Rom 9:18.Herren sade till Mose: "När du kommer tillbaka till Egypten, se då till att du gör alla de under som jag gett dig makt att utföra inför farao. Men jag ska göra hans hjärta hårt så att han inte släpper folket. 22 Matt 2:15. Du ska säga till farao: Så säger Herren: Israel är min förstfödde son, 23 2 Mos 11:4f, 12:29. och jag har sagt till dig: Släpp min son, så att han kan hålla gudstjänst åt mig.4:23hålla gudstjänst åt migAnnan översättning: "tjäna mig" (i stället för farao, jfr 1:11f). Men du vägrade att släppa honom, och därför ska jag döda din förstfödde son."
24 5 Mos 32:39. Under resan hände det vid en viloplats att Herren kom emot Mose och ville döda honom.4:24ville döda honomKanske eftersom sonen inte var omskuren (jfr 1 Mos 17:14).25 1 Mos 17:14, Jos 5:2f. Då tog Sippora en vass flintsten och skar bort sin sons förhud, och hon rörde vid Moses fötter med den och sade: "Du är en blodsbrudgum för mig." 26 Och Herren lät honom vara. Det var med tanke på omskärelsen som hon sade "blodsbrudgum".
27 2 Mos 3:1. Och Herren sade till Aron: "Gå och möt Mose ute i öknen!" Han gav sig i väg och mötte Mose vid Guds berg, och han kysste honom. 28 Och Mose berättade för Aron allt som Herren hade sagt när han sände honom och om alla tecken han befallt honom att göra.
29 Sedan gick Mose och Aron och kallade samman alla de äldste bland Israels barn. 30 Och Aron talade om allt som Herren hade sagt till Mose, och han gjorde tecknen inför folkets ögon. 31 2 Mos 3:16, 18. Då trodde folket, och när de hörde att Herren hade tagit sig an Israels barn och sett deras lidande, böjde de sig ner och tillbad.