Lucas 1

1 Ĉar multaj jam entreprenis aranĝi historion pri la faktoj, kiuj estas konstatitaj inter ni, 2 kiel ilin transdonis al ni tiuj, kiuj de la komenco vidis mem kaj estis administrantoj de la vorto, 3 ŝajnis bone ankaŭ al mi, esplorinta ĉion atente de la komenco, skribi en ordo al vi, plej eminenta Teofilo, 4 por ke vi povu scii la certecon pri la aferoj, pri kiuj vi estas instruita.

5 En la tagoj de Herodo, reĝo de Judujo, estis pastro nomata Zeĥarja, el la deĵora grupo de Abija; kaj li havis edzinon el la filinoj de Aaron, kaj ŝia nomo estis Elizabeto. 6 Kaj ambaŭ estis justaj antaŭ Dio, irantaj laŭ ĉiuj ordonoj kaj instruoj de la Eternulo sen riproĉo. 7 Kaj ili ne havis infanon, ĉar Elizabeto estis senfrukta, kaj ili ambaŭ estis en profunda aĝo.

8 Kaj dum li plenumis sian pastradon antaŭ Dio en la vico de sia grupo, 9 laŭ la kutimo de la pastra ofico estis lia loto eniri en la sanktejon de la Eternulo kaj incensadi. 10 Kaj la tuta amaso de la popolo preĝis ekstere dum la horo de la incensado. 11 Kaj aperis antaŭ li anĝelo de la Eternulo, staranta dekstre de la altaro de incensado. 12 Kaj Zeĥarja maltrankviliĝis, kiam li vidis lin, kaj sur lin falis timo. 13 Sed la anĝelo diris al li: Ne timu, Zeĥarja; ĉar via preĝo estas aŭdita, kaj via edzino Elizabeto naskos al vi filon, kaj vi donos al li la nomon Johano. 14 Kaj vi havos ĝojon kaj feliĉon, kaj multaj ĝojos pro lia naskiĝo. 15 Ĉar li estos granda antaŭ la Sinjoro, kaj li ne trinkos vinon nek ebriigaĵon; kaj li estos plena de la Sankta Spirito jam de la ventro de sia patrino. 16 Kaj multajn el la filoj de Izrael li turnos al la Eternulo, ilia Dio. 17 Kaj li iros antaŭ Lia vizaĝo en la spirito kaj potenco de Elija, por turni la korojn de la patroj al la infanoj kaj la malobeemajn al la saĝeco de la justuloj, por pretigi por la Sinjoro popolon preparitan. 18 Kaj Zeĥarja diris al la anĝelo: Per kio mi scios tion? ĉar mi estas maljunulo, kaj mia edzino havas profundan aĝon. 19 Kaj la anĝelo responde diris al li: Mi estas Gabriel, kiu staras antaŭ Dio; kaj mi estas sendita, por paroli al vi kaj fari al vi tiun bonan sciigon. 20 Kaj jen vi silentos kaj estos ne kapabla paroli, ĝis la tago, kiam tio okazos, ĉar vi ne kredis miajn vortojn, kiuj plenumiĝos siatempe. 21 Kaj la popolo atendis Zeĥarjan, kaj miris pro lia restado en la sanktejo. 22 Kaj kiam li elvenis, li ne povis paroli al ili; kaj ili eksciis, ke li vidis vizion en la sanktejo; kaj li faradis signojn al ili, kaj restis muta. 23 Kaj kiam finiĝis la tagoj de lia pastrado, li foriris en sian domon.

24 Kaj post tiuj tagoj lia edzino Elizabeto gravediĝis, kaj kaŝis sin kvin monatojn, dirante: 25 Tiamaniere agis la Eternulo rilate al mi en la tagoj, kiam Li favore rigardis min, por forpreni mian riproĉon inter homoj.

26 Kaj en la sesa monato la anĝelo Gabriel estis sendita de Dio en urbon de Galileo, nomatan Nazaret, 27 al virgulino fianĉinigita kun viro, kies nomo estis Jozef, el la domo de David; kaj la nomo de la virgulino estis Maria. 28 Kaj li venis al ŝi, kaj diris: Saluton al vi la grace favorita, la Eternulo estas kun vi. 29 Sed ŝi tre maltrankviliĝis ĉe tiu diro, kaj konsideris, kia povas esti tiu saluto. 30 Kaj la anĝelo diris al ŝi: Ne timu, Maria; ĉar vi trovis gracon antaŭ Dio. 31 Kaj jen vi gravediĝos en via ventro kaj naskos filon, kaj vi nomos lin JESUO. 32 Li estos granda, kaj estos nomata Filo de la Plejaltulo; kaj Dio, la Eternulo, donos al li la tronon de lia patro David; 33 kaj li reĝos super la domo de Jakob eterne, kaj lia regno ne havos finon. 34 Kaj Maria diris al la anĝelo: Kiel estos tio, ĉar mi ne konas viron? 35 Kaj la anĝelo responde diris al ŝi: La Sankta Spirito venos sur vin, kaj la potenco de la Plejaltulo superombros vin; pro kio ankaŭ la naskotaĵo estos nomata sankta, la Filo de Dio. 36 Kaj jen via parencino Elizabeto ankaŭ gravediĝis je filo en sia maljuneco, kaj la nuna monato estas la sesa por ŝi, kiun oni nomis senfrukta. 37 Ĉar ĉe Dio nenio estas neebla. 38 Kaj Maria diris: Jen la sklavino de la Eternulo; estu al mi laŭ via diro. Kaj la anĝelo foriris de ŝi.

39 Kaj en tiuj tagoj Maria leviĝis kaj senprokraste vojaĝis en la montan regionon, en urbon de Judujo; 40 kaj enirinte en la domon de Zeĥarja, ŝi salutis Elizabeton. 41 Kaj kiam Elizabeto aŭdis la saluton de Maria, la infaneto eksaltis en ŝia ventro; kaj Elizabeto pleniĝis de la Sankta Spirito, 42 kaj ŝi levis sian voĉon per laŭta krio, kaj diris: Benata vi estas inter virinoj, kaj benata estas la frukto de via ventro. 43 Kaj pro kio okazas al mi ĉi tio, ke la patrino de mia Sinjoro venas al mi? 44 Ĉar jen kiam la voĉo de via saluto venis en miajn orelojn, la infaneto ĝoje eksaltis en mia ventro. 45 Kaj feliĉa estas ŝi, kiu kredis, ĉar plenumiĝos tio, kio estas dirita al ŝi de la Eternulo. 46 Kaj Maria diris:

Mia animo altigas la Eternulon,

47 Kaj mia spirito ĝojis en Dio, mia Savanto,

48 Ĉar Li rigardis la humilecon de Sia sklavino;

Ĉar jen de nun ĉiuj generacioj nomos min feliĉa.

49 Ĉar la Potenculo faris al mi grandaĵojn,

Kaj sankta estas Lia nomo.

50 Kaj Lia boneco estas por ĉiuj generacioj

Al tiuj, kiuj Lin timas.

51 Li montris forton per Sia brako,

Li dispelis fierulojn en la penso de ilia koro.

52 Li malaltigis potenculojn de iliaj tronoj,

Kaj Li altigis humilulojn.

53 Malsatulojn Li plenigis per bonaĵo,

Kaj riĉulojn Li forsendis malplenaj.

54 Li helpis Sian servanton Izrael,

Memorante Sian korfavoron.

55 Kiel Li parolis al niaj patroj,

Al Abraham kaj al lia idaro eterne. 56 Kaj Maria loĝis ĉi ŝi tri monatojn, kaj reiris al sia domo.

57 Kaj venis por Elizabeto la tempo, en kiu ŝi devis naski; kaj ŝi naskis filon. 58 Kaj ŝiaj najbaroj kaj ŝiaj parencoj aŭdis, ke la Eternulo pligrandigis Sian bonecon al ŝi; kaj ili ĝojis kun ŝi. 59 Kaj en la oka tago oni venis, por cirkumcidi la infaneton; kaj ili eknomis lin Zeĥarja, laŭ la nomo de lia patro. 60 Kaj lia patrino responde diris: Tute ne; sed li estos nomata Johano. 61 Kaj ili diris al ŝi: El via parencaro estas neniu, kiu estas nomata per tiu nomo. 62 Kaj ili faris signojn al lia patro pri tio, kiel li volas, ke li estu nomata. 63 Kaj li petis tabuleton, kaj skribis jene: Lia nomo estas Johano. Kaj ĉiuj miris. 64 Kaj tuj lia buŝo malfermiĝis, kaj lia lango liberiĝis; kaj li parolis, glorante Dion. 65 Kaj timo venis sur ĉiujn, kiuj loĝis ĉirkaŭ ili, kaj tra la tuta monta regiono de Judujo disvastiĝis rakonto pri ĉio tio. 66 Kaj ĉiuj aŭdantoj konservis tion en sia koro, dirante: Kia do estos ĉi tiu knabeto? Ĉar la mano de la Eternulo estis kun li.

67 Kaj lia patro Zeĥarja pleniĝis de la Sankta Spirito, kaj profetis, dirante:

68 Benata estu la Eternulo, la Dio de Izrael,

Ĉar Li vizitis Sian popolon kaj faris por ili elaĉeton,

69 Kaj levis kornon de savo por ni

En la domo de Sia servanto David,

70 Kiel Li parolis per la buŝo de Siaj sanktaj profetoj, de post la komenco de la mondo,

71 Savadon el niaj malamikoj kaj el la mano de ĉiuj niaj malamantoj;

72 Por montri Sian bonecon ĉe niaj patroj,

Kaj por memori Sian sanktan interligon;

73 La ĵuron, kiun Li ĵuris al nia patro Abraham;

74 Ke Li donos al ni, ke, liberigite el la mano de niaj malamikoj,

Ni servu Lin sentime,

75 En sankteco kaj justeco antaŭ Li ĉiujn niajn tagojn.

76 Kaj vi, infano, estos nomata profeto de la Plejaltulo,

Ĉar vi iros antaŭ la vizaĝo de la Sinjoro, por pretigi liajn vojojn,

77 Por doni al lia popolo scion de savo

En la pardonado de iliaj pekoj,

78 Pro la kompata koro de nia Dio,

Per kiu nin vizitis la sunleviĝo de supre,

79 Por lumi sur tiujn, kiuj sidas en mallumo kaj en la ombro de morto,

Por gvidi niajn piedojn en la vojojn de paco. 80 Kaj kreskis la infano kaj fortiĝis en spirito, kaj estis en la dezertoj ĝis la tago de sia ekmontriĝo al Izrael.

Inledning

1 Många har sökt sammanställa en skildring av de händelser som har inträffat bland oss, 2 så som det har berättats för oss av dem som redan från början var ögonvittnen och Ordets tjänare. 3 *Apg 1:1. Sedan jag noga efterforskat allt från början har även jag bestämt mig för att skriva ner det i ordning för dig, högt ärade Teofilus, 4 för att du ska veta hur tillförlitlig den undervisning är som du har fått.

Löftet om Johannes Döparens födelse

5 På den tiden då Herodes var kung i Judeen*1:5då Herodes var kung i JudeenÅr 37-4 f Kr. Troligen utspelar sig händelserna ca 6-5 f Kr (vår tideräknings början utgår från en inexakt beräkning från 500-talet e Kr). fanns i Abias prästavdelning*1:5Abias prästavdelningIsraels tempelpräster var indelade i 24 avdelningar som tjänstgjorde en vecka i taget (1 Krön 24:10, 19). De övriga 23 veckorna bodde prästerna i byar utanför Jerusalem (vers 23, 39). en präst som hette Sakarias. Hans hustru var av Arons släkt och hette Elisabet. 6 Båda var rättfärdiga inför Gud och levde fläckfritt efter Herrens alla bud och föreskrifter. 7 Men de hade inga barn, eftersom Elisabet var ofruktsam och båda var till åren.

8 En gång när turen kom till Sakarias avdelning och han var i tjänst som präst inför Gud, 9 fick han vid prästernas sedvanliga lottning*1:9prästernas sedvanliga lottningVarje morgon drog tempelprästerna lott om vem som skulle utföra de olika uppgifterna i gudstjänsten. uppdraget att gå in i Herrens tempel och tända rökelseoffret*1:9tända rökelseoffretRökelseoffret tändes morgon och eftermiddag (2 Mos 30:7f). Varje präst frambar rökelseoffret endast en gång i livet, eftersom prästernas antal var mycket stort.. 10 Vid tiden för rökelseoffret stod allt folket utanför och bad.

11 Då visade sig en Herrens ängel för honom, stående till höger om rökelsealtaret. 12 Sakarias blev förskräckt vid synen och greps av fruktan.

13 Men ängeln sade till honom: "Var inte rädd, Sakarias! Din bön har blivit hörd. Din hustru Elisabet ska föda en son åt dig, och du ska ge honom namnet Johannes. 14 Han ska bli din glädje och fröjd, och många ska glädja sig över hans födelse, 15 för han ska bli stor inför Herren. Vin och starka drycker ska han inte dricka*1:15starka drycker ska han inte drickaLiksom profetgestalterna Simson (Dom 13:5) och Samuel (1 Sam 1:11) blev Johannes helgad åt Herren som nasir (jfr 4 Mos 6 och not till Apg 18:18)., och han ska bli uppfylld av den helige Ande redan i moderlivet. 16 Många av Israels barn ska han omvända till Herren deras Gud. 17 *Mal 3:1, 4:5f, Matt 11:14. Han ska gå före honom i Elias ande och kraft, för att vända fädernas hjärtan till barnen och ge de trotsiga ett rättfärdigt sinne*1:17 Mal 4:6. och skaffa åt Herren ett folk som är berett."*1:17ett rättfärdigt sinneAnnan översättning: "de rättfärdigas vishet".

18 *1 Mos 17:17. Då sade Sakarias till ängeln: "Hur ska jag kunna vara säker på det? Jag är gammal och min hustru är till åren." 19 *Dan 8:16, 9:21, Hebr 1:14. Ängeln svarade honom: "Jag är Gabriel som står inför Gud, och jag är sänd för att tala till dig och ge dig detta glädjebud. 20 Nu ska du bli stum och inte kunna tala förrän dagen då det sker, därför att du inte trodde mina ord. De kommer att gå i uppfyllelse när deras tid är inne."

21 Folket stod och väntade på Sakarias, och de undrade varför han dröjde så länge inne i templet. 22 När han sedan kom ut kunde han inte tala till dem, och de förstod att han hade sett en syn i templet. Han gjorde tecken åt dem men förblev stum.

23 När dagarna för hans tjänstgöring var över återvände han hem. 24 En tid därefter blev hans hustru Elisabet havande, och hon drog sig undan i fem månader och sade: 25 *1 Mos 30:23, Jes 4:1. "Detta har Herren gjort med mig. I dessa dagar såg han till mig och tog bort min skam bland människor."

Ängelns budskap till Maria

26 I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud 27 till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Hon var trolovad*1:27trolovadEn juridiskt bindande överlåtelse i väntan på bröllop. Trolovning ingicks normalt i tonåren, och redan vid detta stadium kunde otrohet bestraffas med döden (5 Mos 22:23f). med en man som hette Josef och som var av Davids släkt, och jungfruns namn var Maria. 28 Ängeln kom in till henne och sade: "Gläd dig*1:28Gläd digAnnan översättning: "Var hälsad". På NT:s grundspråk grekiska var den normala hälsningen chaíre, "Gläd dig"., du som fått nåd! Herren är med dig." 29 Men hon blev förskräckt av hans ord och undrade vad denna hälsning kunde betyda.

30 *1 Mos 6:8, 18:3. Då sade ängeln till henne: "Var inte rädd, Maria! Du har funnit nåd hos Gud. 31 *Jes 7:14, Matt 1:21f, Luk 2:21. Du ska bli havande och föda en son, och du ska ge honom namnet Jesus. 32 *2 Sam 7:12f, Jes 9:6f. Han ska bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud ska ge honom hans fader Davids tron. 33 *1 Krön 17:14, Ps 89:37, Dan 2:44, 7:14, Mika 4:7. Han ska vara kung över Jakobs hus för evigt, och hans rike ska aldrig ta slut."

34 Då sade Maria till ängeln: "Hur ska detta ske? Jag har ju inte haft någon man." 35 Ängeln svarade henne: "Den helige Ande ska komma över dig, och den Högstes kraft ska vila över dig. Därför ska barnet som föds kallas heligt och Guds Son. 36 Och din släkting Elisabet är också havande med en son på sin ålderdom. Hon som kallades ofruktsam är nu i sjätte månaden, 37 *1 Mos 18:14, Jer 32:17, Matt 19:26. för ingenting är omöjligt för Gud*1:37ingenting är omöjligt för GudAnnan översättning: "inget ord från Gud är kraftlöst".."

38 Maria sade: "Jag är Herrens tjänarinna. Låt det ske med mig som du har sagt." Och ängeln lämnade henne.

Maria och Elisabet

39 Vid den tiden bröt Maria upp och skyndade till en stad i Juda bergsbygd. 40 Där gick hon in i Sakarias hus och hälsade på Elisabet.

41 När Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes moderliv. Hon blev uppfylld av den helige Ande 42 och ropade med hög röst: "Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt! 43 Men varför händer detta mig, att min Herres mor kommer till mig? 44 När ljudet av din hälsning nådde mina öron spratt barnet till i mig av glädje. 45 Och salig är du som trodde, för*1:45trodde, förAnnan översättning: "trodde att". det som Herren har sagt dig kommer att gå i uppfyllelse."

Marias lovsång

46 *1 Sam 2:1f. Då sade Maria:

"Min själ upphöjer Herren

47 och min ande jublar över Gud,

min Frälsare,

48 *1 Mos 30:13, 1 Sam 1:11. för han har sett till sin

tjänarinnas ringhet.

Från denna stund ska alla släkten

kalla mig salig,*1:48kalla … saligAtt anse någon lyckligt lottad (jfr 1 Mos 30:13, Höga V 6:8, Mal 3:12).

49 *Ps 111:9. för den Mäktige har gjort

stora ting med mig

och hans namn är heligt.

50 *2 Mos 20:6, Ps 103:17. Hans barmhärtighet

varar från släkte till släkte

över dem som vördar*1:50vördarAnnan översättning: "fruktar". Grundtextens uttryck fóbomai rymmer inte bara fruktan (Rom 8:15, 1 Joh 4:18) utan även vördnad och värme (Ef 5:21, 33, Ps 103:13, 130:4). honom.

51 *2 Sam 22:28, Ps 89:11, Jes 51:9. Han har gjort väldiga gärningar

med sin arm,

han har skingrat dem

som har stolta hjärtan och sinnen.

52 *Job 5:11, Ps 147:6. Härskare har han störtat

från deras troner,

och de enkla har han upphöjt.

53 *Ps 107:9. Hungriga har han mättat

med sitt goda,

och rika har han skickat

tomhänta bort.

54 *Ps 98:3, Jes 41:8. Han har tagit sig an

sin tjänare Israel

och tänkt på att vara barmhärtig

55 *1 Mos 17:7, Mika 7:20. mot Abraham och hans barn

till evig tid,

så som han har lovat våra fäder."

56 Maria stannade hos Elisabet omkring tre månader och återvände sedan hem.

Johannes Döparens födelse

57 För Elisabet var tiden nu inne att föda, och hon födde en son. 58 Hennes grannar och släktingar fick höra att Herren hade visat henne så stor barmhärtighet, och de gladde sig med henne. 59 *1 Mos 17:12. På åttonde dagen kom de för att omskära barnet, och de ville kalla honom Sakarias efter hans far. 60 Men hans mor svarade: "Nej, han ska heta Johannes." 61 Då sade de till henne: "Det finns ingen i din släkt som har det namnet." 62 De gjorde tecken till hans far och frågade vad han ville att barnet skulle heta.

63 Han bad då om en tavla och skrev: "Johannes är hans namn", och alla blev förundrade. 64 Genast öppnades hans mun och hans tunga löstes, och han började tala och prisa Gud. 65 Alla deras grannar greps av fruktan, och i hela Judeens bergsbygd talade man om det som hade hänt. 66 Alla som hörde det tog det till hjärtat och undrade vad det skulle bli av detta barn, för Herrens hand var med honom.

Sakarias lovsång

67 Hans far Sakarias blev uppfylld av den helige Ande och profeterade och sade:

68 *Ps 72:18. "Välsignad är Herren, Israels Gud,

som har besökt

och återlöst sitt folk!

69 *Ps 132:17. Han har rest för oss

frälsningens horn*1:69hornsymboliserar höghet och styrka (Ps 75:11) och Messiaskungen (Ps 132:17, 148:14).

i sin tjänare Davids hus,

70 *Apg 3:21. så som han för länge sedan lovat

genom sina heliga profeters mun:

71 *Ps 106:10. frälsning från våra fiender

och från alla som hatar oss.

72 *3 Mos 26:42, Ps 105:8f. Han har visat barmhärtighet

mot våra fäder

och tänkt på sitt heliga förbund,

73 *1 Mos 22:16f. den ed han gav

vår fader Abraham:

74 att vi, frälsta från våra fienders hand,

skulle få tjäna honom

utan fruktan,

75 i helighet och rättfärdighet

inför honom alla våra dagar.

76 *Mal 3:1, Matt 3:3. Och du, barn, ska kallas

den Högstes profet,

för du ska gå före Herren

och bana väg för honom.

77 *Luk 3:3. Du ska ge hans folk kunskap

om frälsningen,

med förlåtelse för deras synder

78 *4 Mos 24:17, Jes 60:1f, Mal 4:2. genom vår Guds

barmhärtiga kärlek.

Så ska en soluppgång

från höjden besöka oss,

79 *Ps 107:10, 14, Jes 9:2, Matt 4:16. för att lysa över dem

som sitter i mörker

och dödsskugga

och styra våra fötter

in på fridens väg."

80 *Luk 2:40, 3:2f. Barnet växte och blev starkare i anden, och han levde i ödemarken*1:80ödemarkenAnnan översättning: "öknen". Johannes kan ha haft kontakt med Qumrans esseer, som skrev Dödahavsrullarna och liksom Johannes kallade sig "en röst som ropar i öknen" (jfr 3:4). fram till den dag då han skulle träda fram inför Israel.