1 Cántico gradual. MUCHO me han angustiado desde mi juventud, Puede decir ahora Israel;2 Mucho me han angustiado desde mi juventud; Mas no prevalecieron contra mí.3 Sobre mis espaldas araron los aradores: Hicieron largos surcos.4 Jehová es justo; Cortó las coyundas de los impíos.5 Serán avergonzados y vueltos atrás Todos los que aborrecen á Sión.6 Serán como la hierba de los tejados, Que se seca antes que crezca:7 De la cual no hinchió segador su mano, Ni sus brazos el que hace gavillas.8 Ni dijeron los que pasaban: Bendición de Jehová sea sobre vosotros; Os bendecimos en el nombre de Jehová.

1 En vallfartssång. Mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom -- så säge Israel --2 mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom, dock blevo de mig ej övermäktiga.3 På min rygg hava plöjare plöjt och dragit upp långa fåror.4 Men HERREN är rättfärdig och har huggit av de ogudaktigas band.5 De skola komma på skam och vika tillbaka, så många som hata Sion.6 De skola bliva lika gräs på taken, som vissnar, förrän det har vuxit upp;7 ingen skördeman fyller därmed sin hand, ingen kärvbindare sin famn,8 och de som gå där fram kunna icke säga: »HERRENS välsignelse vare över eder! Vi välsigna eder i HERRENS namn.»