1 Matt 13:55, Joh 7:35, Gal 1:19, 1 Petr 1:1. Från Jakob, Guds och Herren Jesu Kristi tjänare. Hälsningar till de tolv stammarna i förskingringen1:1de tolv stammarna i förskingringenMerparten av Israels folk bodde på NT:s tid utanför Israels land (t ex ca 1 miljon judar i Egypten enligt Filon)..
2 Matt 5:11f, 1 Petr 1:6. Räkna det som ren glädje, mina bröder, när ni råkar ut för olika slags prövningar. 3 Rom 5:3. Ni vet ju att när er tro prövas ger det uthållighet. 4 Matt 5:48. Och låt uthålligheten leda till fulländad gärning1:4leda till fulländad gärningAnnan översättning: "utföra sin fulländade gärning"., så att ni är fullkomliga och hela, utan brist på något sätt.
5 Ords 2:3f, Matt 7:7. Om någon av er brister i vishet ska han be till Gud, som ger åt alla villigt och utan att kritisera, och han ska få. 6 Matt 21:21f. Men han ska be i tro, utan att tvivla. Den som tvivlar liknar havets våg som drivs och piskas av vinden. 7 En sådan människa ska inte tänka att hon kan ta emot något från Herren, 8 Jak 4:8. splittrad som hon är och ostadig på alla sina vägar.
9 En ringa broder ska berömma sig av sin höghet, 10 Ps 103:15f, Jak 4:14, 1 Petr 1:24f. men en rik av sin ringhet, för han ska vissna bort som en blomma i gräset. 11 Jes 40:7, 1 Joh 2:17. Solen går upp med sin brännande hetta så att gräset vissnar, blomman faller av och dess skönhet försvinner. Så ska den rike vissna bort mitt i sin strävan.
12 Matt 10:22, 1 Kor 9:25, 2 Tim 4:7f. Salig är den som håller ut i prövningen, för när han har bestått provet ska han få livets krona som Gud har lovat dem som älskar honom. 13 Ingen som blir frestad1:13frestadAnnan översättning: "prövad" (jfr "påfrestning"). Jfr vers 12. Varje frestelse är en prövning, och varje prövning är en frestelse att överge Gud. ska säga: "Det är Gud som frestar mig." Gud frestas inte av det onda och frestar inte heller någon. 14 Rom 7:7f. Var och en som frestas dras och lockas av sitt eget begär. 15 Rom 6:23. När sedan begäret har blivit havande föder det synd, och när synden är fullmogen föder den död. 16 Bedra inte er själva, mina älskade bröder.
17 Matt 7:11, 1 Joh 1:5. Allt det goda vi får och varje fullkomlig gåva är från ovan. Det kommer ner från ljusens Far1:17ljusens FarStjärnornas Skapare (jfr Job 38:7, Ps 147:4) förändras inte likt månen i dess faser., som inte förändras eller växlar mellan ljus och mörker. 18 Joh 1:13, 3:3, 1 Petr 1:23. I kraft av sin vilja har han fött oss på nytt genom sanningens ord till att vara en förstlingsfrukt1:18förstlingsfruktDe första som kommit till tro, liksom man vid skörden särskilt lyfte fram och helgade den första kärven inför Gud (3 Mos 23:10). bland dem han har skapat. 19 Ords 29:20, Jak 3:1f. Detta vet ni, mina älskade bröder.
Varje människa ska vara snar att höra, sen att tala och sen till vrede, 20 för en människas vrede leder inte till det som är rätt inför Gud. 21 Luk 8:15, Kol 3:8, 1 Petr 2:1f. Lägg därför bort all orenhet och all ondska och ta ödmjukt emot ordet, som är inplanterat i er och har makt att frälsa era själar.
22 Matt 7:24f, Rom 2:13. Var ordets görare, inte bara dess hörare, annars bedrar ni er själva. 23 Om någon är ordets hörare men inte dess görare liknar han en man som ser sitt ansikte i en spegel. 24 När han har sett sig själv och gått sin väg glömmer han genast hur han såg ut. 25 Joh 8:31f, Rom 8:2. Den som däremot blickar in i frihetens fullkomliga lag1:25frihetens fullkomliga lagSammanhanget, som berör pånyttfödelsen (1:18) och mottagandet av ordet (1:21), antyder att Jakob avser evangeliet. Jfr 2:8, 12-13. och blir kvar i den, inte som en glömsk hörare utan som en verklig görare, han blir salig i det han gör.
26 Ps 39:2, 1 Petr 3:10. Om någon menar sig tjäna Gud men inte tyglar sin tunga utan bedrar sitt hjärta, då är hans gudstjänst ingenting värd. 27 Jes 58:6f, Matt 25:35f, Joh 17:15. Men att ta hand om föräldralösa barn och änkor i deras nöd och hålla sig obesmittad av världen, det är en gudstjänst som är ren och fläckfri inför Gud och Fadern.
1 vd.At 12.17(?);At 12.2(?)Tiago, vd.Tt 1.1servo de Deus e Rm 1.1;2Pe 1.1;Jd 1do Senhor Jesus Cristo, Lc 22.30;At 26.7às doze tribos da 1Pe 1.1; cp.Fp 3.20;Hb 13.14;Jo 7.35(?)dispersão, vd.At 15.23saúde.
2 Meus irmãos, vd.Mt 5.12; cp.Tg 1.12;Tg 5.11tende por motivo de grande gozo quando passardes por 1Pe 1.6diversas tentações, 3 conhecendo que 1Pe 1.7a provação da vossa cp.Hb 6.12fé produz a fortaleza. 4 vd.Lc 21.19A fortaleza deve completar a sua obra, para que sejais cp.Tg 3.2;Mt 5.48;Cl 4.12;1Ts 5.23perfeitos e completos, não faltando em coisa alguma.
5 Mas se algum de vós 1Rs 3.9ss.;Pv 2.3-6; cp.Tg 3.17necessita de sabedoria, peça-a a Deus, que dá a todos liberalmente e não impropera, e vd.Mt 7.7ser-lhe-á dada. 6 vd.Mt 21.21Peça-a, porém, com fé, Mc 11.23;At 10.20nada duvidando; porque quem duvida é semelhante à vaga do mar, que cp.Ef 4.14;Mt 14.28-31o vento subleva e agita. 7 Não cuide esse homem que alcançará do Senhor alguma coisa, 8 sendo Tg 4.8homem irresoluto e vd.2Pe 2.14inconstante em todos os seus caminhos.
9 Lc 14.11Mas glorie-se o irmão de condição humilde na sua exaltação, 10 e o rico, na sua humilhação, 1Pe 1.24; cp.1Co 7.31porque ele passará como a flor da erva. 11 Pois o sol se levanta, seguido de vd.Mt 20.12um vento abrasador, e Is 40.7s.;Sl 102.4,11seca a erva; e a sua flor cai, e a beleza do seu aspecto desaparece; assim também murchará o rico nos seus caminhos.
12 cp.Tg 5.11;Lc 6.22;1Pe 3.14;4.14Bem-aventurado o homem que suporta a tentação, porque, depois de ter sido provado, receberá a vd.1Co 9.25coroa da vida, que o Senhor Tg 2.5;Êx 20.6prometeu aos 1Co 2.9; vd.1Co 8.3que o amam. 13 Ninguém, ao ser tentado, diga: cp.Gn 22.1Sou tentado por Deus; pois Deus não é tentado pelo mal, e ele a ninguém tenta. 14 Mas cada um é tentado pela sua própria cobiça, quando esta o atrai e seduz; 15 então, a cobiça, cp.Jó 15.35;Sl 7.14;Is 59.4havendo concebido, dá à luz o pecado, vd.Rm 5.12;6.23e o pecado, sendo consumado, gera a morte. 16 vd.1Co 6.9Não vos enganeis, Tg 1.19;Tg 2.5; cp.Tg 1.2;2.1,14;3.1,10;5.12,19; cp.Tg 4.11; vd.At 1.15meus amados irmãos. 17 Toda boa dádiva e todo dom perfeito vêm lá de Tg 3.15,17;Jo 3.3cima, descendo do Sl 136.7; cp.1Jo 1.5Pai das luzes, Ml 3.6no qual não pode haver mudança nem sombra de variação. 18 Pela vd.Jo 1.13sua própria vontade, ele cp.Tg 1.15;1Pe 1.3,23nos gerou vd.2Co 6.7;Ef 1.13;2Tm 2.15pela palavra da verdade, para que, de algum modo, fôssemos as Jr 2.3;Ap 14.4primícias das suas criaturas.
19 cp.1Jo 2.21Isso sabeis, meus amados irmãos. Mas todo homem seja pronto para ouvir, Pv 10.19;17.27tardio para falar e Pv 16.32;Ec 7.9tardio para irar-se; 20 porque Mt 5.22;Ef 4.26a ira do homem não cumpre a justiça de Deus. 21 Por isso, vd.Ef 4.22;1Pe 2.1renunciando toda imundícia e todo excesso de malícia, recebei com mansidão a palavra 1Pe 1.22s.; cp.Ef 1.13em vós enxertada, a qual pode salvar as vossas almas. 22 Tg 1.22-25; cp.Mt 7.24-27;Lc 6.46-49; vd.Rm 2.13;Tg 2.14-20Tornai-vos cumpridores da palavra e não ouvidores tão somente, enganando-vos a vós mesmos. 23 Quem ouve a palavra e não a pratica é semelhante a um homem que mira cp.1Co 13.12no espelho o seu rosto nativo, 24 porque se mira a si mesmo, e se vai, e logo esquece qual ele era. 25 Mas quem contempla atentamente Tg 2.12; vd.Gl 2.4;Jo 8.32; cp.Rm 8.2;Gl 6.2;1Pe 2.16a lei perfeita — a lei da liberdade — e nela persevera, sendo não ouvidor esquecidiço, mas fazedor de obra, este será vd.Jo 13.17bem-aventurado na sua ação. 26 Se alguém cuida que é religioso, não Tg 3.2-12;Sl 39.1;141.3refreando a sua língua, mas iludindo o seu coração, a sua religião é vã. 27 A religião pura e imaculada Rm 2.13;Gl 3.11diante de nosso Deus e Pai é esta: Mt 25.36visitar Dt 14.29;Jó 31.16-17,21;Sl 146.9;Is 1.17,23os órfãos e as viúvas nas suas aflições e guardar-se a si mesmo isento da corrupção Tg 4.4;Tt 2.12;2Pe 1.4;2.20; cp.Ef 2.2;Mt 12.32;1Jo 2.15-17do mundo.
/images/a/Tcg2NiV7ce24OT6kCIQGR)
/images/a/qHG3xNP8jqR-HqIiucz0L)