Resultados da busca por "amor"

4efter att han slagit Sichon, amoréernas kung, som bodde i Cheshbon och Og, Bashans kung, som bodde i Ashtarot vid Edreij.

7vänd er och vandra till amoréernas bergsbygd och till alla …

19… ni såg längs vägen till amoréernas bergsbygd som Herren vår …

20Och jag sa till er: "Vi har kommit till amoréernas bergsbygd som Herren vår Gud (Jahveh Elohim) gett till oss.

27… för att ge oss i amoréernas hand och utplåna oss.

44Och amoréerna som bor i bergsbygden kom ut mot er och jagade er som bin gör och slog ner er i Seir ända till Chorma. [4 Mos 14:39-45]

3"Atarot och Dibon och Jaazer och Nimra och Cheshbon och Elale och Sevam och Nevo och Beon,

33Och Mose gav till dem, till Gads söner och till Rubens söner och till halva Manasse stam, Josefs son, Sichons kungarike, amoréernas kung, och Ogs kungarike, Bashans kung, landet med dess städer och deras gränser, liksom landets städer runt omkring.

34Och Gads söner byggde Dibon och Atarot och Aroer,

35och Atrot Shofan och Jaazer och Jogbeha,

39… och tog det, och fördrev amoréerna som var där.

1Och efter Avimelech steg Tola [betyder mask eller scharlakansröd], Poas son, upp till att rädda Israel, Dodos son, en man från Issachar, och han bodde i Shamir i Efraims bergsbygd.

6Och Israels söner gjorde igen det som var ont i Herrens (Jahvehs) ögon och tjänade [nu räknas sju avgudar upp:]baalernaoch ashtarot (stjärnorna) ochArams gudar [som var Chadad, Mot, Anat och Rimon]och Sidons gudaroch Moabs gudar [Kemosh, se 4 Mos 21:29]och Ammons söners gudar [Molok, se 1 Kung 11:7]och filistéernas gudar [Dagon, se Dom 16:23]och de övergav Herren (Jahveh) och tjänade honom inte.

8Och de förtryckte [ovanligt ord, används bara här och i 2 Mos 15:6] och krossade Israels söner det året – [under totalt] 18 år [förtryckte de] alla Israels söner som var bortom Jordan i amoréernas land som är i Gilead.

11Och Herren (Jahveh) sa till Israels söner:"Har inte [jag räddat/frälst er från dessa sju länder/folk:]från Egypten (hebr. Mitsrajim; betyder bokstavligt belägring, inträngdhet) [2 Mos 1-14]och från amoréen [4 Mos 21:3]och från Ammons söner [genom Shamgar, se Dom 3:12]och från filistéerna

15och han sa till honom:"Så säger Jefta: Israel tog inte landet från Moab och inte Ammons söners land.[Nu följer en lång utläggning där Jefta visar att han känner väl till Israels historia. Han klargör att Ammons söner aldrig har blivit intagna av Israel. Tvärtom är det tre länder som Gud säger att Israel inte ska strida emot eftersom de är deras bröder. Dessa är Ammon och Moab som är ättlingar till Lot (Abrahams brorson) samt Edom som är ättlingar till Esau (Jakobs bror). Det som Jefta nu redogör för från vers 16 till 26 är hur Israel har vandrat i öknen och inte rört dessa tre länder, men hur däremot amoréerna för länge sedan har tagit det område som Ammon nu gör anspråk på och hur Israel tog det från amoréerna och därmed har laglig rätt till detta område, se 4 Mos 21:21-26.]

19… Israel sände budbärare till Sichon, amoréernas kung, Cheshbons kung och …

21… dem. Så besatte Israel hela amoréernas land, landets invånare.

22Och de besatte alla amoréernas gränser från Arnon till Jabbok och från öknen till Jordan.

23Och nu har Herren (Jahveh), Israels Gud (Elohim), fördrivit amoréerna framför sitt folk Israel, skulle du då besätta det?

33Och han slog dem från Aroer till dess man kommer till Minnit, 20 städer, och till Avel-Keramim, med en mycket stor slakt. Så blev Ammons söner besegrade inför Israels söner.

5Till honom som gjort (skapat) himlarna med förstånd (kunskap),för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek).

12Med stark hand och med uträckt arm,för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek).

19Amoréernas kung Sichon,för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek),

15Men du ska gå till dina fäder i frid. Du ska bli begraven vid en god (hög) ålder.

16I den fjärde generationen ska de komma tillbaka hit, för amoréernas missgärning är inte full än. [Deras synders mått har inte uppnått mängden som krävs för dom, se 3 Mos 18:24-25; 20:23-24.]"

19keniterna och keniziterna och kadmoneerna

20och hettiterna och perisséerna och rafaeerna

21och amoréerna och kanaanéerna och girgashéerna …

1Mose vallade fåren åt sin svärfar Jetro (hebr. Jitro), som var präst i Midjan. En gång drev han fåren bortom öknen och kom till Guds (Elohims) berg Horeb (hebr. Chorev) [annat namn på Sinai berg].[Mose är nu 80 år, han lämnade Egypten vid 40-års ålder och har vallat sin svärfars får sedan dess, se Apg 7:30. Chorev delar rot med ordet för torr/öde (hebr. charev), vilket indikerar att berget och området är öken. Ordet delar även rot med ordet cherev som betyder svärd. Det får en djupare innebörd då vi vet att Guds ord beskrivs som ett svärd (Heb 4:12) och det var på detta berg som Gud senare skulle ge dem undervisningen, Torah, som är den grundläggande delen av Guds ord.]

8Därför har jag kommit ner för att befria dem från egyptierna och föra upp dem från detta land till ett land som både är gott och rymligt och som flödar av mjölk och honung, det område där det nu bor kanaanéer, hettiter, amoréer, perisséer, hivéer och jevuséer.[Trots egentligen ogynnsamma förhållanden med hög luftfuktighet och hetta har Israel drastiskt ökat sin mjölkproduktion sedan 1950-talet, då en ko i genomsnitt producerade 4 000 liter mjölk per år, till otroliga 12 000 liter de senaste åren. Varje år på kvällen som inleder veckohögtiden shavuot (pingsten på våren) släpps "mjölk- och honungsrapporten" från den israeliska statistiska centralbyrån. Israel är det land i världen som leder statistiken överlägset med över 30% över USA som kommer på andra plats. En israelisk ko producerade 2019 i genomsnitt 11 852 liter mjölk per år, medan motsvarande siffra i Sverige var omkring 9 000 liter. Genomsnittet i Europa var 6 000 liter och i Indien 1 000 liter.]

17och jag har beslutat att föra er bort från förtrycket i Egypten upp tillkanaanéernas,hettiternas,amoréernas,perisséernas,hivéernas ochjevusiternas land.Till ett land som flödar av mjölk och honung.’

20Så jag ska sträcka ut min hand och slå Egypten med en serie av iögonfallande tecken. Sedan ska han släppa er.

2och jag ska sända en ängel (budbärare) framför er och jag ska driva ut kanaanéerna, amoréerna och hettiterna och perisséerna och hivéerna och jevusiterna,

13Därför ber (vädjar) jag till dig: Om jag har funnit nåd (oförtjänt kärlek – hebr. chen) i dina ögon, visa mig nu dina vägar så att jag kan känna (vara intimt förtrogen med) dig till slutet (för evigt, hela vägen, fullt ut) och finner nåd (oförtjänt kärlek – hebr. chen) i dina ögon, och betänk att detta folk (denna nation – hebr. goj) är ditt folk (hebr. am)."

16För hur ska det bli känt att jag har funnit nåd (oförtjänt kärlek – hebr. chen) i dina ögon, jag och ditt folk? Är det inte genom att du går med oss så att vi är avskilda, jag och ditt folk, från alla andra folk som finns på jordens ansikte (yta)?

2Och kungen kallade på givoniterna och sa till dem, - givoniterna tillhörde inte Israels söner utan var en kvarleva från amoréerna och Israels söner hade gett sin ed till dem, men Saul sökte att döda dem i sin nitälskan för Israels söner och Juda, -

9och han gav dem i givoniternas hand och de hängde dem på berget inför Herrens (Jahvehs) ansikte och de föll alla sju tillsammans. Och de dödades under skördedagarna [april/maj], på den första dagen i början på kornskörden. [Detta sker på förstlingsfruktens dag, jom ha-bikkurim.]

14Achinadav, Iddos son – i Machanajim;

18Shimi, Elas son – i Benjamin;

19Gever, Oris son – i Gileads land, landet som tillhört Sichon, amoréernas kung, och Og, Bashans kung, och en ledare i landet (betyder förmodligen att han var chef över de övriga ledarna i samma område).

29Och Gud (Elohim) gav Salomo vishet och mycket stor kunskap och ett stort (ordagrant expanderat, utvidgat) hjärta, som sanden på havets strand.

21Se, jag ska föra ondska över dig och ska fullständigt svepa bort dig och ska hugga av från Ahab, alla som urinerar mot muren [nedvärderande uttryck för en man; en oren hund, vers 19] – [både] instängd (fängslad) och frisläppt – i Israel.

26Och han gjorde många styggelser i att följa avgudar, i allt det som amoréerna gjorde, som Herren (Jahveh) kastade ut framför Israels söner.

3och säg: Så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh) till Jerusalem [och hela Israel]: Ditt ursprung och din födelse är i kanaanéernas land, en amoré var din [andlige] far och din [andliga] mor var en hettit. [Hes 16:45; Joh 8:44]

32Du kvinna som begår äktenskapsbrott och tar främlingar istället för din make,

45Du är din mors dotter som avskyr sin man och sina söner, och du är dina systrars syster som hatar deras män och deras söner, er mor var en hettit och er far var en amoré.

7Du är Herren Gud som utvalde Abram (Avram)och förde honom ut från det kaldeiska Uroch gav honom namnet Abraham (Avraham).

8Du fann hans hjärta trofast inför dig,och du slöt förbund med honom:att ge åt hans efterkommande kanaanéernas, hettiternas,amoréernas, perisséernas, jevusiternas och girgasheernas land.[Hivéerna nämns inte i denna uppräkning som brukar ha sju folkgrupper, kanske för att deras ättlingar netinimerna tjänade i templet, se Jos 9:7; Esra 2:58; Neh 7:60-62]Du lät dina ord gå i uppfyllelse,för du är rättfärdig.

31Men du som är rik på barmhärtighet (oändliga, medkännande nåd – hebr. rachamim) [plural]gjorde inte slut på democh övergav dem inte,för du är en nådig (hebr. chanon)och nådefull (hebr. rachom) Gud (El).

32Och nu, vår Gud (Elohim) – den store, den väldige (hjälten, den mäktige krigaren) och fruktade Gud (El),du som håller förbundet och nåden (trofasta kärleken):Låt den inte vara liten i dina ögon,den plåga som har drabbat oss,våra kungar, våra furstar,våra präster, våra profeter,våra fäder och hela ditt folk –från de assyriska kungarnas dagarända till i dag.

8Och jag förde er till amoréernas land som bodde bortom Jordan, och de stred med er och jag gav dem i er hand och ni besatte deras land och jag förgjorde dem framför er.

11… Jerikos män stred mot er, amoréerna och perisséerna och kanaanéerna …

12… dem framför er, två av amoréernas kungar, inte med svärd, …

15… eller amoréernas gudar, i vars land …

18[Vi vet att] Herren har jagat i väg alla dessa folk för oss, också amoréerna som bodde i landet. Vi vill också tjäna (tillbe) Herren, för han är vår Gud."

28Så sände Josua iväg folket, var man till sin arvedel.

3och säga till dem: "Hör Israel, ni närmar er dagen för strid mot era fiender, låt inte era hjärtan tappa modet. Frukta inte (var inte rädda), bli inte oroliga och förfäras inte av dem,

10När du närmar dig en stad för att strida mot den, då ska du förkunna frid (shalom) till den.

17Du ska i grund förgöra dem:hettiterna och amoréerna,kanaanéerna och perisséerna,hivéerna och jevusiternasom Herren (Jahveh) din Gud (Elohim) har befallt dig [Jos 6:17],

34Och amoréerna tvingade Dans söner till bergsbygden, för de ville inte låta dem komma ner till dalen [Jos 19:47-48; Dom 18].

35Och amoréerna var beslutna att bo i Harcheres i Ajalon [ordagrant: "hjortarnas fält"] och i Shaalvim [ordagrant: "rävarnas plats"], men Josefs hus hand segrade så att de blev tvångsarbetare (skattskyldiga).

36Och amoréernas gräns gick från hörnet av Akrabim [hebreiska för "skorpion"] från Sela [söder om Döda havet; Edoms huvudstad, troligtvis nuvarande Petra] och uppåt.

1Herren (Jahveh) talade till Mose och sa:

5Och det ska ske när Herren (Jahveh) ska föra er in i kanaanéernas och hettiternas och amoréernas och hivéernas och jevusiternas land, som han har lovat med ed till era fäder att ge er [1 Mos 12:1-3], ett land som flyter av mjölk och honung, att ni ska betjäna, hålla denna gudstjänst i denna månad.

10Därför ska du hålla denna högtid denna tid år efter år.

14När din son i framtiden frågar dig: ’Vad är detta?’ Ska du svara honom: ’Med stark hand förde Herren (Jahveh) oss ut från Egypten, ut ur träldomshuset,

16ängeln (budbäraren) [Herren själv] som återlöste (friköpte) mig från allt ont (all ondska)– må han välsigna ynglingarna.Och låt mitt namn nämnas i democh mina fäders namn – Abraham och Isak,och låt dem växa till i stort antal (bli många) mitt i landet (över jorden)." [2 Mos 1:7][Här används det hebreiska verbet gaal (att återlösa) för första gången i Bibeln. Substantivet på samma rot – återlösare, är ett av namnen på Jesus. Hans uppdrag på korset var att återlösa, se Joh 1:29; Ef 1:7; Heb 9:12. Därför är det inte en slump att just uttrycket "allt ont" finns med när gaal förekommer för första gången i Skrifterna. Det pekar profetiskt på vad som ligger i Guds frälsningsplan.]

22Jag ger dig nu, utöver vad dina bröder får, en bergsrygg (sluttning eller staden Shechem) som jag tagit från amoréerna med svärd och båge."[Hebr. shekhem kan syfta på en bergsrygg, sluttning eller även staden Shechem. Han kan referera till marken han köpte, se 1 Mos 33:18-19, men eftersom en strid nämns talar det för att det är händelserna i 1 Mos 34:25-29 som åsyftas. Josef begravdes senare i Shechem, se Jos 24:32.][ Tolv eller tretton stammar? Josefs söner, Efraim och Manasse, adopteras av Jakob (vers 5), så totalt blir det som om Israel hade 14 söner! När landet senare fördelas får Josef inget landområde, istället är det Manasse och Efraim som tilldelas land, och Josef ersätts alltså av sina söner. Här finns en förebild på hur Jesus återlöser två folk (judar och hedningar) och låter dessa två folk ta hans plats som ett folk, men ändå två (vers 16). Även om det är tretton stammar som går in i det nya landet är det bara tolv stammar som får landområden. Levi har inte ett eget område (Herren är deras arv, se 5 Mos 18:19-20). Det finns flera samband mellan talet 13 och talet 1. Det hebreiska ordet för räknetalet ett är echad. Ordet består av tre bokstäver alef (talvärde 1), chet (talvärde 8) och dalet (talvärde 4). Summan av talvärdena för dessa tre bokstäver är 13. Inom judendomen är 13 det nummer som krävs för att starta något nytt. Talet ett tillsammans med tretton förekommer på många områden. När en pojke når tretton års ålder (och firar bar mitsvah) räknas han som en man och "blir ett" med folket.]

8Herrens (Jahvehs) ord kom till mig. Han sa:

17ska jag slå ihop mina händeroch jag ska tillfredsställa mitt raseri.Jag Herren (Jahveh) har talat det.

18Herrens (Jahvehs) ord kom till mig. Han sa:

20Du ska göra en väg så att svärdet kan komma till Ammons söners Rabbah [amoréernas huvudstad – moderna Amman i Jordanien], och till Juda i det befästa Jerusalem.

4Och du, om du vandrar inför mitt ansikte som David, din far, vandrade i hjärtats renhet (integritet, fullhet, helhjärtat – hebr. tam) [delar rot med tamim som är rituell renhet och beskriver det felfria och perfekta offret] och i uppriktighet, och gör allt det som jag har befallt dig och håller (vaktar, skyddar, bevarar) mina förordningar (ordagrant ’saker inristat’) och mina påbud (bindande juridiska beslut),

18och Baalat och Tadmor [Palmyra; mellan Damaskus och Eufrat] i öknen, i landet,

20Allt folk som var kvar av amoréerna, hettiterna, perisséerna, hivéerna och jevusiterna som inte tillhörde Israels söner,