1 ✝ Så förde de fram Guds ark och ställde den mitt i tältet som David hade rest åt den. Och de offrade brännoffer och tackoffer inför Gud. 2 ✝ Och när David hade slutat att offra brännoffren och tackoffren, välsignade han folket i HERRENS namn. 3 Sedan delade han ut till var och en i Israel, både man och kvinna, till alla en brödkaka, en köttbit och en russinkaka. 4 Och han utsåg några av leviterna att tjänstgöra inför HERRENS ark, för att prisa, tacka och lova HERREN, Israels Gud: 5 Asaf, den främste, och näst efter honom Sakarja, sedan Jegiel, Semiramot, Jehiel, Mattitja, Eliab, Benaja, Obed-Edom och Jegiel, med lyror och med harpor, och Asaf lät cymbalerna ljuda, 6 och prästerna Benaja och Jahasiel stod ständigt med trumpeter framför Guds förbundsark. 7 Det var på den dagen som David först överlämnade denna psalm i Asafs och hans bröders hand för att tacka HERREN: 8 ✝ Tacka HERREN, åkalla hans namn, gör hans gärningar kända bland folken. 9 Sjung till honom, spela till honom, tala om alla hans under. 10 Lovprisa hans heliga namn! Låt dem glädja sig av hjärtat som söker HERREN. 11 Sök HERREN och hans styrka, sök ständigt hans ansikte. 12 ✝ Tänk på hans under som han har gjort, hans tecken och de domar som han uttalat, 13 ni Israels säd, hans tjänare, ni Jakobs barn, hans utvalda. 14 Han är HERREN, vår Gud. Hans domar finns över hela jorden. 15 Tänk alltid på hans förbund, det ord, som han befallde åt tusen generationer, 16 ✝ det förbund som han slöt med Abraham, och hans ed till Isak, 17 och han bekräftade det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund, 18 ✝ och sa: Åt dig vill jag ge Kanaans land, er arvedels lott, 19 ✝ när ni bara var få, ja några få och främlingar där. 20 Och de vandrade från folk till folk och från ett rike till ett annat folk. 21 ✝ Han tillät ingen att göra dem orätt, ja, han straffade kungar för deras skull, 22 ✝ och sa: Rör inte mina smorda, och gör inte mina profeter något ont! 23 ✝ Sjung till HERREN, hela jorden! Förkunna hans frälsning från dag till dag! 24 Förkunna hans härlighet bland hedningarna, hans under bland alla folk! 25 ✝ Ty stor är HERREN och högt prisad, och han ska fruktas framför alla gudar. 26 För folkens alla gudar är avgudar, men HERREN har gjort himlen. 27 Majestät och härlighet råder i hans närvaro, styrka och glädje i hans boning. 28 ✝ Ge åt HERREN, ni folkens släkter, ge åt HERREN ära och makt! 29 Ge HERRENS namn ära. Bär fram gåvor och kom inför honom. Tillbe HERREN i helig prakt. 30 ✝ Frukta inför honom, hela jorden! Ja, världen ska stå fast, den ska inte rubbas. 31 ✝ Låt himlarna glädja sig och låt jorden jubla! Och låt människorna säga bland hedningarna: HERREN regerar! 32 ✝ Låt havet brusa och allt som fyller det! Låt marken glädja sig och allt som finns på den. 33 Då ska skogens träd jubla inför HERREN, för han kommer för att döma jorden. 34 ✝ Tacka HERREN, för han är god, ty hans nåd varar för evigt. 35 ✝ Och säg: Fräls oss, du vår frälsnings Gud, och samla oss och rädda oss från hedningarna, så att vi kan prisa ditt heliga namn och tacka och lova dig. 36 ✝ Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Och allt folket sa: Amen, och prisade HERREN. 37 Och han lät Asaf och hans bröder bli kvar där inför HERRENS förbundsark att ständigt göra tjänst inför arken enligt föreskrifterna för varje dag, 38 och Obed-Edom och deras bröder, 68 till antalet. Och Obed-Edom, Jedituns son, och Hosa gjorde han till dörrvakter. 39 Och Sadok, prästen, och hans bröder, prästerna, lät han bli kvar inför HERRENS tabernakel, på offerhöjden i Gibeon, 40 ✝ för att ständigt offra brännoffer åt HERREN på brännofferaltaret morgon och kväll, och att göra i enlighet med allt som är skrivet i HERRENS lag, som han hade befallt Israel, 41 och tillsammans med dem Heman och Jedutun och de andra utvalda, som nämnts vid namn, för att tacka HERREN, ty hans nåd varar för evigt. 42 Och hos dem, Heman och Jedutun, fanns trumpeter och cymbaler och Guds musikinstrument för dem som skulle spela. Och Jedutuns söner var dörrvakter. 43 ✝ Sedan gav sig allt folket av, var och en hem till sitt. Och David återvände för att välsigna sin familj.