1 ✝ Ve över den blodtörstiga staden, som är full av lögner och stöld, där plundrandet aldrig upphör! 2 ✝ Under ljudet av en piska, bullret från dånande vagnshjul, och jagande hästar, och krängande vagnar, 3 ✝ lyfter ryttaren både det flammande svärdet och det blixtrande spjutet. Överallt ligger det stupade, de döda kropparna är otaliga och det finns inget slut på liken, man snubblar över deras lik. 4 ✝ Allt detta på grund av horans måttlösa otukt, den vackra horan, trolldomskonsternas mästarinna, som sålde folkslag genom sin otukt och släkten genom sina trollkonster. 5 ✝ Se, jag är emot dig, säger HERREN Sebaot, och jag ska lyfta upp din kjol över ditt ansikte, och jag ska visa folken din nakenhet och kungariken din skam. 6 ✝ Och jag ska kasta avskyvärd smuts över dig, och göra dig föraktad, och göra dig till ett skådespel. 7 Och det ska ske att alla som ser på dig ska fly bort från dig och säga: Nineve är ödelagt! Vem ömkar sig över henne? Var kan jag finna tröstare åt dig? 8 ✝ Är du bättre än No-Amon, som låg vid floderna, omgivet av vatten, som hade havet till vall och vatten till mur? 9 ✝ Kush* och Egypten var hennes styrka, och den var gränslös, Put och Libyen var dina hjälpare. 10 ✝ Ändå fördes hon bort i landsflykt och i fångenskap, hennes barn blev krossade i alla gathörn. Man kastade lott om hennes förnämsta män, och alla hennes stormän blev bundna med kedjor. 11 Även du ska bli drucken och gömma dig, också du ska söka skydd på grund av fienden. 12 Alla dina fästen ska likna fikonträd med brådmogen frukt. Om de skakas, faller de i munnen på den som vill äta dem. 13 ✝ Se, ditt folk som är i dig, är kvinnor. Ditt lands portar ska ställas på vid gavel för dina fiender, och elden ska förtära dina bommar. 14 ✝ Hämta vatten åt dig inför belägringen. Förstärk dina fästen! Stig ner i leret och trampa i murbruket, gör tegelugnen stark. 15 ✝ Där ska eld förtära dig, svärdet ska utrota dig, det ska äta upp dig såsom gräshoppsyngel. Föröka dig som gräshoppsyngel, föröka dig som gräshoppor. 16 Du hade skaffat dig köpmän, fler än himlens stjärnor, gräshoppsynglet fördärvar* och flyger iväg. 17 ✝ Dina furstar är som gräshopporna och dina befälhavare likt svärmar av gräshoppor, som slår sig ner i häckarna när dagen blir kall, men när solen går upp, flyger de iväg, och man vet inte var de är. 18 ✝ Dina herdar sover, o konung över Assyrien, dina förnäma ska ligga i dammet, för ditt folk är skingrat på bergen, och ingen samlar ihop dem. 19 ✝ Det finns ingen läkedom för din skada, ditt sår är obotligt. Alla som hör ryktet om dig, klappar i händerna över dig, för vem drabbades inte av din ständiga ondska?