1 Ve över henne som är upprorisk och oren, förtryckets stad. 2 ✝ Hon har inte lyssnat på hans röst, hon har inte tagit emot tillrättavisning, hon har inte förtröstat på HERREN, hon har inte närmat sig sin Gud. 3 ✝ Hennes furstar därinne är rytande lejon, hennes domare är vargar i skymningen, inte ett ben lämnar de kvar till morgonen. 4 ✝ Hennes profeter är stora i orden*, svekfulla män. Hennes präster har vanhelgat det heliga, de har våldfört sig på lagen. 5 ✝ HERREN, den rättfärdige, är mitt ibland dem, han gör inget orätt. Varje morgon uppenbarar han sin dom, den uteblir inte. Men den orättfärdige känner ingen skam. 6 Jag har utrotat folkslag, förstört deras fästen. Jag har gjort deras gator öde, så att ingen passerar förbi. Deras städer är förstörda, så att ingen människa bor kvar där. 7 Jag sa: Sannerligen, du ska frukta mig och låta dig tillrättavisas, så att deras boningar inte skulle utplånas, trots allt som jag straffade dem för. Men de steg upp tidigt och bedrev all slags ondska. 8 ✝ Vänta därför på mig säger HERREN, till den dagen då jag reser mig upp för att ta byte, för jag har beslutat mig för att samla folken, så att jag kan föra samman rikena, för att tömma ut min förbittring över dem, hela min brinnande vrede. För av min nitälskans eld ska hela jorden förtäras. 9 ✝ Ty då ska jag ge renade läppar åt folken, så att de alla kan åkalla HERRENS namn och tjäna honom skuldra vid skuldra. 10 ✝ Från andra sidan Kushs* floder ska mina tillbedjare, mitt förskingrade folks dotter, bära fram offer till mig. 11 ✝ På den dagen ska du inte behöva skämmas för alla överträdelser du begått mot mig, för då ska jag rensa bort dem bland dig som har sin glädje i deras stolthet, och du ska inte mer förhäva dig på mitt heliga berg. 12 ✝ Jag ska lämna kvar hos dig ett ödmjukt och ringa folk, och de ska förtrösta på HERRENS namn. 13 ✝ De som är kvar av Israel ska inte göra något orätt, inte heller tala lögn. Det ska inte heller finnas en falsk tunga i deras mun, för de ska få beta och lägga sig ner utan att någon skrämmer dem. 14 ✝ Jubla, dotter Sion, ropa av glädje, Israel! Var glad och fröjda dig av hela ditt hjärta, dotter Jerusalem! 15 ✝ HERREN har tagit bort straffdomarna från dig, han har drivit bort din fiende. HERREN, Israels Konung, är mitt ibland dig. Du ska inte längre frukta det onda. 16 På den dagen ska det bli sagt till Jerusalem: Frukta inte Sion, låt inte dina händer sjunka! 17 ✝ HERREN din Gud, som är mitt ibland dig, är mäktig. Han ska frälsa. Han ska fröjda sig över dig med glädje, han tiger stilla i sin kärlek, han gläds över dig med jubel*. 18 ✝ Jag ska samla dem som sörjer över högtidssamlingen, de som kom från dig, över vilka föraktets börda har vilat. 19 ✝ Se, på den tiden ska jag ta itu med alla som plågat dig. Jag ska frälsa de haltande och samla dem som skingrats. Och jag ska göra dem till en lovsång och berömmelse i varje land där de varit hånade. 20 På den tiden ska jag föra er tillbaka, ja, på den tiden när jag samlar er. För jag ska göra er till berömmelse och lovsång bland alla folk på jorden, när jag låter er som är i fångenskap vända tillbaka inför era ögon, säger HERREN.