1 Samla er och kom samman du folk som inte skäms, 2 innan beslutet genomförs, innan dagen passerar som agnar, innan HERRENS vredesglöd drabbar er, innan HERRENS vredes dag drabbar er. 3 Sök HERREN, alla ni ödmjuka i landet, som håller hans lag. Sök rättfärdighet, sök ödmjukhet. Kanske ska ni få skydd på HERRENS vredes dag. 4 För Gaza ska bli övergivet och Askelon ödelagt. Asdod ska drivas ut mitt på dagen och Ekron ska ryckas upp med rötterna. 5 Ve er som bor på kustremsan vid havet, ni kretenser. HERRENS ord är emot dig. O Kanaan, filisteernas land, jag ska utplåna dig, så att ingen mer ska bo där. 6 Kustremsan vid havet ska bli betesmarker, med skydd för herdarna och fållor för fåren. 7 Och kusten ska tillfalla dem som är kvar av Juda hus. Där ska de föra sin boskap i bet. I husen i Askelon ska de lägga sig om kvällen, för HERREN deras Gud ska se till dem och låta dem vända tillbaka från fångenskapen. 8 Jag har hört Moabs hån och ammoniternas smädelser, med vilka de har hånat mitt folk och upphöjt sig mot deras gräns. 9 Därför, så sant jag lever, säger HERREN Sebaot, Israels Gud. Moab ska bli såsom Sodom, och Ammons barn såsom Gomorra, ett tillhåll för nässlor, och en saltgrop, en ödemark för evigt. De som är kvar av mitt folk ska plundra dem, resten av mitt folk ska ta dem i besittning. 10 Så ska det gå dem för deras högmod, eftersom de har hånat och förhävt sig mot HERREN Sebaots folk. 11 HERREN ska vara fruktansvärd mot dem. Han ska förgöra alla jordens gudar, och alla hednafolken i kustländerna ska tillbe honom var och en på sin ort. 12 Ni kushiter, också ni ska genomborras av mitt svärd. 13 Och han ska sträcka ut sin hand mot norr och förgöra Assyrien, och göra Nineve till en ödemark, torr som öknen. 14 Där inne ska hjordar, flockar av vilddjur, lägra sig. Både pelikan och rördrom ska övernatta på dess pelarhuvuden, deras skrän ska höras i fönstren, på trösklarna ser man förödelse, för cederpanelen är bortriven. 15 Detta är den glada staden som levde i trygghet och sa i sitt hjärta: Ingen är som jag. Så öde hon har blivit, ett tillhåll för vilda djur. Var och en som går förbi henne ska vissla och vifta med sin hand.
Publicidade
Sofonias 2
Varning till Herrens folk. Straffdomar.
Veja também
Publicidade