1 Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord kommer harm åstad.

2 De visas tunga meddelar god kunskap, men dårars mun flödar över av oförnuft.

3 HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.

4 En saktmodig tunga är ett livets träd, men en vrång tunga giver hjärtesår.

5 Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.

6 Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom, men i de ogudaktigas vinning är olycka.

7 De visas läppar strö ut kunskap, men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.

8 De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN, men de redligas bön behagar honom väl.

9 En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg, men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.

10 Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen; den som hatar tillrättavisning, han måste dö.

11 Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN; huru mycket mer då människornas hjärtan!

12 Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning; till dem som äro visa går han icke.

13 Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust, men vid hjärtesorg är modet brutet.

14 Den förståndiges hjärta söker kunskap, men dårars mun far med oförnuft.

15 Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod är ett ständigt gästabud.

16 Bättre är något litet med HERRENS fruktan än en stor skatt med oro.

17 Bättre är ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.

18 En snarsticken man uppväcker träta, men en tålmodig man stillar kiv.

19 Den lates stig är såsom spärrad av törne, men de redliga hava en banad stig.

20 En vis son gör sin fader glädje, och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.

21 I oförnuft har den vettlöse sin glädje, men en förståndig man går sin väg rätt fram.

22 Där rådplägning fattas varda planerna om intet, men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.

23 En man gläder sig, när hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom tid, det är gott.

24 Den förståndige vandrar livets väg uppåt, Då att han undviker dödsriket därnere.

25 Den högmodiges hus rycker HERREN bort, men änkans råmärke låter han stå fast.

26 För HERREN äro ondskans anslag en styggelse, men milda ord rena.

27 Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus, men den som hatar mutor, han får leva.

28 Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör, men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.

29 HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han.

30 En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap giver märg åt benen.

31 Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning, han skall få dväljas i de vises krets.

32 Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv, men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.

33 HERRENS fruktan är en tuktan till vishet, och ödmjukhet går före ära.

1 Milda respondo kvietigas koleron; Sed malmola vorto ekscitas koleron.

2 La lango de saĝuloj bonigas la instruon; Sed la buŝo de malsaĝuloj elparolas sensencaĵon.

3 Sur ĉiu loko estas la okuloj de la Eternulo; Ili vidas la malbonulojn kaj bonulojn.

4 Milda lango estas arbo de vivo; Sed malbonparola rompas la spiriton.

5 Malsaĝulo malŝatas la instruon de sia patro; Sed kiu plenumas la admonon, tiu estas prudenta.

6 En la domo de virtulo estas multe da trezoroj; Sed en la profito de malvirtulo estas pereo.

7 La buŝo de saĝuloj semas instruon; Sed la koro de malsaĝuloj ne estas tia.

8 Oferdono de malvirtuloj estas abomenaĵo por la Eternulo; Sed la preĝo de virtuloj al Li plaĉas.

9 Abomenaĵo por la Eternulo estas la vojo de malvirtulo; Sed kiu celas virton, tiun Li amas.

10 Malbona puno atendas tiun, kiu forlasas la vojon; Kaj la malamanto de admono mortos.

11 Ŝeol kaj la abismo estas antaŭ la Eternulo: Tiom pli la koroj de la homidoj.

12 Mokanto ne amas tiun, kiu lin admonas; Al saĝuloj li ne iras.

13 Ĝoja koro faras la vizaĝon ĝoja; Sed ĉe ĉagreno de la koro la spirito estas malgaja.

14 La koro de saĝulo serĉas instruon; Sed la buŝo de malsaĝuloj nutras sin per malsaĝeco.

15 Ĉiuj tagoj de malfeliĉulo estas malbonaj; Sed kontenta koro estas festenado.

16 Pli bona estas malmulto kun timo antaŭ la Eternulo, Ol granda trezoro kun maltrankvileco ĉe ĝi.

17 Pli bona estas manĝo el verdaĵo, sed kun amo, Ol grasa bovo, sed kun malamo.

18 Kolerema homo kaŭzas malpacon; Kaj pacienculo kvietigas disputon.

19 La vojo de maldiligentulo estas kiel dornarbeto; Sed la vojo de virtuloj estas ebenigita.

20 Saĝa filo ĝojigas la patron; Sed homo malsaĝa estas malhonoro por sia patrino.

21 Malsaĝeco estas ĝojo por malsaĝulo; Sed homo prudenta iras ĝustan vojon.

22 Kie ne estas konsilo, tie la entreprenoj neniiĝas; Sed ĉe multe da konsilantoj ili restas fortikaj.

23 Plezuro por homo estas en la respondo de lia buŝo; Kaj kiel bona estas vorto en la ĝusta tempo!

24 La vojo de la vivo por saĝulo iras supren, Por ke li evitu Ŝeolon malsupre.

25 La domon de fieruloj la Eternulo ruinigas; Sed Li gardas la limojn de vidvino.

26 Abomenaĵo por la Eternulo estas la intencoj de malnoblulo; Sed agrablaj estas la paroloj de puruloj.

27 Profitemulo malĝojigas sian domon; Sed kiu malamas donacojn, tiu vivos.

28 La koro de virtulo pripensas respondon; Sed la buŝo de malvirtuloj elfluigas malbonon.

29 La Eternulo estas malproksima de la malvirtuloj; Sed la preĝon de la virtuloj Li aŭskultas.

30 Luma okulo ĝojigas la koron; Bona sciigo fortikigas la ostojn.

31 Orelo, kiu aŭskultas la instruon de la vivo, Loĝos inter saĝuloj.

32 Kiu forpuŝas admonon, tiu malestimas sian animon; Sed kiu aŭskultas instruon, tiu akiras saĝon.

33 La timo antaŭ la Eternulo instruas saĝon, Kaj humileco troviĝas antaŭ honoro.