1 Ett gott namn är mer värt än stor rikedom, ett gott anseende är bättre än silver och guld.

2 Rik och fattig få leva jämte varandra; HERREN har gjort dem båda.

3 Den kloke ser faran och söker skydd; men de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.

4 Ödmjukhet har sin lön i HERRENS fruktan, i rikedom, ära och liv.

5 Törnen och snaror ligga på den vrånges väg; den som vill bevara sitt liv håller sig fjärran ifrån dem.

6 Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.

7 Den rike råder över de fattiga, och låntagaren bliver långivarens träl.

8 Den som sår vad orätt är, han får skörda fördärv, och hans övermods ris får en ände.

9 Den som unnar andra gott, han varder välsignad, ty han giver av sitt bröd åt den arme.

10 Driv ut bespottaren, så upphör trätan, och tvist och smädelse få en ände.

11 Den som älskar hjärtats renhet, den vilkens läppar tala ljuvligt, hans vän är konungen.

12 HERRENS ögon bevara den förståndige; därför omstörtar han den trolöses planer.

13 Den late säger: »Ett lejon är på gatan; därute på torget kunde jag bliva dräpt.»

14 En trolös kvinnas mun är en djup grop; den som har träffats av HERRENS vrede, han faller däri.

15 Oförnuft låder vid barnets hjärta, men tuktans ris driver det bort.

16 Den som förtrycker den arme bereder honom vinning men den som giver åt den rike vållar honom allenast förlust. ----

17 Böj ditt öra härtill, och hör de vises ord, och lägg mina lärdomar på hjärtat.

18 Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; må de alla ligga redo på dina läppar.

19 För att du skall sätta din förtröstan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.

20 Ja, redan förut har jag ju skrivit regler för dig och meddelat dig råd och insikt,

21 för att lära dig tillförlitliga sanningsord, så att du rätt kan svara den som har sänt dig åstad.

22 Plundra icke den arme, därför att han är arm, och förtrampa icke den fattige porten.

23 Ty HERREN skall utföra deras sak, och dem som röva från dem skall han beröva livet.

24 Giv dig icke i sällskap med den som lätt vredgas eller i lag med en snarsticken man,

25 på det att du icke må lära dig hans vägar och bereda en snara för ditt liv.

26 Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som gå i borgen för lån.

27 Icke vill du att man skall taga ifrån dig sängen där du ligger, om du icke har något att betala med?

28 Flytta icke ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder hava satt upp.

29 Ser du en man som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att tjäna konungar; icke må han tjäna ringa män.

1 La renommée est préférable aux grandes richesses, et la bonne grâce plus que l'argent ni l'or.

2 Le riche et le pauvre s'entre-rencontrent : celui qui les a tous faits, c'est l'Eternel.

3 L'homme bien avisé prévoit le mal, et se tient caché; mais les niais passent, et en payent l'amende.

4 La récompense de la débonnaireté et de la crainte de l'Eternel sont les richesses, la gloire et la vie.

5 Il y a des épines et des pièges dans la voie du pervers; celui qui aime son âme, s'en retirera loin.

6 Instruis le jeune enfant, à l'entrée de sa voie; lors même qu'il sera devenu vieux, il ne s'en retirera point.

7 Le riche dominera sur les pauvres; et celui qui emprunte, sera serviteur de l'homme qui prête.

8 Celui qui sème la perversité, moissonnera le tourment; et la verge de son indignation prendra fin.

9 L'œil bénin sera béni, parce qu'il aura donné de son pain au pauvre.

10 Chasse le moqueur, et le débat sortira, et la querelle, et l'ignominie cesseront.

11 Le Roi est ami de celui qui aime la pureté de cœur, et qui a de la grâce en son parler.

12 Les yeux de l'Eternel protègent la science, mais il renverse les paroles du perfide.

13 Le paresseux dit : le lion est là dehors; je serais tué dans les rues.

14 La bouche des étrangers est une fosse profonde; celui que l'Eternel a en détestation, y tombera.

15 La folie est liée au cœur du jeune enfant; [mais] la verge du châtiment la fera éloigner de lui.

16 Celui qui fait tort au pauvre pour s'accroître, et qui donne au riche, ne peut manquer de tomber dans l'indigence.

17 Prête ton oreille, et écoute les paroles des sages, et applique ton cœur à ma science.

18 Car ce te sera une chose agréable si tu les gardes au-dedans de toi, et si elles sont rangées ensemble sur tes lèvres.

19 Je te l'ai aujourd'hui fait entendre, à toi, dis-je, afin que ta confiance soit en l'Eternel.

20 Ne t'ai-je pas écrit des choses convenables aux Gouverneurs en conseil et en science;

21 Afin de te donner à connaître la certitude des paroles de vérité, pour répondre des paroles de vérité à ceux qui envoient vers toi?

22 Ne pille point le chétif, parce qu'il est chétif; et ne foule point l'affligé à la porte.

23 Car l'Eternel défendra leur cause, et enlèvera l'âme de ceux qui les auront volés.

24 Ne t'accompagne point de l'homme colère, et ne va point avec l'homme furieux;

25 De peur que tu n'apprennes son train, et que tu ne reçoives un piège dans ton âme.

26 Ne sois point de ceux qui frappent dans la main, ni de ceux qui cautionnent pour les dettes.

27 Si tu n'avais pas de quoi payer, pourquoi prendrait-on ton lit de dessous toi?

28 Ne recule point la borne ancienne que tes pères ont faite.

29 As-tu vu un homme habile en son travail? il sera au service des Rois, et non à celui des gens de basse condition.