Rute 3

1 Naomi her mother-in-law said to her, "My daughter, shall I not seek rest for you, that it may be well with you? 2 Now isn’t Boaz our kinsman, with whose maidens you were? Behold, he will be winnowing barley tonight on the threshing floor. 3 Therefore wash yourself, anoint yourself, get dressed, and go down to the threshing floor; but don’t make yourself known to the man until he has finished eating and drinking. 4 It shall be, when he lies down, that you shall note the place where he is lying. Then you shall go in, uncover his feet, and lie down. Then he will tell you what to do."

5 She said to her, "All that you say, I will do." 6 She went down to the threshing floor, and did everything that her mother-in-law told her. 7 When Boaz had eaten and drunk, and his heart was merry, he went to lie down at the end of the heap of grain. She came softly, uncovered his feet, and lay down. 8 At midnight, the man was startled and turned himself; and behold, a woman lay at his feet. 9 He said, "Who are you?"

She answered, "I am Ruth your servant. Therefore spread the corner of your garment over your servant; for you are a near kinsman."

10 He said, "You are blessed by Yahweh, my daughter. You have shown more kindness in the latter end than at the beginning, because you didn’t follow young men, whether poor or rich. 11 Now, my daughter, don’t be afraid. I will do to you all that you say; for all the city of my people knows that you are a worthy woman. 12 Now it is true that I am a near kinsman. However, there is a kinsman nearer than I. 13 Stay this night, and in the morning, if he will perform for you the part of a kinsman, good. Let him do the kinsman’s duty. But if he will not do the duty of a kinsman for you, then I will do the duty of a kinsman for you, as Yahweh lives. Lie down until the morning."

14 She lay at his feet until the morning, then she rose up before one could discern another. For he said, "Let it not be known that the woman came to the threshing floor." 15 He said, "Bring the mantle that is on you, and hold it." She held it; and he measured six measures of barley, and laid it on her; then he went into the city.

16 When she came to her mother-in-law, she said, "How did it go, my daughter?"

She told her all that the man had done for her. 17 She said, "He gave me these six measures of barley; for he said, ‘Don’t go empty to your mother-in-law.’"

18 Then she said, "Wait, my daughter, until you know what will happen; for the man will not rest until he has settled this today."

Rut och Boas på tröskplatsen

1 *Rut 1:9. Ruts svärmor Noomi sade till henne: "Min dotter, jag vill försöka skaffa dig trygghet så att det går bra för dig. 2 Det är ju så att Boas är vår släkting, han vars tjänstekvinnor du har varit tillsammans med. Och just i natt kastar han korn*3:2kastar … kornMed en kastskovel (Matt 3:12) kastade man upp tröskad säd i luften, så att vinden kunde blåsa bort de lättviktiga agnarna och skilja dem från det värdefulla vetet (Ps 1:4). på sin tröskplats. 3 Så tvätta dig, smörj in dig och klä dig fin och gå ner till tröskplatsen. Men ge dig inte till känna för honom innan han har ätit och druckit. 4 När han lägger sig, se då var han lägger sig. Gå dit och lyft upp manteln vid hans fötter och lägg dig där. Då kommer han att säga dig vad du ska göra." 5 Hon svarade henne: "Allt vad du säger ska jag göra."

6 Rut gick ner till tröskplatsen och gjorde precis som hennes svärmor hade sagt till henne. 7 När Boas hade ätit och druckit och hans hjärta var glatt, gick han bort och lade sig intill sädeshögen. Då kom hon dit utan att han märkte det, och hon lyfte upp manteln vid hans fötter och lade sig där. 8 Vid midnatt ryckte mannen till och böjde sig framåt – och där låg en kvinna vid hans fötter! 9 *Rut 2:12, 20. "Vem är du?" frågade han. Hon svarade: "Jag är Rut, din tjänarinna. Bred ut din mantelflik*3:9Bred ut din mantelflikEn antydan om ett frieri (jfr Hes 16:8 där det handlar om Gud och Israel). över din tjänarinna, för du är min återlösare."

10 Då sade han: "Välsignad är du av Herren, min dotter! Nu har du visat ännu större trohet än förut genom att inte springa efter unga män, vare sig fattiga eller rika. 11 Så var nu inte rädd, min dotter. Allt vad du säger vill jag göra för dig. Alla i stadsporten*3:11stadsportenDär de äldste möttes och beslutade om samhällets frågor (jfr 4:1, Ords 31:23). vet att du är en ärbar kvinna. 12 Det är sant att jag är din återlösare. Men det finns en annan återlösare som är närmare än jag. 13 Stanna kvar här i natt. Om han i morgon vill ta ansvaret för dig, så får han göra det. Men om han inte vill ta ansvar för dig, då ska jag göra det, så sant Herren lever. Ligg kvar här tills det blir morgon."

14 Hon låg kvar vid hans fötter ända till morgonen. Men hon steg upp innan någon kunde känna igen den andre. Han tänkte: "Det får inte bli känt att kvinnan har kommit hit till tröskplatsen." 15 Och han sade: "Kom med sjalen du har på dig och håll den stadigt." Hon höll fram den, och han mätte upp sex mått*3:15sex måttTroligen gomer-mått om ca 2,2 liter, alltså ca 13 liter säd som räckte två veckor. korn och lyfte upp det på henne. Därefter gick hon*3:15gick honAndra handskrifter: "gick han". in i staden.

16 När hon kom till sin svärmor, frågade hon: "Hur har det gått för dig, min dotter?" Då berättade hon för henne allt vad mannen hade gjort för henne. 17 Och hon sade: "De här sex måtten gav han mig och sade: Du ska inte komma tomhänt hem till din svärmor." 18 Då svarade hon: "Vänta nu, min dotter, tills du får se hur det går med den här saken. För den mannen kommer inte att ge sig någon ro förrän han får saken klar redan i dag."