Rute 1

1 In the days when the judges judged, there was a famine in the land. A certain man of Bethlehem Judah went to live in the country of Moab with his wife and his two sons. 2 The name of the man was Elimelech, and the name of his wife Naomi. The names of his two sons were Mahlon and Chilion, Ephrathites of Bethlehem Judah. They came into the country of Moab and lived there. 3 Elimelech, Naomi’s husband, died; and she was left with her two sons. 4 They took for themselves wives of the women of Moab. The name of the one was Orpah, and the name of the other was Ruth. They lived there about ten years. 5 Mahlon and Chilion both died, and the woman was bereaved of her two children and of her husband. 6 Then she arose with her daughters-in-law, that she might return from the country of Moab; for she had heard in the country of Moab how Yahweh*1:6 "Yahweh" is God’s proper Name, sometimes rendered "LORD" (all caps) in other translations. had visited his people in giving them bread. 7 She went out of the place where she was, and her two daughters-in-law with her. They went on the way to return to the land of Judah. 8 Naomi said to her two daughters-in-law, "Go, return each of you to her mother’s house. May Yahweh deal kindly with you, as you have dealt with the dead and with me. 9 May Yahweh grant you that you may find rest, each of you in the house of her husband."

Then she kissed them, and they lifted up their voices, and wept. 10 They said to her, "No, but we will return with you to your people."

11 Naomi said, "Go back, my daughters. Why do you want to go with me? Do I still have sons in my womb, that they may be your husbands? 12 Go back, my daughters, go your way; for I am too old to have a husband. If I should say, ‘I have hope,’ if I should even have a husband tonight, and should also bear sons, 13 would you then wait until they were grown? Would you then refrain from having husbands? No, my daughters, for it grieves me seriously for your sakes, for Yahweh’s hand has gone out against me."

14 They lifted up their voices and wept again; then Orpah kissed her mother-in-law, but Ruth stayed with her. 15 She said, "Behold,*1:15 "Behold", from "הִנֵּה", means look at, take notice, observe, see, or gaze at. It is often used as an interjection. your sister-in-law has gone back to her people and to her god. Follow your sister-in-law."

16 Ruth said, "Don’t urge me to leave you, and to return from following you, for where you go, I will go; and where you stay, I will stay. Your people will be my people, and your God*1:16 The Hebrew word rendered "God" is "אֱלֹהִ֑ים" (Elohim). my God. 17 Where you die, I will die, and there I will be buried. May Yahweh do so to me, and more also, if anything but death parts you and me."

18 When Naomi saw that she was determined to go with her, she stopped urging her.

19 So they both went until they came to Bethlehem. When they had come to Bethlehem, all the city was excited about them, and they asked, "Is this Naomi?"

20 She said to them, "Don’t call me Naomi.*1:20 "Naomi" means "pleasant". Call me Mara,*1:20 "Mara" means "bitter". for the Almighty has dealt very bitterly with me. 21 I went out full, and Yahweh has brought me home again empty. Why do you call me Naomi, since Yahweh has testified against me, and the Almighty has afflicted me?" 22 So Naomi returned, and Ruth the Moabitess, her daughter-in-law, with her, who returned out of the country of Moab. They came to Bethlehem in the beginning of barley harvest.

Elimelek flyttar till Moabs land

1 På den tiden när domarna regerade blev det svält i landet. Då gav sig en man i väg från Betlehem i Juda med sin hustru och sina båda söner för att bo en tid i Moabs land. 2 Mannen hette Elimelek,*1:2ElimelekBetyder "min Gud är kung". Sönernas namn kan översättas "sjuklig" och "bräcklig". hans hustru Noomi och hans båda söner Mahlon och Kiljon. Familjen var efratiter*1:2efratiterEfrata var området där Betlehem låg (jfr 1 Mos 35:19, Rut 4:11, Mika 5:2). från Betlehem i Juda. De kom till Moabs land och stannade där.

3 Men Noomis man Elimelek dog, och hon blev ensam kvar med sina båda söner. 4 Sönerna tog sig moabitiska hustrur. Den ena hette Orpa*1:4OrpaBetyder "hårman" (som en häst) eller "nacke" (jfr "styvnackad"). och den andra Rut.*1:4RutBetyder kanske "väninna" eller "frisk fläkt". 5 När de hade bott där ungefär tio år dog också de båda sönerna, Mahlon och Kiljon, och kvinnan blev ensam kvar, utan söner och utan man.

Återkomsten till Betlehem

6 Då bröt Noomi upp med sina sonhustrur för att vända tillbaka från Moabs land*1:6tillbaka från Moabs landResan från Moab till Betlehem är ca 10-15 mil, en veckas vandring., för hon hade hört i Moabs land att Herren hade tagit sig an sitt folk och gett dem bröd. 7 Hon lämnade platsen där hon bott, och hennes båda sonhustrur följde med henne.

Men när de var på väg mot Juda land 8 sade Noomi till sina båda sonhustrur: "Vänd om och gå hem igen, var och en till sin mors hus. 9 Må Herren visa godhet mot er, så som ni har gjort mot de döda och mot mig. Må Herren låta er finna trygghet, var och en i sin mans hus." Och hon kysste dem. Men de brast i gråt, 10 och sade till henne: "Nej, vi vill följa med dig tillbaka till ditt folk."

11 *5 Mos 25:5. Men Noomi svarade dem: "Vänd tillbaka, mina döttrar. Varför skulle ni gå med mig? Har jag några fler söner*1:11fler sönerEnligt 5 Mos 25:5f hade änkor rätt att få sin försörjning garanterad genom att gifta sig med en bror till den döde mannen. i mitt moderliv som kan bli män åt er? 12 Vänd tillbaka, mina döttrar, och gå hem. Jag är för gammal att bli gift. Och även om jag skulle tänka att jag fortfarande har hopp, om jag så redan i natt gav mig åt en man och dessutom födde söner, 13 *Job 19:21. skulle ni då vänta på dem tills de blev vuxna? Skulle ni stänga in er och vara utan man? Nej, mina döttrar! Det är mycket bittrare för mig än för er, för Herrens hand har drabbat mig."

14 Då brast de på nytt i gråt. Orpa kysste sin svärmor farväl, men Rut klamrade sig fast vid henne. 15 Noomi sade då: "Se, din svägerska har vänt tillbaka till sitt folk och sina gudar. Vänd tillbaka du också och följ din svägerska."

16 Men Rut svarade: "Tvinga mig inte att lämna dig och vända tillbaka från dig. För dit du går, går också jag, och där du stannar, stannar jag. Ditt folk är mitt folk och din Gud är min Gud. 17 Där du dör vill jag dö, och där vill jag bli begravd. Herren må straffa mig både nu och i framtiden om något annat än döden skiljer mig från dig." 18 När hon såg att Rut var fast besluten att gå med henne talade hon inte mer med henne om saken.

19 Så gick de båda tills de kom till Betlehem. När de nådde Betlehem kom hela staden i rörelse för deras skull, och kvinnorna sade: "Är det inte Noomi?" 20 *Ps 34:19f. Men hon sade till dem: "Kalla mig inte Noomi, utan kalla mig Mara*1:20Noomi ... MaraBetyder "ljuvlig" respektive "bitter"., för den Allsmäktige har gjort livet mycket bittert för mig. 21 *Job 1:21. Rik reste jag härifrån, och tomhänt har Herren låtit mig komma tillbaka. Varför kallar ni mig Noomi? Herren har vittnat mot*1:21vittnat motAnnan översättning: "plågat". mig, den Allsmäktige har låtit det gå illa för mig."

22 Noomi återvände tillsammans med sin moabitiska sonhustru Rut, som hade följt med från Moabs land. Och de kom till Betlehem när kornskörden började*1:22när kornskörden börjadeVid påsktiden i april (3 Mos 23:14)..