1 לַמְנַצֵּחַ עַל־הַגִּתִּית לִבְנֵי־קֹרַח מִזְמֹור׃
2 מַה־יְּדִידֹות מִשְׁכְּנֹותֶיךָ יְהוָה צְבָאֹות׃
3 נִכְסְפָה וְגַם־כָּלְתָה ׀ נַפְשִׁי לְחַצְרֹות יְהוָה לִבִּי וּבְשָׂרִי יְרַנְּנוּ אֶל אֵל־חָי׃
4 גַּם־צִפֹּור ׀ מָצְאָה בַיִת וּדְרֹור ׀ קֵן לָהּ אֲשֶׁר־שָׁתָה אֶפְרֹחֶיהָ אֶת־מִזְבְּחֹותֶיךָ יְהוָה צְבָאֹות מַלְכִּי וֵאלֹהָי׃
5 אַשְׁרֵי יֹושְׁבֵי בֵיתֶךָ עֹוד יְהַלְלוּךָ סֶּלָה׃
6 אַשְׁרֵי אָדָם עֹוז־לֹו בָךְ מְסִלֹּות בִּלְבָבָם׃
7 עֹבְרֵי ׀ בְּעֵמֶק הַבָּכָא מַעְיָן יְשִׁיתוּהוּ גַּם־בְּרָכֹות יַעְטֶה מֹורֶה׃
8 יֵלְכוּ מֵחַיִל אֶל־חָיִל יֵרָאֶה אֶל־אֱלֹהִים בְּצִיֹּון׃
9 יְהוָה אֱלֹהִים צְבָאֹות שִׁמְעָה תְפִלָּתִי הַאֲזִינָה אֱלֹהֵי יַעֲקֹב סֶלָה׃
10 מָגִנֵּנוּ רְאֵה אֱלֹהִים וְהַבֵּט פְּנֵי מְשִׁיחֶךָ׃
11 כִּי טֹוב־יֹום בַּחֲצֵרֶיךָ מֵאָלֶף בָּחַרְתִּי הִסְתֹּופֵף בְּבֵית אֱלֹהַי מִדּוּר בְּאָהֳלֵי־רֶשַׁע׃
12 כִּי שֶׁמֶשׁ ׀ וּמָגֵן יְהוָה אֱלֹהִים חֵן וְכָבֹוד יִתֵּן יְהוָה לֹא יִמְנַע־טֹוב לַהֹלְכִים בְּתָמִים׃
13 יְהוָה צְבָאֹות אַשְׁרֵי אָדָם בֹּטֵחַ בָּךְ׃
1 För sångmästaren, till Gittít; av Koras söner; en psalm.
2 Huru ljuvliga äro icke dina boningar, HERRE Sebaot!
3 Min själ längtar och trängtar efter HERRENS gårdar, min själ och min kropp jubla mot levande Gud.
4 Ty sparven har funnit ett hus och svalan ett bo åt sig, där hon kan lägga sina ungar: dina altaren, HERRE Sebaot, min konung och min Gud.
5 Saliga äro de som bo i ditt hus; de lova dig beständigt. Sela.
6 Saliga äro de människor som i dig hava sin starkhet, de vilkas håg står till dina vägar.
7 När de vandra genom Tåredalen, göra de den rik på källor, och höstregnet höljer den med välsignelser.
8 De gå från kraft till kraft; så träda de fram inför Gud på Sion.
9 HERRE Gud Sebaot, hör min bön, lyssna, du Jakobs Gud. Sela.
10 Gud, vår sköld, ser härtill, och akta på din smordes ansikte.
11 Ty en dag i dina gårdar är bättre än eljest tusen. Jag vill hellre vakta dörren i min Guds hus än dväljas i de ogudaktigas hyddor.
12 Ty HERREN Gud är sol och sköld; HERREN giver nåd och ära; han vägrar icke dem något gott, som vandra i ostrafflighet.
13 HERRE Sebaot, salig är den människa som förtröstar på dig. gårdar; nu jubla min själ och min kropp mot levande Gud. Ja, sparven har funnit ett hus och svalan ett bo åt sig, där hon har lagt sina ungar osv.