5 ✝Men om någon av er saknar visdom, ska han be till Gud, som ger åt alla villigt och utan förebråelser, och han ska få den.

14 ✝Detta är den förtröstan som vi har till honom, att om vi ber om något efter hans vilja, så hör han oss.

9 ✝Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.

5 ✝Förtrösta på HERREN av hela ditt hjärta, och förlita dig inte på ditt förstånd. 6 Var du än går, anförtro dig åt honom, så ska han leda dig på dina stigar.

6 Var du än går, anförtro dig åt honom, så ska han leda dig på dina stigar.

11 ✝För jag vet vilka tankar jag har för er, säger HERREN, nämligen fridens tankar och inte ofärdens för att ge er en framtid och ett hopp.

14 ✝Där goda råd saknas faller folket, men där rådgivarna är många går det väl.

33 Lotten kastas i knät, men avgörandet kommer från HERREN.

1 Den egensinnige följer sin egen lust, han går till strid mot all sund visdom. 2 En dåre har ingen längtan till förstånd, utan vill bara uttrycka sitt hjärtas tankar. 3 När den ogudaktige kommer, kommer också förakt, och med skamligheterna följer vanära. 4 ✝Orden i en människas mun är som djupa vatten, vishetens källa som en flödande bäck. 5 ✝Det är inte rätt att ta parti för den ogudaktige och vägra den rättfärdige hans rätt. 6 ✝En dåres läppar kommer med bråk och hans mun tigger om stryk. 7 En dåres mun är hans fördärv och hans läppar är en snara för hans egen själ. 8 ✝En baktalares ord är som sår som tränger ner i magens innersta delar. 9 Och den som är försumlig i sitt arbete är broder till den som förstör. 10 ✝HERRENS namn är ett starkt torn, den rättfärdige skyndar dit och är trygg. 11 ✝Den rikes förmögenhet är hans fasta stad och som en hög mur i hans inbillning. 12 ✝Högmodet i människans hjärta går före fall, ödmjukhet föregår ära. 13 Att svara innan man lyssnat är dårskap och skam. 14 ✝Mod håller människan uppe under sjukdom, men ett brutet mod, vem kan bära det?

16 ✝Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, till tillrättavisning, till upprättelse, till fostran i rättfärdighet,

17 för att en gudsmänniska ska bli fullt färdig, väl rustad till allt gott verk.

7 Efter att de hade kommit fram till Mysien försökte de ta vägen till Bitynien, men Anden* tillät dem det inte.

1 Och i den församling som var i Antiokia fanns det några profeter och lärare, både Barnabas och Simeon, som kallades Niger, och Lucius från Cyrene och Manaen, fosterbror till tetrarken* Herodes, och Saulus. 2 ✝När dessa gjorde tjänst inför Herren och fastade, sa den Helige Ande: Avskilj åt mig både Barnabas och Saulus för den uppgift som jag har kallat dem till. 3 ✝Då, efter att ha fastat och bett och lagt händerna på dem, sände de iväg dem.

31 ✝Vare sig ni nu äter eller dricker eller vad ni än gör, så gör allt till Guds ära.

1 ✝Då vi nu har en så stor sky av vittnen omkring oss, låt oss lägga av allt som tynger och synden som så lätt snärjer oss, och löpa uthålligt i det lopp vi har framför oss,

5 ✝I Gibeon uppenbarade sig HERREN för Salomo i en dröm om natten. Och Gud sa: Be mig om vad jag ska ge dig. 6 ✝Och Salomo sa: Du har visat stor barmhärtighet mot din tjänare David, min far, därför att han vandrade inför dig i sanning och rättfärdighet och med uppriktigt hjärta mot dig. Och du har bevarat åt honom denna stora godhet, att du har gett honom en son att sitta på hans tron, så som det är i dag. 7 Och nu, o HERRE, min Gud, har du gjort din tjänare till kung i min far Davids ställe, och jag är bara en ung man, och jag vet inte hur jag ska handla*. 8 ✝Och din tjänare är mitt ibland ditt folk som du har utvalt, ett folk som är så talrikt att det inte kan räknas eller beskrivas på grund av sin mängd. 9 Ge därför din tjänare ett förståndigt hjärta till att döma ditt folk, så att jag kan skilja mellan gott och ont, för vem förmår att döma detta ditt stora folk? 10 Och denna bön behagade Herren, att Salomo hade bett om detta. 11 Och Gud sa till honom: Eftersom du har bett om detta och inte har bett om långt liv för dig själv, inte heller har bett om rikedomar för dig själv eller har bett om dina fienders liv, utan har bett om förmåga att skipa rättvisa, 12 ✝se, därför har jag gjort vad du har bett om. Se, jag har gett dig ett vist och förståndigt hjärta, att ingen lik dig har funnits före dig och inte heller ska komma efter dig.

9 Då sa hans hustru till honom: Håller du fortfarande fast vid din oförvitlighet? Förbanna Gud och dö! 10 ✝Men han sa till henne: Du talar som en av de dåraktiga kvinnorna talar. Om vi tar emot det goda av Gud, ska vi då inte också ta emot det onda? Under allt detta syndade Job inte med sina läppar.