1 Vir die musiekleier; op die wysie van: "Moenie verwoes nie." Van Dawid. 'n Gedig, toe Saul gestuur het en hulle die huis laat bewaak het om hom dood te maak.

2 Red my van my vyande, o my God! Beskerm my teen my teëstanders!

3 Red my van die werkers van ongeregtigheid, en verlos my van die manne van bloed!

4 Want kyk, hulle lê en loer op my lewe; sterkes val my aan, sonder oortreding en sonder sonde van my kant, o HERE!

5 Buiten my skuld hardloop hulle en maak hulle klaar. Ontwaak, my tegemoet, en kyk!

6 Ja U, HERE, God van die leërskare, God van Israel, word wakker om oor al die heidene besoeking te doen; wees al die ongeregtige trouelose nie genadig nie! Sela.

7 Elke aand kom hulle terug; hulle huil soos honde en dwaal deur die stad.

8 Kyk, hulle smaal met hul mond; swaarde is op hulle lippe, want -- wie sou dit hoor?

9 Maar U, o HERE, lag oor hulle; U spot met al die heidene.

10 My Sterkte, op U wil ek wag, want God is my rotsvesting.

11 My genadige God sal my tegemoetkom; God sal my op my vyande laat neersien.

12 Moet hulle nie ombring nie, sodat my volk dit nie vergeet nie: laat hulle rondswerwe deur u krag, en werp hulle neer, o Here, ons Skild!

13 Sonde van hulle mond is die woord van hulle lippe; laat hulle dan gevang word in hul trots, en vanweë die vloek en die leuen wat hulle vertel.

14 Vernietig hulle in grimmigheid, vernietig hulle, sodat hulle daar nie meer is nie; en laat hulle weet dat God heers in Jakob, tot by die eindes van die aarde! Sela.

15 En elke aand kom hulle terug; hulle huil soos honde en dwaal deur die stad.

16 Hulle swerwe rond om voedsel te soek; as hulle nie versadig word nie, vertoef hulle die hele nag.

17 Maar ,k sal sing van u sterkte en elke môre jubel oor u goedertierenheid, want U was 'n rotsvesting vir my en 'n toevlug in die dag toe ek benoud was. [ (Psalms 59:18) My Sterkte, tot u eer wil ek psalmsing, want God is my rotsvesting, my genadige God. ]

1 För sångmästaren; »Fördärva icke»; en sång av David, när Saul sände och lät bevaka hans hus för att döda honom.

2 Rädda mig, min Gud, från mina fiender, beskydda mig för mina motståndare.

3 Rädda mig från ogärningsmännen, och fräls mig från de blodgiriga.

4 Ty se, de ligga i försåt för mig; grymma människor rota sig samman mot mig, utan någon min överträdelse eller synd, o HERRE.

5 Utan någon min missgärning löpa de fram och göra sig redo; vakna upp, kom mig till mötes, och se härtill.

6 Ja, du HERRE Gud Sebaot, Israels Gud, vakna och hemsök alla hedningar, hemsök utan nåd alla trolösa ogärningsmän. Sela.

7 Var afton komma de tillbaka, de tjuta såsom hundar och stryka omkring i staden.

8 Se, deras mun flödar över, svärd äro på deras läppar, ty »vem skulle höra det?»

9 Men du, HERRE, ler åt dem; du bespottar alla hedningar.

10 Mot deras makt vill jag hålla mig till dig, ty Gud är min borg.

11 Min Gud kommer mig till mötes med sin nåd, Gud låter mig se med lust på mina förföljare.

12 Dräp dem icke, på det att mitt folk ej må förgäta det; låt dem genom din kraft driva ostadiga omkring, och slå dem ned, du vår sköld, o Herre.

13 Vart ord på deras läppar är en synd i deras mun. Må de fångas i sitt högmod, genom den förbannelse och lögn som de tala.

14 Förgör dem i vrede, förgör dem, så att de ej mer äro till; och må de förnimma att det är Gud som råder i Jakob, allt intill jordens ändar. Sela.

15 Ja, var afton komma de tillbaka, de tjuta såsom hundar och stryka omkring i staden.

16 De driva omkring efter rov; om de icke bliva mätta, så stanna de kvar över natten.

17 Men jag vill sjunga om din makt och jubla var morgon över din nåd; ty du var för mig en borg och en tillflykt, när jag var i nöd.

18 Min starkhet, dig vill jag lovsjunga, ty Gud är min borg, min nåderike Gud.