1 And he called unto him his twelve disciples, and gave them authority over unclean spirits, to cast them out, and to heal all manner of disease and all manner of sickness.

2 Now the names of the twelve apostles are these: The first, Simon, who is called Peter, and Andrew his brother; James the son of Zebedee, and John his brother; 3 Philip, and Bartholomew; Thomas, and Matthew the publican; James the son of Alphæus, and Thaddæus; 4 Simon the Cananæan, and Judas Iscariot, who also betrayed him.

5 These twelve Jesus sent forth, and charged them, saying, Go not into any way of the Gentiles, and enter not into any city of the Samaritans: 6 but go rather to the lost sheep of the house of Israel. 7 And as ye go, preach, saying, The kingdom of heaven is at hand. 8 Heal the sick, raise the dead, cleanse the lepers, cast out demons: freely ye received, freely give. 9 Get you no gold, nor silver, nor brass in your purses; 10 no wallet for your journey, neither two coats, nor shoes, nor staff: for the laborer is worthy of his food. 11 And into whatsoever city or village ye shall enter, search out who in it is worthy; and there abide till ye go forth. 12 And as ye enter into the house, salute it. 13 And if the house be worthy, let your peace come upon it: but if it be not worthy, let your peace return to you. 14 And whosoever shall not receive you, nor hear your words, as ye go forth out of that house or that city, shake off the dust of your feet. 15 Verily I say unto you, It shall be more tolerable for the land of Sodom and Gomorrah in the day of judgment, than for that city.

16 Behold, I send you forth as sheep in the midst of wolves: be ye therefore wise as serpents, and harmless as doves. 17 But beware of men: for they will deliver you up to councils, and in their synagogues they will scourge you; 18 yea and before governors and kings shall ye be brought for my sake, for a testimony to them and to the Gentiles. 19 But when they deliver you up, be not anxious how or what ye shall speak: for it shall be given you in that hour what ye shall speak. 20 For it is not ye that speak, but the Spirit of your Father that speaketh in you. 21 And brother shall deliver up brother to death, and the father his child: and children shall rise up against parents, and cause them to be put to death. 22 And ye shall be hated of all men for my name’s sake: but he that endureth to the end, the same shall be saved. 23 But when they persecute you in this city, flee into the next: for verily I say unto you, Ye shall not have gone through the cities of Israel, till the Son of man be come.

24 A disciple is not above his teacher, nor a servant above his lord. 25 It is enough for the disciple that he be as his teacher, and the servant as his lord. If they have called the master of the house Beelzebub, how much more them of his household! 26 Fear them not therefore: for there is nothing covered, that shall not be revealed; and hid, that shall not be known. 27 What I tell you in the darkness, speak ye in the light; and what ye hear in the ear, proclaim upon the house-tops. 28 And be not afraid of them that kill the body, but are not able to kill the soul: but rather fear him who is able to destroy both soul and body in hell. 29 Are not two sparrows sold for a penny? and not one of them shall fall on the ground without your Father: 30 but the very hairs of your head are all numbered. 31 Fear not therefore: ye are of more value than many sparrows. 32 Every one therefore who shall confess me before men, him will I also confess before my Father who is in heaven. 33 But whosoever shall deny me before men, him will I also deny before my Father who is in heaven.

34 Think not that I came to send peace on the earth: I came not to send peace, but a sword. 35 For I came to set a man at variance against his father, and the daughter against her mother, and the daughter in law against her mother in law: 36 and a man’s foes shall be they of his own household. 37 He that loveth father or mother more than me is not worthy of me; and he that loveth son or daughter more than me is not worthy of me. 38 And he that doth not take his cross and follow after me, is not worthy of me. 39 He that findeth his life shall lose it; and he that loseth his life for my sake shall find it.

40 He that receiveth you receiveth me, and he that receiveth me receiveth him that sent me. 41 He that receiveth a prophet in the name of a prophet shall receive a prophet’s reward: and he that receiveth a righteous man in the name of a righteous man shall receive a righteous man’s reward. 42 And whosoever shall give to drink unto one of these little ones a cup of cold water only, in the name of a disciple, verily I say unto you he shall in no wise lose his reward.

1 Och han kallade till sig sina tolv lärjungar och gav dem makt över orena andar, till att driva ut dem, så ock makt att bota alla slags sjukdomar och allt slags skröplighet.

2 Och dessa äro de tolv apostlarnas namn: först Simon, som kallas Petrus, och Andreas, hans broder; vidare Jakob, Sebedeus' son, och Johannes, hans broder;

3 Filippus och Bartolomeus; Tomas och Matteus, publikanen; Jakob, Alfeus' son, och Lebbeus;

4 Simon ivraren och Judas Iskariot, densamme som förrådde honom.

5 Dessa tolv sände Jesus ut; och han bjöd dem och sade: »Ställen icke eder färd till hedningarna, och gån icke in i någon samaritisk stad,

6 utan gån hellre till de förlorade fåren av Israels hus.

7 Och där I gån fram skolen I predika och säga: 'Himmelriket är nära.'

8 Boten sjuka, uppväcken döda, gören spetälska rena, driven ut onda andar. I haven fått för intet; så given ock för intet.

9 Skaffen eder icke guld eller silver eller koppar i edra bälten,

10 icke någon ränsel för eder färd, ej heller dubbla livklädnader, ej heller skor eller stav; ty arbetaren är värd sin mat.

11 Men när I haven kommit in i någon stad eller by, så utforsken vilken därinne som är värdig, och stannen hos honom, till dess I lämnen den orten.

12 Och när I kommen in i ett hus, så hälsen det.

13 Om då det huset är värdigt, så må den frid I tillönsken det komma däröver; men om det icke är värdigt, då må den frid I tillönsken det vända tillbaka till eder.

14 Och om man på något ställe icke tager emot eder och icke hör på edra ord, så gån ut ur det huset eller den staden, och skudden stoftet av edra fötter.

15 Sannerligen säger jag eder: För Sodoms och Gomorras land skall det på domens dag bliva drägligare än för den staden.

16 Se, jag sänder eder åstad såsom får mitt in ibland ulvar. Varen fördenskull kloka såsom ormar och menlösa såsom duvor.

17 Tagen eder till vara för människorna; ty de skola draga eder inför domstolar, och i sina synagogor skola de gissla eder;

18 och I skolen föras fram också inför landshövdingar och konungar, för min skull, till ett vittnesbörd för dem och för hedningarna.

19 Men när man drager eder inför rätta, gören eder då icke bekymmer för huru eller vad I skolen tala; ty vad I skolen tala skall bliva eder givet i den stunden.

20 Det är icke I som skolen tala, utan det är eder Faders Ande som skall tala i eder.

21 Och den ene brodern skall då överlämna den andre till att dödas, ja ock fadern sitt barn; och barn skola sätta sig upp mot sina föräldrar och skola döda dem.

22 Och I skolen bliva hatade av alla, för mitt namns skull. Men den som är ståndaktig intill änden, han skall bliva frälst. --

23 När de nu förfölja eder i en stad, så flyn till en annan; och om de också där förfölja eder, så flyn till ännu en annan. Ty sannerligen säger jag eder: I skolen icke hava hunnit igenom alla Israels städer, förrän Människosonen kommer.

24 Lärjungen är icke förmer än sin mästare, ej heller är tjänaren förmer än sin herre.

25 Det må vara lärjungen nog, om det går honom såsom hans mästare, och tjänaren, om det går honom såsom hans herre. Om de hava kallat husbonden för Beelsebul, huru mycket mer skola de icke så kalla hans husfolk!

26 Frukten alltså icke för dem; ty intet är förborgat, som icke skall bliva uppenbarat, och intet är fördolt, som icke skall bliva känt.

27 Vad jag säger eder i mörkret, det skolen säga i ljuset, och vad I hören viskas i edert öra, det skolen I predika på taken.

28 Och frukten icke för dem som väl kunna dräpa kroppen, men icke hava makt att dräpa själen, utan frukten fastmer honom som har makt att förgöra både själ och kropp i Gehenna. --

29 Säljas icke två sparvar för en skärv? Och icke en av dem faller till jorden utan eder Faders vilja.

30 Men på eder äro till och med huvudhåren allasammans räknade.

31 Frukten alltså icke; I ären mer värda än många sparvar.

32 Därför, var och en som bekänner mig inför människorna, honom skall ock jag kännas vid inför min Fader, som är i himmelen.

33 Men den som förnekar mig inför människorna, honom skall ock jag förneka inför min Fader, som är i himmelen.

34 I skolen icke mena att jag har kommit för att sända frid på jorden. Jag har icke kommit för att sända frid, utan svärd.

35 Ja, jag har kommit för att uppväcka söndring, så att 'sonen sätter sig upp mot sin fader och dottern mot sin moder och sonhustrun mot sin svärmoder,

36 och envar får sitt eget husfolk till fiender'.

37 Den som älskar fader eller moder mer än mig, han är mig icke värdig, och den som älskar son eller dotter mer än mig, han är mig icke värdig;

38 och den som icke tager sitt kors på sig och efterföljer mig, han är mig icke värdig.

39 Den som finner sitt liv, han skall mista det, och den som mister sitt liv, för min skull, han skall finna det. --

40 Den som tager emot eder, han tager emot mig, och den som tager emot mig, han tager emot honom som har sänt mig.

41 Den som tager emot en profet, därför att det är en profet, han skall få en profets lön; och den som tager emot en rättfärdig man, därför att det är en rättfärdig man, han skall få en rättfärdig mans lön.

42 Och den som giver en av dessa små allenast en bägare friskt vatten att dricka, därför att det är en lärjunge -- sannerligen säger jag eder: Han skall ingalunda gå miste om sin lön.»