1 Ik heb lief, want de HEERE hoort mijn stem, mijn smekingen;

2 Want Hij neigt Zijn oor tot mij; dies zal ik Hem in mijn dagen aanroepen.

3 De banden des doods hadden mij omvangen, en de angsten der hel hadden mij getroffen; ik vond benauwdheid en droefenis.

4 Maar ik riep den Naam des HEEREN aan, zeggende: Och HEERE! bevrijd mijn ziel.

5 De HEERE is genadig en rechtvaardig, en onze God is ontfermende.

6 De HEERE bewaart de eenvoudigen; ik was uitgeteerd, doch Hij heeft mij verlost.

7 Mijn ziel! keer weder tot uw rust, want de HEERE heeft aan u welgedaan.

8 Want Gij, HEERE! hebt mijn ziel gered van de dood, mijn ogen van tranen, mijn voet van aanstoot.

9 Ik zal wandelen voor het aangezicht des HEEREN, in de landen der levenden.

10 Ik heb geloofd, daarom sprak ik; ik ben zeer bedrukt geweest.

11 Ik zeide in mijn haasten: Alle mensen zijn leugenaars.

12 Wat zal ik den HEERE vergelden voor al Zijn weldaden aan mij bewezen?

13 Ik zal den beker der verlossingen opnemen, en den Naam des HEEREN aanroepen.

14 Mijn geloften zal ik den HEERE betalen, nu, in de tegenwoordigheid van al Zijn volk.

15 Kostelijk is in de ogen des HEEREN de dood Zijner gunstgenoten.

16 Och, HEERE! zekerlijk ik ben Uw knecht, ik ben Uw knecht, een zoon Uwer dienstmaagd; Gij hebt mijn banden losgemaakt.

17 Ik zal U offeren, offerande van dankzegging, en den Naam des HEEREN aanroepen.

18 Mijn geloften zal ik den HEERE betalen, nu, in de tegenwoordigheid van al Zijn volk.

19 In de voorhoven van het huis des HEEREN, in het midden van u, o Jeruzalem! Hallelujah!

1 Jag har HERREN kär, ty han hör min röst och mina böner.

2 Ja, han har böjt sitt öra till mig; i hela mitt liv skall jag åkalla honom.

3 Dödens band omvärvde mig, och dödsrikets ångest grep mig; jag kom i nöd och bedrövelse.

4 Men jag åkallade HERRENS namn: »Ack HERRE, rädda min själ.»

5 HERREN är nådig och rättfärdig, vår Gud är barmhärtig.

6 HERREN bevarar de enfaldiga; jag var i elände, och han frälste mig.

7 Vänd nu åter till din ro, min själ, ty HERREN har gjort väl mot dig.

8 Ja, du har räddat min själ från döden, mitt öga från tårar, min fot ifrån fall;

9 jag skall få vandra inför HERREN i de levandes land.

10 Jag tror, ty därför talar jag, jag som var storligen plågad,

11 jag som måste säga i min ångest: »Alla människor äro lögnaktiga.»

12 Huru skall jag vedergälla HERREN alla hans välgärningar mot mig?

13 Jag vill taga frälsningens bägare och åkalla HERRENS namn.

14 Jag vill infria åt HERREN mina löften, ja, i hela hans folks åsyn.

15 Dyrt aktad i HERRENS ögon är hans frommas död.

16 Ack HERRE, jag är ju din tjänare, jag är din tjänare, din tjänarinnas son; du har lossat mina band.

17 Dig vill jag offra lovets offer, och HERRENS namn vill jag åkalla.

18 Jag vill infria åt HERREN mina löften, ja, i hela hans folks åsyn,

19 i gårdarna till HERRENS hus, mitt i dig, Jerusalem. Halleluja!