2 Samuel 1

1 Post la morto de Saul, kiam David revenis de la venkobato de Amalek, kaj David estis en Ciklag de du tagoj, 2 okazis, ke en la tria tago iu viro venis el la tendaro, de Saul, kaj liaj vestoj estis disŝiritaj kaj terpolvo estis sur lia kapo; kaj kiam li alvenis al David, li ĵetis sin sur la teron kaj adorkliniĝis. 3 Kaj David diris al li: De kie vi venas? Kaj tiu diris al li: El la tendaro de la Izraelidoj mi forsavis min. 4 Kaj David diris al li: Kiel estis la afero? diru al mi, mi petas. Kaj tiu diris, ke la popolo forkuris el la batalo, ke multaj falis el la popolo kaj mortis, kaj ke ankaŭ Saul kaj lia filo Jonatan mortis. 5 Kaj David diris al la junulo, kiu raportis al li: Kiamaniere vi eksciis, ke mortis Saul kaj lia filo Jonatan? 6 Kaj la junulo raportanta al li diris: Okaze mi venis sur la monton Gilboa, kaj jen mi vidis, ke Saul apogas sin sur sia glavo kaj la ĉaroj kaj rajdantoj atingas lin. 7 Kaj li ekrigardis malantaŭen, kaj ekvidis min kaj vokis min; kaj mi diris: Jen mi estas. 8 Kaj li diris al mi: Kiu vi estas? Kaj mi diris al li: Mi estas Amalekido. 9 Kaj li diris al mi: Stariĝu, mi petas, super mi, kaj mortigu min, ĉar kaptis min agonio; ĉar mia animo ĝis nun ankoraŭ estas en mi. 10 Tiam mi stariĝis super li kaj mortigis lin, ĉar mi sciis, ke li ne vivos post sia falo; kaj mi prenis la kronon, kiu estis sur lia kapo, kaj la brakornamon, kiu estis sur lia brako, kaj mi alportis ilin al mia sinjoro ĉi tien. 11 Tiam David kaptis siajn vestojn kaj disŝiris ilin, ankaŭ ĉiuj homoj, kiuj estis kun li. 12 Kaj ili funebris kaj ploris kaj fastis ĝis la vespero, pro Saul, kaj pro Jonatan, lia filo, kaj pro la popolo de la Eternulo, kaj pro la domo de Izrael, ke ili falis de glavo. 13 Kaj David diris al la junulo, kiu raportis al li: De kie vi estas? Kaj tiu respondis: Mi estas filo de fremdulo Amalekido. 14 Tiam David diris al li: Kiel vi ne timis etendi vian manon, por pereigi la sanktoleiton de la Eternulo? 15 Kaj David alvokis unu el la servantoj, kaj diris: Alproksimiĝu, kaj frapu lin. Kaj tiu frapis lin, kaj li mortis. 16 Kaj David diris al li: Via sango estu sur via kapo; ĉar via buŝo atestas kontraŭ vi per tio, ke vi diris: Mi mortigis la sanktoleiton de la Eternulo. 17 Kaj David eldiris la sekvantan funebran parolon pri Saul kaj pri lia filo Jonatan 18 (kaj li ordonis instrui al la Judoj la uzadon de pafarko, kiel estas skribite en la libro de la Justulo):

19 La beleco de Izrael estas mortigita sur viaj altaĵoj!

Kiel falis la herooj!

20 Ne sciigu en Gat,

Ne anoncu sur la stratoj de Aŝkelon;

Por ke ne ĝoju la filinoj de la Filiŝtoj,

Por ke ne ĝojkriu la filinoj de la necirkumciditoj.

21 Montoj en Gilboa,

Nek roso nek pluvo estu sur vi, nek kampoj fruktodonaj;

Ĉar tie estas malhonorita la ŝildo de herooj,

La ŝildo de Saul, kvazaŭ li ne estus oleita per sankta oleo.

22 Sen sango de mortigitoj, sen sebo de fortuloj,

La pafarko de Jonatan neniam venis returne,

Kaj la glavo de Saul ne revenis vane.

23 Saul kaj Jonatan, amindaj kaj ĉarmaj ĉe sia vivo,

Eĉ ĉe sia morto ne disiĝis;

Pli rapidaj ili estis ol agloj,

Pli fortaj ol leonoj.

24 Filinoj de Izrael, ploru pri Saul,

Kiu vestis vin per purpuro kun ornamaĵoj,

Kiu metis orajn ornamojn sur viajn vestojn.

25 Kiel falis herooj meze de la batalo!

Mortigita estas Jonatan sur viaj altaĵoj.

26 Mi malĝojas pro vi, mia frato Jonatan;

Vi estis al mi tre kara;

Via amo estis al mi pli kara,

Ol la amo de virinoj.

27 Kiel falis herooj,

Kaj pereis batalaj armiloj!

Budskapet om Sauls död

1 *1 Sam 30:17f, 26. Efter Sauls död, när David hade kommit tillbaka efter segern över Amalek, var han två dagar i Siklag.*1:1SiklagDavids läger nära Beer-Sheba (1 Sam 30), nästan 15 mil söder om Sauls här.2 *Jos 7:6, 1 Sam 4:12. Och se, på tredje dagen kom en man från Sauls här, med kläderna sönderrivna och med jord på huvudet. När han kom in till David, föll han ner till marken och bugade sig. 3 David frågade honom: "Varifrån kommer du?" Han svarade: "Jag har flytt från Israels här." 4 David sade till honom: "Hur har det gått? Berätta för mig." Han sade: "Folket har flytt från striden och många har fallit och dött. Saul och hans son Jonatan är också döda."

5 David frågade den unge mannen som berättade det för honom: "Hur vet du att Saul och hans son Jonatan är döda?" 6 *1 Sam 31:1f. Den unge mannen som berättade det för honom svarade: "Jag råkade vara där på berget Gilboa, och där stödde sig Saul mot sitt spjut medan vagnar och ryttare ansatte honom. 7 När han vände sig om och fick se mig ropade han på mig, och jag svarade: Här är jag. 8 Han frågade mig vem jag var, och jag svarade honom att jag var amalekit.*1:8amalekitIsraels arvfiender, en sydlig nomadstam som Saul hade bekämpat (se 1 Sam 15). De hade nyligen rövat bort Davids familj (1 Sam 30:1f).

9 Då sade han till mig: Ställ dig över mig och ge mig dödsstöten. Dödsångesten griper mig*1:9dödsångestAnnan översättning: "yrsel", "mörker" (så Septuaginta)., för livet är fortfarande kvar i mig. 10 Då gick jag fram till honom och dödade honom, för jag visste att han inte skulle överleva sitt fall. Och jag tog kronan som satt på hans huvud och ett armband som han hade på armen och tog med dem hit till min herre." 11 Då grep David tag i sina kläder och rev sönder*1:11kläder … rev sönderUttryck för sorg (jfr 1 Mos 37:29, 34, Job 1:20). dem. Detsamma gjorde alla som var hos honom. 12 De höll dödsklagan och grät och fastade ända till kvällen för Saul och hans son Jonatan, och för Herrens folk och för Israels hus, därför att de hade fallit för svärd.

13 David frågade den unge mannen som hade berättat det för honom: "Varifrån är du?" Han svarade: "Jag är son till en amalekit som lever här som främling." 14 *1 Sam 24:7, 26:11, Ps 105:15. David sade till honom: "Hur vågade du räcka ut din hand och förgöra Herrens smorde*1:14HERRENS smordeGuds utvalde, helgade kung, en förebild till Messias (Apg 10:38).?" 15 Och David kallade på en av de unga männen och sade till honom: "Kom hit och hugg ner honom!" Och han stack ner honom så att han dog. 16 David sade till honom: "Ditt blod ska komma över ditt eget huvud,*1:16blod … över ditt eget huvudDvs ansvarig för sin egen död. för din egen mun vittnade mot dig när du sade: Jag har dödat Herrens smorde."

Sorgesång över Saul och Jonatan

17 David sjöng denna sorgesång över Saul och hans son Jonatan, 18 *Jos 10:13. och han bestämde att man skulle lära Juda barn "Bågsången", som finns nertecknad i "Den redliges bok":

19 "Ditt majestät*1:19Ditt majestätAnnan översättning: "Hjorten"., Israel,

ligger slaget på dina höjder.

Hur har inte hjältarna fallit!

20 *Mika 1:10. Förkunna det inte i Gat,

ropa inte ut det

på Ashkelons gator,

så att inte filisteernas döttrar

gläder sig,

de oomskurnas döttrar fröjdar sig.

21 Ni Gilboas berg,

på er må det varken falla

dagg eller regn

och inte finnas fält för offergåvor,

för hjältarnas sköld

ligger nersölad där,

Sauls sköld blir aldrig mer

smord med olja.*1:21smord med oljaVård av sköldens läderöverdrag, samtidigt en anspelning på Sauls ställning som "Herrens smorde".

22 *1 Sam 14:6f, 47f. Från slagnas blod,

från hjältars hull

vek inte Jonatans båge,

vände inte Sauls svärd

hungrigt tillbaka.

23 Saul och Jonatan,

älskade och ljuvliga i livet

och inte åtskilda i döden.

De var snabbare än örnar,

starkare än lejon.

24 Ni Israels döttrar, gråt över Saul,

som klädde er

i scharlakan och prakt

och prydde era kläder

med smycken av guld.

25 Hur har inte hjältarna

fallit mitt i striden!

Jonatan ligger slagen

på dina höjder.

26 *1 Sam 18:3, 19:1. Jag sörjer dig,

Jonatan, min broder.

Du var mycket ljuvlig för mig,

din kärlek till mig var underbar,

mer än kvinnors kärlek.

27 Hur har inte hjältarna fallit

och krigets vapen förstörts!"