Levítico 24

1 Kaj la Eternulo ekparolis al Moseo, dirante: 2 Ordonu al la Izraelidoj, ke ili alportadu al vi oleon olivan, puran, pistitan, por lumigado, por ke lucerno brulu ĉiam. 3 Ekster la kurteno de la atesto en la tabernaklo de kunveno Aaron ĝin ĉiam aranĝadu de vespero ĝis mateno antaŭ la Eternulo; tio estu eterna leĝo en viaj generacioj. 4 Sur la pure ora kandelabro li aranĝadu la lumojn antaŭ la Eternulo ĉiam.

5 Kaj prenu delikatan farunon kaj baku el ĝi dek du panojn; el du dekonoj de efo estu ĉiu pano; 6 kaj aranĝu ilin en du vicoj, po ses en vico, sur la pure ora tablo antaŭ la Eternulo. 7 Kaj metu sur ĉiun vicon puran olibanon, kaj tio estos ĉe la pano memorofero, fajrofero al la Eternulo. 8 En ĉiu tago sabata oni ĉiam aranĝu tion antaŭ la Eternulo; de la Izraelidoj ĝi estu eterna interligo. 9 Kaj ĝi estu por Aaron kaj por liaj filoj, kaj ili manĝu ĝin sur sankta loko, ĉar tio estas plejsanktaĵo por li el la fajroferoj de la Eternulo; tio estu eterna leĝo.

10 Kaj eliris iu filo de virino Izraelida kaj de viro Egipta inter la Izraelidojn, kaj en la tendaro la filo de la Izraelidino ekkverelis kun Izraelido; 11 kaj la filo de la Izraelidino insultis la nomon de Dio kaj blasfemis; kaj oni venigis lin al Moseo. La nomo de lia patrino estis Ŝelomit, filino de Dibri el la tribo de Dan. 12 Kaj oni metis lin en malliberejon, ĝis oni ricevos precizan decidon de la Eternulo.

13 Kaj la Eternulo ekparolis al Moseo, dirante: 14 Elirigu la blasfeminton ekster la tendaron; kaj ĉiuj, kiuj aŭdis, metu siajn manojn sur lian kapon, kaj la tuta komunumo mortigu lin per ŝtonoj. 15 Kaj al la Izraelidoj diru jene: Ĉiu, kiu blasfemos sian Dion, portos sian pekon. 16 Kiu insultas la nomon de la Eternulo, tiu estu mortigita; per ŝtonoj mortigu lin la tuta komunumo. Ĉu fremdulo, ĉu indiĝeno, se li blasfemos la nomon de la Eternulo, estu mortigita. 17 Se iu mortigos iun homon, oni lin mortigu. 18 Kiu mortigos bruton, tiu pagu pro ĝi: beston pro besto. 19 Se iu faris difekton al sia proksimulo, oni faru al li tiel, kiel li faris: 20 rompon pro rompo, okulon pro okulo, denton pro dento; kian difekton li faris al homo, tian oni faru al li. 21 Kaj kiu mortigis bruton, pagu pro ĝi; sed kiu mortigis homon, estu mortigita. 22 La sama juĝo estu ĉe vi ĉu por fremdulo, ĉu por indiĝeno; ĉar Mi estas la Eternulo, via Dio. 23 Kaj Moseo diris al la Izraelidoj, kaj oni elirigis la blasfeminton ekster la tendaron kaj mortigis lin per ŝtonoj; kaj la Izraelidoj faris, kiel la Eternulo ordonis al Moseo.

Den gyllene ljusstaken

1 Herren talade till Mose. Han sade: 2 *2 Mos 27:20f. Befall Israels barn att bära till dig ren olja av stötta oliver*24:2olja av stötta oliverStötta i mortel, den första pressningen som gav den bästa oljan. till ljusstaken, så att lamporna kan sättas upp varje dag. 3 Utanför förhänget framför vittnesbördet i uppenbarelsetältet ska Aron ständigt sköta den inför Herrens ansikte, från kväll till morgon. Det ska vara en evig stadga för er från släkte till släkte. 4 Lamporna på den gyllene ljusstaken ska han ständigt sköta inför Herrens ansikte.

Skådebröden

5 *2 Mos 25:30. Du ska ta fint mjöl och baka tolv kakor av det. Varje kaka ska innehålla två tiondels efa*24:5kakor … två tiondels efaCa 4,5 liter mjöl. Bröden representerade folkets stammar (jfr 1 Kor 10:17). Jesus anknöt till hur kung David en gång åt av skådebröden (1 Sam 21:6, Matt 12:4).. 6 Du ska lägga upp dem i två rader*24:6raderAnnan översättning: "staplar" (även i vers 7)., sex i var rad, på det förgyllda bordet inför Herrens ansikte. 7 På varje rad ska du lägga ren rökelse, och den ska vara ett påminnelseoffer*24:7påminnelseofferDen del av matoffret som brändes (resten tillhörde prästen, se 2:9f). för bröden, ett eldsoffer åt Herren. 8 Sabbatsdag efter sabbatsdag ska man ständigt lägga upp dem inför Herrens ansikte, en gåva av Israels barn till ett evigt förbund. 9 De ska tillhöra Aron och hans söner, och de ska äta dem på helig plats, för de är högheliga och är hans del av Herrens eldsoffer. Detta är en evig stadga.

Smädares och mördares straff

10 En man som var son till en israelitisk kvinna och en egyptisk man gick ut bland Israels barn. Den israelitiska kvinnans son och en israelitisk man kom då i gräl med varandra i lägret. 11 Och den israelitiska kvinnans son smädade Namnet*24:11NamnetDvs Guds namn (se not till 2 Mos 3:14). Hädelse straffades med döden även i t ex Assyrien. och hädade. Då förde de honom fram till Mose. Hans mor hette Shelomit, dotter till Dibri, av Dans stam. 12 De satte honom i förvar för att få ett bestämt uttalande från Herrens mun.

13 Och Herren sade till Mose: 14 *5 Mos 17:7. För ut hädaren utanför lägret. Sedan ska alla som hörde hädelsen lägga sina händer på hans huvud*24:14lägga sina händer på hans huvudFör att förlägga skulden dit (jfr 4:24)., och hela församlingen ska stena honom. 15 Till Israels barn ska du säga: Om någon hädar sin Gud kommer han att bära på synd. 16 *2 Mos 20:7. Och den som smädar Herrens namn ska straffas med döden. Hela församlingen ska stena honom. Vare sig det är en främling eller en infödd som smädar Namnet ska han dödas.

17 *2 Mos 21:12, 4 Mos 35:16f. Den som slår ihjäl en människa ska straffas med döden. 18 Och den som slår ihjäl ett boskapsdjur ska ersätta det: liv för liv. 19 *2 Mos 21:23, 5 Mos 19:21. Om någon tillfogar sin nästa kroppsskada, ska man göra mot honom som han själv har gjort: 20 *Matt 5:38f. bruten lem för bruten lem, öga för öga, tand för tand*24:20öga för öga, tand för tandCiteras av Jesus i Matt 5:38.. Samma skada som han har vållat en annan, ska han själv tillfogas. 21 *1 Mos 9:6, 2 Mos 21:12. Den som slår ihjäl ett boskapsdjur ska ersätta det, och den som slår ihjäl en människa ska dödas. 22 *2 Mos 12:49. En och samma lag ska gälla för er, såväl för främlingen som för den infödde, för jag är Herren er Gud.

23 Mose talade detta till Israels barn. Och de förde ut hädaren utanför lägret och stenade honom. Israels barn gjorde så som Herren hade befallt Mose.