2 Crônicas 20

Victoire de Josaphat sur les Moabites et les Ammonites

1 Après cela, les fils de Moab et les fils d’Ammon, et avec eux des Maonites, marchèrent contre Josaphat pour lui faire la guerre. 2 On vint en informer Josaphat, en disant: Une multitude nombreuse s’avance contre toi depuis l’autre côté de la mer, depuis la Syrie, et ils sont à Hatsatson-Thamar, qui est En-Guédi. 3 Dans sa frayeur, Josaphat se disposa à chercher l’Éternel, et il publia un jeûne pour tout Juda. 4 Juda s’assembla pour invoquer l’Éternel, et l’on vint de toutes les villes de Juda pour chercher l’Éternel. 5 Josaphat se présenta au milieu de l’assemblée de Juda et de Jérusalem, dans la maison de l’Éternel, devant le nouveau parvis. 6 Et il dit: Éternel, Dieu de nos pères, n’es-tu pas Dieu dans les cieux, et n’est-ce pas toi qui domines sur tous les royaumes des nations? *1 Ch 29:12.Mt 6:13.N’est-ce pas toi qui as en main la force et la puissance, et à qui nul ne peut résister? 7 N’est-ce pas toi, ô notre Dieu, qui as chassé les habitants de ce pays devant ton peuple d’Israël, et qui l’as donné pour toujours à la postérité d’Abraham qui t’aimait? 8 Ils l’ont habité, et ils t’y ont bâti un sanctuaire pour ton nom, en disant: 9 *1 R 8:33, 34, 35, etc.2 Ch 6:28;7:13.S’il nous survient quelque calamité, l’épée, le jugement, la peste ou la famine, nous nous présenterons devant cette maison et devant toi, car ton nom est dans cette maison, nous crierons à toi du sein de notre détresse, et tu exauceras et tu sauveras! 10 Maintenant voici, les fils d’Ammon et de Moab et ceux de la montagne de Séir, chez lesquels tu n’as pas permis à Israël d’entrer quand il venait du pays d’Égypte, car il s’est détourné d’eux et ne les a pas détruits, 11 les voici qui nous récompensent en venant nous chasser de ton héritage, dont tu nous as mis en possession. 12 O notre Dieu, n’exerceras-tu pas tes jugements sur eux? Car nous sommes sans force devant cette multitude nombreuse qui s’avance contre nous, et nous ne savons que faire, mais nos yeux sont sur toi. 13 Tout Juda se tenait debout devant l’Éternel, avec leurs petits enfants, leurs femmes et leurs fils. 14 Alors l’esprit de l’Éternel saisit au milieu de l’assemblée Jachaziel, fils de Zacharie, fils de Benaja, fils de Jeïel, fils de Matthania, Lévite, d’entre les fils d’Asaph. 15 Et Jachaziel dit: Soyez attentifs, tout Juda et habitants de Jérusalem, et toi, roi Josaphat! Ainsi vous parle l’Éternel: *Ex 14:13.Ne craignez point et ne vous effrayez point devant cette multitude nombreuse, car ce ne sera pas vous qui combattrez, ce sera Dieu. 16 Demain, descendez contre eux; ils vont monter par la colline de Tsits, et vous les trouverez à l’extrémité de la vallée, en face du désert de Jeruel. 17 Vous n’aurez point à combattre en cette affaire: présentez-vous, tenez-vous là, et vous verrez la délivrance que l’Éternel vous accordera. Juda et Jérusalem, ne craignez point et ne vous effrayez point, demain, sortez à leur rencontre, et l’Éternel sera avec vous! 18 Josaphat s’inclina le visage contre terre, et tout Juda et les habitants de Jérusalem tombèrent devant l’Éternel pour se prosterner en sa présence. 19 Les Lévites d’entre les fils des Kehathites et d’entre les fils des Koréites se levèrent pour célébrer d’une voix forte et haute l’Éternel, le Dieu d’Israël. 20 Le lendemain, ils se mirent en marche de grand matin pour le désert de Tekoa. A leur départ, Josaphat se présenta et dit: Écoutez-moi, Juda et habitants de Jérusalem! Confiez-vous en l’Éternel, votre Dieu, et vous serez affermis; confiez-vous en ses prophètes, et vous réussirez. 21 Puis, d’accord avec le peuple, il nomma des chantres qui, revêtus d’ornements sacrés, et marchant devant l’armée, célébraient l’Éternel et disaient: Louez l’Éternel, car sa miséricorde dure à toujours! 22 Au moment où l’on commençait les chants et les louanges, *Jg 7:22.1 S 14:20.l’Éternel plaça une embuscade contre les fils d’Ammon et de Moab et ceux de la montagne de Séir, qui étaient venus contre Juda. Et ils furent battus. 23 Les fils d’Ammon et de Moab se jetèrent sur les habitants de la montagne de Séir pour les dévouer par interdit et les exterminer; et quand ils en eurent fini avec les habitants de Séir, ils s’aidèrent les uns les autres à se détruire. 24 Lorsque Juda fut arrivé sur la hauteur d’où l’on aperçoit le désert, ils regardèrent du côté de la multitude, et voici, c’étaient des cadavres étendus à terre, et personne n’avait échappé. 25 Josaphat et son peuple allèrent prendre leurs dépouilles; ils trouvèrent parmi les cadavres d’abondantes richesses et des objets précieux, et ils en enlevèrent tant qu’ils ne purent tout emporter. Ils mirent trois jours au pillage du butin, car il était considérable. 26 Le quatrième jour, ils s’assemblèrent dans la vallée de Beraca, où ils bénirent l’Éternel; c’est pourquoi ils appelèrent ce lieu vallée de Beraca, nom qui lui est resté jusqu’à ce jour. 27 Tous les hommes de Juda et de Jérusalem, ayant à leur tête Josaphat, partirent joyeux pour retourner à Jérusalem, car l’Éternel les avait remplis de joie en les délivrant de leurs ennemis. 28 Ils entrèrent à Jérusalem et dans la maison de l’Éternel, au son des luths, des harpes et des trompettes. 29 La terreur de l’Éternel s’empara de tous les royaumes des autres pays, lorsqu’ils apprirent que l’Éternel avait combattu contre les ennemis d’Israël. 30 Et le royaume de Josaphat fut tranquille, et son Dieu lui donna du repos de tous côtés.

Fin de son règne

31 Josaphat régna sur Juda. Il avait *1 R 22:42.trente-cinq ans lorsqu’il devint roi, et il régna vingt-cinq ans à Jérusalem. Sa mère s’appelait Azuba, fille de Schilchi. 32 Il marcha dans la voie de son père Asa, et ne s’en détourna point, faisant ce qui est droit aux yeux de l’Éternel. 33 Seulement, les hauts lieux ne disparurent point, et le peuple n’avait point encore le cœur fermement attaché au Dieu de ses pères. 34 Le reste des actions de Josaphat, les premières et les dernières, cela est écrit dans les mémoires de Jéhu, fils de Hanani, lesquels sont insérés dans le livre des rois d’Israël. 35 Après cela, Josaphat, roi de Juda, s’associa avec le roi d’Israël, Achazia, dont la conduite était impie. 36 Il s’associa avec lui *1 R 22:49.pour construire des navires destinés à aller à Tarsis, et ils firent les navires à Étsjon-Guéber. 37 Alors Éliézer, fils de Dodava, de Maréscha, prophétisa contre Josaphat, et dit: Parce que tu t’es associé avec Achazia, l’Éternel détruit ton œuvre. Et les navires furent brisés, et ne purent aller à Tarsis.

Joshafat besegrar Moab och Ammon

1 Sedan kom moabiterna*20:1Sedan kom moabiternaMoabs kung Mesha gjorde uppror mot Israel vid denna tid (2 Kung 3:4f). och ammoniterna och med dem andra ammoniter*20:1andra ammoniterAndra handskrifter (Septuaginta): "meuniterna" (en arabstam, se 26:7). för att strida mot Joshafat. 2 Man kom och berättade det för Joshafat och sade: "En stor skara kommer mot dig från landet på andra sidan havet, från Aram. De är i Hasason-Tamar,*20:2Hasason-TamarBetyder ungefär "grus med palmer", oas på Döda havets västra strand. det vill säga En-Gedi." 3 *Esra 8:21. Då greps Joshafat av fruktan och beslöt sig för att rådfråga Herren, och han utlyste en fasta över hela Juda. 4 Och Juda samlades för att söka hjälp hos Herren, och från alla Juda städer kom man för att söka Herren.

5 Joshafat steg upp i Juda mäns och Jerusalems församling i Herrens hus, framför den nya förgården. 6 *5 Mos 4:39, 1 Krön 29:11f, 2 Krön 14:11. Han sade: "Herre, våra fäders Gud, är inte du Gud i himlen och den som råder över alla hednafolkens riken? I din hand är kraft och makt, och det finns ingen som kan stå dig emot. 7 Var det inte du, vår Gud, som fördrev detta lands invånare för ditt folk Israel och gav landet åt din vän Abrahams efterkommande för evig tid? 8 De bodde där, och de byggde där en helgedom åt ditt namn och sade: 9 *1 Kung 8:33f, 37f, 2 Krön 6:24f, 7:13f. Om något ont kommer över oss, svärd, straffdom eller pest eller svält, så vill vi träda fram inför detta hus och inför ditt ansikte, för ditt namn är i detta hus, och vi vill ropa till dig ur djupet av vår bedrövelse, och du ska då höra och hjälpa.

10 *5 Mos 2:4f, 9, 19. Se nu folket från Ammon, Moab och Seirs bergsbygd! Det var deras område du inte lät Israel gå igenom när de kom från Egyptens land, utan de tog en omväg bort ifrån dem och förgjorde dem inte. 11 Se hur de nu lönar oss! De kommer för att driva bort oss från din besittning som du har gett oss till arvedel. 12 *Dom 11:27, Ps 59:10, 121:1, 123:1f. Ska inte du, vår Gud, hålla dom över dem? Vi förmår ingenting mot denna stora skara som kommer mot oss, och vi vet inte vad vi ska göra. Men våra ögon är vända till dig."

13 Hela Juda stod inför Herren med sina små barn, sina hustrur och söner. 14 Då kom Herrens Ande mitt i församlingen över Jahasiel, son till Sakarja, son till Benaja, son till Jegiel, son till Mattanja, en levit av Asafs söner. 15 Han sade: "Lyssna, alla ni i Juda och ni Jerusalems invånare och kung Joshafat! Så säger Herren till er: Var inte rädda eller modlösa inför denna stora skara, för striden är inte er utan Guds. 16 Gå i morgon ner mot dem. De drar då uppför Hassisbacken*20:16HassisbackenBetyder "blombacken". Troligen bäckravinen Hasason, som kommer upp genom bergsöknen väster om En-Gedi och mynnar ut en mil söder om Tekoa (ca 3 mil söder om Jerusalem)., och ni ska träffa på dem där dalen tar slut, framför Jeruels öken. 17 *2 Mos 14:13f. Men då är det inte ni som ska strida. Ni ska bara stiga fram och stå stilla, och ni ska få se Herrens frälsning. Han är med er, ni från Juda och Jerusalem. Var inte rädda eller modlösa. Gå i morgon ut mot dem, och Herren är med er."

18 Då böjde Joshafat sig ner med ansiktet mot marken, och alla Juda män och Jerusalems invånare föll ner för Herren och tillbad Herren. 19 Och de leviter som hörde till kehatiternas och koraiternas folk, stod upp och lovade Herren, Israels Gud, med hög och stark röst.

20 *Jes 7:9. Tidigt nästa morgon gick de ut till Tekoas öken. Och när de drog ut, steg Joshafat fram och sade: "Hör mig, ni av Juda och ni Jerusalems invånare! Stå fasta i tron på Herren er Gud så består ni, lita på hans profeter så lyckas ni." 21 *Ps 106:1, 136:1. Sedan han hade rådgjort med folket, ställde han upp sångare som skulle prisa Herren i helig skrud medan de drog ut framför den beväpnade hären. De skulle sjunga: "Tacka Herren, evig är hans nåd."

22 Och när de började att sjunga och lova, lät Herren ett angrepp komma bakifrån på folket från Ammon, Moab och Seirs bergsbygd som hade kommit mot Juda, och de blev slagna. 23 *Dom 7:22, 1 Sam 14:20, Hes 38:21. Folket från Ammon och Moab reste sig mot folket från Seirs bergsbygd för att förinta och förgöra dem, och när de hade gjort slut på folket från Seir hjälptes de åt att förgöra varandra.

24 När Juda män kom upp på höjden med utsikt över öknen vände de sig mot fiendeskaran, och se, där låg döda kroppar fallna på marken. Ingen hade kommit undan. 25 Och när Joshafat kom med sitt folk för att plundra och ta byte från dem, fann de bland dem både gods och kläder*20:25kläderAndra handskrifter: "döda kroppar". och värdesaker i stor mängd. De tog för sig så mycket att de inte kunde bära det, och de fortsatte plundringen i tre dagar, för bytet var stort. 26 Men på fjärde dagen samlades de i Berakadalen*20:26BerakadalenHebr. berachá betyder "välsignelse" eller "lovprisning".. Där välsignade de Herren, och därför fick platsen namnet Berakadalen, som den heter än i dag.

27 Därefter vände alla Juda och Jerusalems män, med Joshafat i spetsen, glada tillbaka till Jerusalem, eftersom Herren hade låtit dem glädja sig över sina fiender. 28 De drog in i Jerusalem med lyror, harpor och trumpeter och tågade till Herrens hus. 29 Och fruktan för Gud kom över alla länders riken, när de hörde att Herren hade stridit mot Israels fiender. 30 Joshafats rike hade nu ro, för hans Gud gav honom lugn på alla sidor.

Slutet av Joshafats regering

31 *1 Kung 22:41. Så regerade Joshafat över Juda. Han var trettiofem år gammal när han blev kung, och han regerade tjugofem år i Jerusalem. Hans mor hette Asuba*20:31AsubaBetyder "den övergivna". och var dotter till Shilhi. 32 Han vandrade på sin far Asas väg och vek inte av från den, för han gjorde det som var rätt i Herrens ögon.

33 Men offerhöjderna avskaffades inte, och folket hade ännu inte vänt sina hjärtan till sina fäders Gud.

34 *2 Krön 19:2. Vad som mer finns att säga om Joshafat, om hans första tid och om hans sista, det är skrivet i Jehus, Hananis sons, krönika som är upptagen i boken om Israels kungar.

35 Därefter ingick Juda kung Joshafat förbund med Israels kung Ahasja*20:35AhasjaKung i nordriket Israel 853-852 f Kr. Se 1 Kung 22:52f, 2 Kung 1., trots att Ahasja levde ogudaktigt. 36 Joshafat kom överens med honom att bygga skepp som skulle gå till Tarshish. De byggde fartygen i Esjon-Geber. 37 *1 Kung 22:49. Då profeterade Elieser, Dodavahus son från Maresha, mot Joshafat och sade: "Eftersom du har ingått förbund med Ahasja ska Herren låta ditt företag bli om intet." Och skeppen led skeppsbrott så att de inte kunde gå till Tarshish.