Atos 5

Ananias et Saphira

1 Mais un homme nommé Ananias, avec Saphira sa femme, vendit une propriété, 2 et retint une partie du prix, sa femme le sachant; puis il apporta le reste, et le déposa aux pieds des apôtres. 3 Pierre lui dit: Ananias, pourquoi Satan a-t-il rempli ton cœur, au point que tu mentes au Saint-Esprit, et que tu aies retenu une partie du prix du champ? 4 S’il n’eût pas été vendu, ne te restait-il pas? Et, après qu’il a été vendu, le prix n’était-il pas à ta disposition? Comment as-tu pu mettre en ton cœur un pareil dessein? Ce n’est pas à des hommes que tu as menti, mais à Dieu. 5 Ananias, entendant ces paroles, tomba, et expira. Une grande crainte saisit tous les auditeurs. 6 Les jeunes gens, s’étant levés, l’enveloppèrent, l’emportèrent, et l’ensevelirent. 7 Environ trois heures plus tard, sa femme entra, sans savoir ce qui était arrivé. 8 Pierre lui adressa la parole: Dis-moi, est-ce à un tel prix que vous avez vendu le champ? Oui, répondit-elle, c’est à ce prix-là. 9 Alors Pierre lui dit: Comment vous êtes-vous accordés pour tenter l’Esprit du Seigneur? Voici, ceux qui ont enseveli ton mari sont à la porte, et ils t’emporteront. 10 Au même instant, elle tomba aux pieds de l’apôtre, et expira. Les jeunes gens, étant entrés, la trouvèrent morte; ils l’emportèrent, et l’ensevelirent auprès de son mari. 11 Une grande crainte s’empara de toute l’assemblée et de tous ceux qui apprirent ces choses.

Succès croissants des apôtres

12 *Mc 16:17.Ac 2:43.Beaucoup de miracles et de prodiges se faisaient au milieu du peuple par les mains des apôtres. Ils se tenaient tous ensemble au portique de Salomon, 13 et aucun des autres n’osait se joindre à eux; mais le peuple les louait hautement. 14 Le nombre de ceux qui croyaient au Seigneur, hommes et femmes, s’augmentait de plus en plus; 15 en sorte qu’on apportait les malades dans les rues et qu’on les plaçait sur des lits et des couchettes, afin que, lorsque Pierre passerait, son ombre au moins couvrît quelqu’un d’eux. 16 La multitude accourait aussi des villes voisines à Jérusalem, amenant des malades et *Mc 16:17.Ac 8:7;16:18;19:2.des gens tourmentés par des esprits impurs; et tous étaient guéris.

Les apôtres jetés en prison et miraculeusement délivrés; — arrêtés de nouveau et conduits devant le sanhédrin; — battus de verges et relâchés d’après l’avis de Gamaliel

17 Cependant le souverain sacrificateur et tous ceux qui étaient avec lui, savoir le parti des sadducéens, se levèrent, remplis de jalousie, 18 mirent les mains sur les apôtres, et les jetèrent dans la prison publique. 19 *Ac 12:7;16:26.Mais un ange du Seigneur, ayant ouvert pendant la nuit les portes de la prison, les fit sortir, et leur dit: 20 Allez, tenez-vous dans le temple, et annoncez au peuple toutes les paroles de cette vie. 21 Ayant entendu cela, ils entrèrent dès le matin dans le temple, et se mirent à enseigner. Le souverain sacrificateur et ceux qui étaient avec lui étant survenus, ils convoquèrent le sanhédrin et tous les anciens des fils d’Israël, et ils envoyèrent chercher les apôtres à la prison. 22 Les huissiers, à leur arrivée, ne les trouvèrent point dans la prison. Ils s’en retournèrent, et firent leur rapport, 23 en disant: Nous avons trouvé la prison soigneusement fermée, et les gardes qui étaient devant les portes; mais, après avoir ouvert, nous n’avons trouvé personne dedans. 24 Lorsqu’ils eurent entendu ces paroles, le commandant du temple et les principaux sacrificateurs ne savaient que penser des apôtres et des suites de cette affaire. 25 Quelqu’un vint leur dire: Voici, les hommes que vous avez mis en prison sont dans le temple, et ils enseignent le peuple. 26 Alors le commandant partit avec les huissiers, et les conduisit sans violence, *Mt 21:26.Ac 4:21.car ils avaient peur d’être lapidés par le peuple. 27 Après qu’ils les eurent amenés en présence du sanhédrin, le souverain sacrificateur les interrogea en ces termes: 28 *Ac 4:18.Ne vous avons-nous pas défendu expressément d’enseigner en ce nom-là? Et voici, vous avez rempli Jérusalem de votre enseignement, et vous voulez faire retomber sur nous le sang de cet homme! 29 Pierre et les apôtres répondirent: *Ac 4:19.Il faut obéir à Dieu plutôt qu’aux hommes. 30 *Ac 3:15.Le Dieu de nos pères a ressuscité Jésus, que vous avez tué, *De 21:23.Ac 10:39;13:29.1 Pi 2:24.en le pendant au bois. 31 Dieu l’a *Ac 2:33;3:15.Ph 2:9.élevé par sa droite comme Prince et Sauveur, pour donner à Israël la repentance et le pardon des péchés. 32 Nous sommes *Jn 15:27.témoins de ces choses, de même que le Saint-Esprit, que Dieu a *Ac 2:4.donné à ceux qui lui obéissent.

33 Furieux de ces paroles, ils voulaient les faire mourir. 34 Mais un pharisien, nommé Gamaliel, docteur de la loi, estimé de tout le peuple, se leva dans le sanhédrin, et ordonna de faire sortir un instant les apôtres. 35 Puis il leur dit: Hommes Israélites, prenez garde à ce que vous allez faire à l’égard de ces gens. 36 *Ac 21:38.Car, il n’y a pas longtemps que parut Theudas, qui se donnait pour quelque chose, et auquel se rallièrent environ quatre cents hommes: il fut tué, et tous ceux qui l’avaient suivi furent mis en déroute et réduits à rien. 37 Après lui, parut Judas le Galiléen, à l’époque du recensement, et il attira du monde à son parti: il périt aussi, et tous ceux qui l’avaient suivi furent dispersés. 38 Et maintenant, je vous le dis ne vous occupez plus de ces hommes, et laissez-les aller. *Pr 21:30.És 8:10.Mt 15:13.Si cette entreprise ou cette œuvre vient des hommes, elle se détruira; 39 mais si elle vient de Dieu, vous ne pourrez la détruire. Ne courez pas le risque d’avoir combattu *Ac 9:5;23:9.contre Dieu. 40 Ils se rangèrent à son avis. Et ayant appelé les apôtres, ils les firent battre de verges, ils leur défendirent de parler au nom de Jésus, et ils les relâchèrent. 41 Les apôtres se retirèrent de devant le sanhédrin, *Mt 5:12.joyeux d’avoir été jugés dignes de subir des outrages pour le nom de Jésus. 42 Et chaque jour, dans le temple et dans les maisons, ils ne cessaient d’enseigner, et d’annoncer la bonne nouvelle de Jésus-Christ.

Ananias och Safira

1 Men en man som hette Ananias sålde med sin hustru Safira en egendom 2 och smusslade sedan undan en del av betalningen, med hustruns vetskap. Han bar fram resten och lade det vid apostlarnas fötter.

3 *Joh 13:2. Då sade Petrus: "Ananias, varför har Satan fyllt ditt hjärta så att du ljög för den helige Ande och smusslade undan en del av pengarna för marken? 4 Var den inte din så länge du hade den? Och när den var såld, var inte pengarna dina? Varför bestämde du dig i ditt hjärta för detta? Du har inte ljugit för människor utan för Gud." 5 När Ananias hörde de orden föll han ner och dog, och stor fruktan kom över alla som hörde det. 6 De yngre männen kom och svepte honom, bar bort och begravde honom.

7 Omkring tre timmar senare kom hans hustru in utan att veta vad som hade hänt. 8 Petrus frågade henne: "Säg mig, sålde ni marken för det beloppet?" Hon svarade: "Ja, för det beloppet." 9 Då sade Petrus till henne: "Varför kom ni överens om att fresta Herrens Ande? Se, de som har begravt din man står vid dörren, och de ska bära bort dig också." 10 Och plötsligt föll hon död ner vid hans fötter. När de unga männen kom in fann de henne död, och de bar bort och begravde henne bredvid hennes man. 11 Stor fruktan kom över hela församlingen och över alla andra som hörde om det.

Tecken och under genom apostlarna

12 *Apg 3:11. Genom apostlarnas händer skedde många tecken och under bland folket, och de var alla tillsammans i Salomos pelarhall. 13 Ingen av de andra vågade ansluta sig till dem, men folket talade väl om dem.

14 *Apg 2:47, 6:7. Och ännu fler kom till tro på Herren, stora skaror av både män och kvinnor. 15 *Apg 19:11f. Man bar till och med ut de sjuka på gatorna och lade dem på bäddar och bårar för att åtminstone Petrus skugga skulle falla på någon av dem när han gick förbi. 16 Det kom också en stor skara från städerna runt omkring Jerusalem och förde med sig sjuka och sådana som plågades av orena andar, och alla blev botade.

Apostlarna inför Stora rådet

17 *Apg 4:1f. Översteprästen och alla hans anhängare, det vill säga saddukeernas parti, fylldes av avund*5:17avundAnnan översättning: "trosiver" (grek. zélos, jfr engelskans "zeal").18 och grep apostlarna och satte dem i allmänt häkte. 19 *Apg 12:6f. Men på natten öppnade en Herrens ängel fängelseportarna och förde ut dem och sade: 20 *Joh 6:68, Apg 9:2, 13:26. "Gå och ställ er i templet och förkunna för folket allt om detta liv*5:20detta livDet nya livet i Kristus.!" 21 När de hörde det, gick de tidigt på morgonen till templet och började undervisa.

När översteprästen och hans anhängare kom dit sammankallade de Stora rådet, Israels folks hela äldsteråd, och skickade bud till häktet för att hämta apostlarna.*5:21kom ditSalen där Stora rådet sammanträdde låg i en annan ände av templet än Salomos pelarhall där undervisning brukade hållas (3:11, 5:12).22 Men när tjänarna kom fram, fann de dem inte i fängelset. De vände tillbaka och rapporterade: 23 "Vi såg att häktet var ordentligt låst och vakterna stod vid portarna, men när vi öppnade fann vi ingen därinne." 24 När tempelvaktens ledare och översteprästerna fick höra detta blev de villrådiga och undrade vad som kunde ha hänt. 25 Då kom någon och berättade för dem: "Männen som ni satte i fängelse står i templet och undervisar folket!" 26 Ledaren för tempelvakten gick då ut med tjänarna och hämtade dem utan att bruka våld, eftersom de var rädda att folket skulle stena dem.

27 När de nu blivit hämtade ställdes de inför Stora rådet, och översteprästen förhörde dem 28 *Matt 27:25, Apg 4:18. och sade: "Har vi inte strängt förbjudit er att undervisa i det namnet? Och nu har ni fyllt Jerusalem med er lära och vill att den mannens blod ska komma över oss*5:28den mannens blod ska komma över ossDvs att ledarna skulle anses skyldiga till Jesu död.!" 29 *Dan 3:18. Då svarade Petrus och apostlarna: "Man måste lyda Gud mer än människor. 30 *5 Mos 21:22f, Apg 2:23f, 3:13f. Våra fäders Gud har uppväckt Jesus, som ni hängde upp på trä och dödade.*5:30hängde upp på träKorsets trä (jfr 5 Mos 21:22, Gal 3:13).31 *Luk 24:47f, Hebr 2:10. Honom har Gud upphöjt till sin högra sida*5:31till sin högra sidaAnnan översättning: "med sin högra hand". som furste och frälsare för att ge Israel omvändelse och syndernas förlåtelse. 32 *Joh 15:26f. Vi är vittnen till detta, vi och den helige Ande som Gud har gett till dem som lyder honom."

33 *Apg 7:54. När rådsherrarna hörde detta blev de ursinniga och ville döda dem. 34 Men då reste sig en farisé i Stora rådet som hette Gamaliel*5:34GamalielPaulus lärare (22:3), berömd i judiska Mishna och Talmud för sin medmänsklighet., en laglärare som var aktad av hela folket. Han befallde att man skulle föra ut männen en stund 35 och sade sedan: "Israeliter, tänk er för vad ni gör med dessa män. 36 För en tid sedan kom Teudas*5:36TeudasJosefus nämner en senare upprorsledare med detta namn som dödades ca 45 e Kr. Namnet, som betyder "Guds gåva", motsvarade dock ett flertal vanliga judiska namn (Natanael, Mattias etc), och den Teudas som Gamaliel talar om kan ha varit verksam under de turbulenta åren efter Herodes död år 4 f Kr. och menade sig vara något, och han fick med sig omkring fyrahundra män. Men han blev avrättad, och alla som trodde på honom skingrades och försvann. 37 Efter honom kom Judas från Galileen, vid tiden för skattskrivningen*5:37Judas från Galileen, vid tiden för skattskrivningenRomarnas andra skattskrivning år 6-7 e Kr (till skillnad från "den första skattskrivningen", Luk 2:2) provocerade seloterna i Galileen till ett uppror som är omnämnt av Josefus. Det slogs ner brutalt av romarna.. Han fick folk att göra uppror och följa honom. Men även han gick under, och alla som trodde på honom skingrades. 38 Och nu säger jag er: Håll er borta från dessa män och låt dem gå. För om detta är människors påhitt eller verk, rinner det ut i sanden. 39 *Apg 26:14. Men är det av Gud, kan ni inte slå ner dem. Det skulle kunna visa sig att ni*5:39Det skulle kunna visa sig att niAnnan översättning: "Se till att ni inte". kämpar mot Gud."

De lät sig övertygas. 40 När de kallat in apostlarna igen, lät de piska dem och förbjöd dem att tala i Jesu namn. Sedan släpptes de fria. 41 *Matt 5:10f, Rom 5:3, Fil 1:29, 1 Petr 4:13f. Och apostlarna gick ut från Stora rådet, glada att de ansetts värdiga att bli förnedrade för Namnets skull. 42 Varje dag fortsatte de att undervisa i templet och i hemmen och förkunna evangeliet att Jesus är Messias.