Atos 14

Icone: succès et persécutions

1 A Icone, Paul et Barnabas entrèrent ensemble dans la synagogue des Juifs, et ils parlèrent de telle manière qu’une grande multitude de Juifs et de Grecs crurent. 2 Mais ceux des Juifs qui ne crurent point excitèrent et aigrirent les esprits des païens contre les frères. 3 Ils restèrent cependant assez longtemps à Icone, parlant avec assurance, appuyés sur le Seigneur, *Mc 16:20.Ac 19:11.Hé 2:4.qui rendait témoignage à la parole de sa grâce et permettait qu’il se fît par leurs mains des prodiges et des miracles. 4 La population de la ville se divisa: les uns étaient pour les Juifs, les autres pour les apôtres. 5 Et comme les païens et les Juifs, de concert avec leurs chefs, se mettaient en mouvement pour les outrager et les lapider, 6 Paul et Barnabas, en ayant eu connaissance, *Mt 1:23.Ac 8:1.se réfugièrent dans les villes de la Lycaonie, à Lystre et à Derbe, et dans la contrée d’alentour. 7 Et ils y annoncèrent la bonne nouvelle.

Lystre: guérison d’un impotent

8 A Lystre, se tenait assis un homme *Ac 3:2.impotent des pieds, boiteux de naissance, et qui n’avait jamais marché. 9 Il écoutait parler Paul. Et Paul, fixant les regards sur lui et voyant qu’il avait la foi pour être guéri, 10 dit d’une voix forte: Lève-toi droit sur tes pieds. *És 35:6.Et il se leva d’un bond et marcha. 11 A la vue de ce que Paul avait fait, la foule éleva la voix, et dit en langue lycaonienne: *Ac 28:6.Les dieux sous une forme humaine sont descendus vers nous. 12 Ils appelaient Barnabas Jupiter, et Paul Mercure, parce que c’était lui qui portait la parole. 13 Le prêtre de Jupiter, dont le temple était à l’entrée de la ville, amena des taureaux avec des bandelettes vers les portes, et voulait, de même que la foule, offrir un sacrifice. 14 Les apôtres Barnabas et Paul, ayant appris cela, déchirèrent leurs vêtements, et se précipitèrent au milieu de la foule, 15 en s’écriant: O hommes, *Ac 10:26.Ap 19:10;22:9.pourquoi agissez-vous de la sorte? Nous aussi, nous sommes des hommes de la même nature que vous; et, vous apportant une bonne nouvelle, nous vous exhortons à renoncer à ces choses vaines, pour vous tourner vers le Dieu vivant, *Ge 1:1.Ps 33:6;124:8;146:6.Ap 14:7.qui a fait le ciel, la terre, la mer, et tout ce qui s’y trouve. 16 *Ps 81:13.Ce Dieu, dans les âges passés, a laissé toutes les nations suivre leurs propres voies, 17 *Ro 1:19.quoiqu’il n’ait cessé de rendre témoignage de ce qu’il est, en faisant du bien, en vous dispensant du ciel les pluies et les saisons fertiles, en vous donnant la nourriture avec abondance et en remplissant vos cœurs de joie. 18 A peine purent-ils, par ces paroles, empêcher la foule de leur offrir un sacrifice.

Derbe et autres lieux. Retour à Antioche

19 Alors survinrent d’Antioche et d’Icone des Juifs qui gagnèrent la foule, et qui, après avoir *2 Co 11:25.lapidé Paul, le traînèrent hors de la ville, pensant qu’il était mort. 20 Mais, les disciples l’ayant entouré, il se leva, et entra dans la ville. Le lendemain, il partit pour Derbe avec Barnabas. 21 Quand ils eurent évangélisé cette ville et fait un certain nombre de disciples, ils retournèrent à Lystre, à Icone et à Antioche, 22 fortifiant l’esprit des disciples, *Ac 11:23;13:43.les exhortant à persévérer dans la foi, et disant *Mt 10:38;16:24.Lu 24:26.2 Ti 3:12.que c’est par beaucoup de tribulations qu’il nous faut entrer dans le royaume de Dieu. 23 Ils firent nommer des anciens dans chaque Église, et, après avoir prié et jeûné, ils les recommandèrent au Seigneur, en qui ils avaient cru. 24 Traversant ensuite la Pisidie, ils vinrent en Pamphylie, 25 annoncèrent la parole à Perge, et descendirent à Attalie. 26 De là ils s’embarquèrent *Ac 13:1.pour Antioche, d’où ils avaient été recommandés à la grâce de Dieu pour l’œuvre qu’ils venaient d’accomplir. 27 Après leur arrivée, ils convoquèrent l’Église, et ils racontèrent tout ce que Dieu avait fait avec eux, et comment il avait ouvert aux nations la porte de la foi. 28 Et ils demeurèrent assez longtemps avec les disciples.

I Ikonium

1 *Apg 11:21. I Ikonium hände samma sak. De gick till judarnas synagoga och predikade så att många, både judar och greker, kom till tro. 2 Men de judar som vägrade tro hetsade upp hedningarna och förgiftade deras sinnen gentemot bröderna. 3 *Mark 16:20, Hebr 2:4. Paulus och Barnabas stannade där en längre tid och talade frimodigt i förtröstan på Herren, som bekräftade sitt nåderika ord genom att låta tecken och under ske genom deras händer.

4 Men folket i staden delade sig så att vissa höll med judarna och andra med apostlarna. 5 *2 Tim 3:11. Och när både hedningarna och judarna med sina ledare gjorde upp en plan att misshandla och stena dem, 6 *Matt 10:23. fick apostlarna reda på det och flydde till städerna Lystra och Derbe i Lykaonien och trakten däromkring. 7 Där fortsatte de att förkunna evangeliet.

I Lystra

8 *Apg 3:2f. I Lystra satt en man som var handikappad och förlamad i benen från födseln och som aldrig kunnat gå. 9 *Matt 9:28. Han lyssnade när Paulus predikade. Paulus fäste sin blick på honom, och när han såg att mannen hade tro så att han kunde bli botad*14:9botadAnnan översättning: "frälst".10 sade han med hög röst: "Res dig upp och stå på dina ben!" Då hoppade han upp och började gå omkring.

11 *Apg 28:6. När folket såg vad Paulus hade gjort, ropade de på lykaoniska: "Gudarna har kommit ner till oss i mänsklig gestalt!" 12 De kallade Barnabas för Zeus och Paulus för Hermes, eftersom det var han som förde ordet.*14:12Zeus … HermesEnligt en legend som återges av Ovidius hade Zeus och Hermes, i grekisk mytologi den högste guden respektive gudarnas härold, en gång besökt trakten i mänsklig gestalt. De två gudarna skulle då ha blivit så upprörda över det dåliga mottagandet att de utplånade den dåtida staden, vilket kan förklara folkets vördnad för Paulus och Barnabas.13 *Dan 2:46. Prästen i Zeustemplet utanför staden förde fram tjurar och kransar till portarna och ville offra tillsammans med folket.

14 Men när apostlarna Barnabas och Paulus hörde det, rev de sönder sina kläder*14:14rev de sönder sina kläderJudiskt uttryck för sorg och förfäran (jfr t ex 1 Mos 37:29, 34). och rusade in bland folket och ropade: 15 *Ps 146:6, Apg 4:24, 10:26. "Människor, vad är det ni gör? Vi är också människor som ni! Vi kommer till er med evangeliet att ni ska omvända er från dessa tomma avgudar till den levande Guden, han somgjorthimmel, jord och hav och allt som finns i dem.*14:15 Ps 146:6.16 *Apg 17:30. I forna generationer lät han alla hednafolk gå sina egna vägar. 17 *Ps 104:27f, Jer 5:24, Apg 17:26f. Ändå har han lämnat många vittnesbörd om sig själv. Han gör gott, han ger er regn från himlen och skördetider och mättar er med mat och glädje i era hjärtan." 18 Med dessa ord lyckades de med nöd och näppe lugna folket så att de inte offrade åt dem.

19 *2 Kor 11:25, 2 Tim 3:11. Från Antiokia och Ikonium kom det nu några judar. De lyckades få med sig folket, och man stenade Paulus och släpade ut honom ur staden i tron att han var död. 20 Men när lärjungarna samlades omkring honom, reste han sig och gick in i staden.

I Derbe och till Antiokia i Syrien

Nästa dag gick Paulus och Barnabas vidare till Derbe. 21 De förkunnade evangeliet i staden och vann många lärjungar. Sedan återvände de till Lystra, Ikonium och Antiokia 22 *Matt 10:38, Apg 11:23, Rom 8:17, 1 Tess 3:3, 2 Tim 3:12. och styrkte lärjungarnas själar och uppmanade dem att stå fasta i tron. De sade: "Vi måste gå igenom många lidanden för att komma in i Guds rike." 23 I varje församling utsåg de äldste åt dem, och efter bön och fasta överlämnade de dem åt Herren som de hade kommit till tro på.

24 Sedan tog apostlarna vägen genom Pisidien och kom till Pamfylien. 25 De predikade ordet i Perge och gick ner till Attalia. 26 *Apg 13:2f. Därifrån seglade de tillbaka mot Antiokia, där de hade blivit överlämnade åt Guds nåd för det uppdrag som de nu hade fullgjort. 27 *Apg 15:4, 1 Kor 16:9. När de hade kommit fram, samlade de församlingen och berättade om allt som Gud hade gjort genom dem och hur han hade öppnat trons dörr för hedningarna. 28 Och de stannade en längre tid där hos lärjungarna.