Atos 28

Trois mois dans l’île de Malte. Arrivée à Rome. Captivité et prédication de Paul à Rome pendant deux ans

1 Après nous être sauvés, nous reconnûmes que *Ac 27:26.l’île s’appelait Malte. 2 Les barbares nous témoignèrent une bienveillance peu commune; ils nous recueillirent tous auprès d’un grand feu, qu’ils avaient allumé parce que la pluie tombait et qu’il faisait grand froid. 3 Paul ayant ramassé un tas de broussailles et l’ayant mis au feu, une vipère en sortit par l’effet de la chaleur et s’attacha à sa main. 4 Quand les barbares virent l’animal suspendu à sa main, ils se dirent les uns aux autres: Assurément cet homme est un meurtrier, puisque la Justice n’a pas voulu le laisser vivre, après qu’il a été sauvé de la mer. 5 Paul secoua l’animal dans le feu, et *Mc 16:18.Lu 10:19.ne ressentit aucun mal. 6 Ces gens s’attendaient à le voir enfler ou tomber mort subitement; mais, après avoir longtemps attendu, voyant qu’il ne lui arrivait aucun mal, ils changèrent d’avis et *Ac 14:11.dirent que c’était un dieu.

7 Il y avait, dans les environs, des terres appartenant au principal personnage de l’île, nommé Publius, qui nous reçut et nous logea pendant trois jours de la manière la plus amicale. 8 Le père de Publius était alors au lit, *Mt 8:14.malade de la fièvre et de la dysenterie; Paul, s’étant rendu vers lui, pria, lui imposa les mains, et le guérit. 9 Là-dessus, vinrent les autres malades de l’île, et ils furent guéris. 10 On nous rendit de grands honneurs, et, à notre départ, on nous fournit les choses dont nous avions besoin.

11 Après un séjour de trois mois, nous nous embarquâmes sur un navire d’Alexandrie, qui avait passé l’hiver dans l’île, et qui portait pour enseigne les Dioscures. 12 Ayant abordé à Syracuse, nous y restâmes trois jours. 13 De là, en suivant la côte, nous atteignîmes Reggio; et, le vent du midi s’étant levé le lendemain, nous fîmes en deux jours le trajet jusqu’à Pouzzoles, 14 où nous trouvâmes des frères qui nous prièrent de passer sept jours avec eux. Et c’est ainsi que nous allâmes à Rome. 15 De Rome vinrent à notre rencontre, jusqu’au Forum d’Appius et aux Trois Tavernes, les frères qui avaient entendu parler de nous. Paul, en les voyant, rendit grâces à Dieu, et prit courage. 16 Lorsque nous fûmes arrivés à Rome, *Ac 24:23;27:3.on permit à Paul de demeurer en son particulier, avec un soldat qui le gardait.

17 Au bout de trois jours, Paul convoqua les principaux des Juifs; et, quand ils furent réunis, il leur adressa ces paroles: Hommes frères, *Ac 24:12;25:8.sans avoir rien fait contre le peuple ni contre les coutumes de nos pères, j’ai été mis en prison à Jérusalem et livré de là entre les mains des Romains. 18 Après m’avoir interrogé, ils voulaient me relâcher, parce qu’il n’y avait en moi rien qui méritât la mort. 19 Mais les Juifs s’y opposèrent, et j’ai été forcé d’en appeler à César, n’ayant du reste aucun dessein d’accuser ma nation. 20 Voilà pourquoi j’ai demandé à vous voir et à vous parler; *Ac 23:6;24:21.car c’est à cause de l’espérance d’Israël que je porte cette chaîne. 21 Ils lui répondirent: Nous n’avons reçu de Judée aucune lettre à ton sujet, et il n’est venu aucun frère qui ait rapporté ou dit du mal de toi. 22 Mais nous voudrions apprendre de toi ce que tu penses, car nous savons que cette secte rencontre partout de l’opposition. 23 Ils lui fixèrent un jour, et plusieurs vinrent le trouver dans son logis. Paul leur annonça le royaume de Dieu, en rendant témoignage, et en cherchant, *Ge 3:15;22:18;26:4;49:10.De 18:15.2 S 7:12.Ps 132:11.És 4:2;7:14;9:5;40:10.Jé 23:5;33:14.Éz 34:23;37:24.Da 9:24.Mi 7:20.par la loi de Moïse et par les prophètes, à les persuader de ce qui concerne Jésus. L’entretien dura depuis le matin jusqu’au soir. 24 *Ac 17:4.Les uns furent persuadés par ce qu’il disait, et les autres ne crurent point. 25 Comme ils se retiraient en désaccord, Paul n’ajouta que ces mots: C’est avec raison que le Saint-Esprit, parlant à vos pères par le prophète Ésaïe, a dit:

26 *És 6:9.Éz 12:2.Mt 13:14.Mc 4:12.Lu 8:10.Jn 12:40.Ro 11:8.Va vers ce peuple, et dis:

Vous entendrez de vos oreilles, et vous ne comprendrez point;

Vous regarderez de vos yeux, et vous ne verrez point.

27 Car le cœur de ce peuple est devenu insensible;

Ils ont endurci leurs oreilles, et ils ont fermé leurs yeux,

De peur qu’ils ne voient de leurs yeux, qu’ils n’entendent de leurs oreilles,

Qu’ils ne comprennent de leur cœur,

Qu’ils ne se convertissent, et que je ne les guérisse.

28 Sachez donc que ce salut de Dieu a été envoyé aux païens, et qu’ils l’écouteront. 29 [Lorsqu’il eut dit cela, les Juifs s’en allèrent, discutant vivement entre eux.]

30 Paul demeura deux ans entiers dans une maison qu’il avait louée. Il recevait tous ceux qui venaient le voir, 31 prêchant le royaume de Dieu et enseignant ce qui concerne le Seigneur Jésus-Christ, en toute liberté et sans obstacle.

På Malta

1 *Apg 27:26. När vi väl var räddade fick vi veta att ön hette Malta.*28:1MaltaGrek. Melíte. Det fanns två öar som kallades Melite, dels Malta och dels ön Kefallenia vid Greklands västkust. Traditionen pekar ut Malta som Paulus landningsplats.2 Lokalbefolkningen visade oss en ovanligt stor vänlighet. De tände en eld och tog hand om oss alla, eftersom det hade börjat regna och var kallt.

3 Paulus hade just samlat ett fång kvistar och lagt på elden när en huggorm kröp ut på grund av hettan och högg sig fast i hans hand. 4 När de infödda såg ormen hänga från hans hand, sade de till varandra: "Den där mannen är säkert en mördare. Trots att han blev räddad från havet lät inte Rättvisan*28:4RättvisanGrek. Díke, i den grekiska mytologin namnet på rättvisans gudinna. honom leva." 5 *Mark 16:18, Luk 10:19. Men Paulus skakade av sig ormen ner i elden och tog ingen skada. 6 *Apg 14:11. Folket väntade sig att han skulle svullna upp eller plötsligt falla ner död. När de väntat länge och sett att inget ovanligt hände honom, ändrade de sig och sade att han var en gud.

7 I trakten runt den platsen fanns det lantgårdar som tillhörde Publius, stormannen på ön. Han tog vänligt emot oss som sina gäster i tre dagar. 8 Publius far låg just då sjuk i feber och svår diarré*28:8svår diarréAnnan översättning: "dysenteri", en tarmsjukdom som ofta var dödlig före antibiotikans tid.. Paulus gick in till honom, bad och lade händerna på honom och botade honom. 9 Efter den händelsen kom också andra sjuka på ön till honom och blev botade. 10 De visade oss sin uppskattning på många sätt, och när vi skulle segla försåg de oss med vad vi behövde.

Till Rom

11 Efter tre månader seglade vi ut med ett skepp som hade övervintrat vid ön. Det kom från Alexandria och hade Tvillingarna*28:11TvillingarnaCastor och Pollux, Jupiters tvillingsöner, ansågs vara sjömännens skyddsgudar. som galjonsfigur. 12 Vi lade till vid Syrakusa och stannade där i tre dagar. 13 Därifrån följde vi kusten och kom till Regium. En dag senare fick vi sydlig vind, och den andra dagen kom vi till Puteoli. 14 Där fann vi bröder som bjöd in oss att stanna hos dem i sju dagar. Och så fortsatte vi till Rom.

Paulus i Rom

15 Bröderna där hade fått besked om oss, och de kom ut ända till Forum Appii och Tres Tabernae*28:15Forum Appii och Tres TabernaeTvå mindre samhällen vid Via Appia, ca 50-60 km söder om Rom. för att möta oss. Då Paulus fick se dem tackade han Gud och fick nytt mod. 16 *Apg 24:23. När vi kom fram till Rom fick Paulus tillstånd att bo för sig själv tillsammans med den soldat som skulle bevaka honom.

17 *Apg 25:8. Tre dagar senare kallade han till sig de ledande bland judarna, och när de var samlade sade han till dem: "Bröder, jag har inte gjort något ont mot vårt folk eller våra fäderneärvda seder. Trots det blev jag fängslad i Jerusalem och utlämnad i romarnas händer. 18 *Apg 25:25, 26:32. När de hade förhört mig ville de frige mig, eftersom jag inte var skyldig till något som förtjänade döden. 19 *Apg 25:11. Men judarna var emot det, och då var jag tvungen att vädja till kejsaren, dock utan att anklaga mitt folk. 20 *Apg 23:6. Så det är därför jag kallat hit er för att träffa er och tala med er. Det är nämligen för Israels hopp som jag bär dessa bojor."

21 De svarade honom: "Vi har inte fått något brev om dig från Judeen, och ingen av bröderna som kommit har berättat eller sagt något ont om dig. 22 *Luk 2:34, Apg 24:5. Men vi vill gärna höra från dig vad du tänker, för vi vet att den här sekten blir motsagd överallt."

23 *Apg 26:22. De bestämde en dag för honom, och då kom ännu fler till hans bostad. Från morgon till kväll förklarade han för dem och vittnade om Guds rike och försökte övertyga dem om Jesus utifrån både Mose lag och profeterna. 24 *Apg 17:4. Vissa lät sig övertygas av hans ord, men andra ville inte tro. 25 *2 Petr 1:21. När de inte kunde komma överens skildes de åt, efter att Paulus hade sagt detta enda ord: "Den helige Ande talade rätt genom profeten Jesaja till era fäder 26 *Matt 13:14f. när han sade:*28:26fJes 6:9f.

Gå till detta folk och säg:

Ni ska höra men inte förstå,

och ni ska se men inte inse,

27 för detta folks hjärta är förhärdat.

De hör illa med sina öron

och sluter sina ögon,

så att de inte ser med ögonen

eller hör med öronen

eller förstår med hjärtat

och vänder om

så att jag får hela dem.

28 *Luk 2:30, 3:6, Apg 13:46. Därför ska ni veta att denna Guds frälsning är sänd till hedningarna, och de kommer att lyssna."*28:28 Några handskrifter tillägger (vers 29): "När han hade sagt detta gick judarna iväg under häftig diskussion med varandra."

30 I två hela år*28:30I två hela årUnder sin tid i husarrest skrev Paulus Efesierbrevet, Kolosserbrevet och Filemonbrevet, troligen vid ungefär samma tillfälle. Längre fram under samma tid skrev han även Filipperbrevet. Efter de två åren blev Paulus antingen ställd inför rätta och frikänd eller också togs målet aldrig upp. Ett mål inför kejsaren kunde nämligen avskrivas om det inte hade kommit upp till behandling inom två år. Efter de två åren i fångenskap gjorde Paulus enligt traditionen nya resor, först till Spanien och Kreta och därefter till Grekland där han skrev Titusbrevet och Första Timoteusbrevet. Till sist återvände han till Rom, där han skrev Andra Timoteusbrevet innan han led martyrdöden under kejsar Nero i mitten eller andra halvan av 60-talet e Kr. bodde Paulus i den bostad som han hade hyrt, och han tog emot alla som kom till honom. 31 Han predikade Guds rike och undervisade med stor frimodighet om Herren Jesus Kristus utan att bli hindrad.