1 Ko te poropititanga i kitea e Hapakuku poropiti.
2 Kia pēhea te roa, e Ihowā, o tāku tangi,
ā, kāhore koe e rongo?
E karanga atu ana ahau ki a koe mō te tutū,
ā, kāhore koe e whakaora.
3 He aha koe i whakakite mai ai i te kino ki ahau?
He aha koe i titiro ai ki te pakeketanga?
He pāhua hoki, he tutū tēnei kei tōku aroaro,
nā, he totohe tēnei, ā, kei te oho ake he ngangare.
4 Nā reira kahakore noa iho te ture,
kore tonu ake e puta te whakawā;
e karapotia ana hoki te tika e te kino –
nā reira, te putanga o te whakawā, he parori kē.
5 "Titiro atu ki ngā tauiwi, mātakitaki,
kia nui te mīharo!
Nō te mea kei te mahi ahau i tētahi mahi i ō koutou rā,
he mea e kore e whakaponohia,
ki te kōrerotia atu.
6 Nō te mea tēnei ka ara i ahau ngā Karari,
taua iwi nanakia rā, taua iwi hīkaka tonu rā,
e haerea nei e rātou te whānuitanga o te whenua,
kia riro ai i a rātou ngā kāinga ehara nei i a rātou.
7 "He hanga whakamataku rātou, he mea wehi;
i ahu tonu ake i a rātou tā rātou nā whakawā,
me tō rātou nā rangatiratanga.
8 He tere atu ā rātou hōiho i te reparo,
he nanakia atu i te wuruhi o te ahiahi;
ka tohatoha noa atu ō rātou kaieke hōiho.
Āe rā, ka haere mai anō ā rātou kaieke hōiho i tawhiti;
ko tā rātou rere rite tonu ki tā te ēkara e hohoro ana ki te kai.
9 "Ko rātou katoa he mahi nanakia i haere mai ai;
ko ō rātou kanohi whakamau tonu me te mea ko te hau marangai,
me te mea he kirikiri ngā whakarau e aohia ana e rātou.
10 Āe rā, e taunu ana ia ki ngā kīngi,
ā, hei kata māna ngā rangatira.
Ka kata ia ki ngā pā taiepa katoa;
ka opehia ake hoki he puehu e ia, ā, riro tonu i a ia.
11 Kātahi ia ka wheoro ake ānō he hau,
ka whiti atu, ā, ka mahi i te hē;
arā a ia, te tangata ko tōna kaha nei tōna atua."
12 He teka ianei nōnamata riro koe,
e Ihowā, e tōku Atua, e tōku Mea Tapu?
E kore mātou e mate.
Kua waiho ia e koe, e Ihowā, hei whakawā;
kua whakapūmautia ia e koe, e te Kāmaka, hei whiu.
13 He kanohi mā rawa ōu, e kore koe e titiro ki te kino,
e kore anō e āhei kia mātakitaki koe ki te kino.
He aha koe i mātakitaki ai ki te hunga tinihanga,
i whakarongo puku ai i te mea ka horomia e te tangata kino
te tangata e tika rawa ana i a ia?
14 He aha ngā tāngata i meinga ai e koe
kia rite ki ngā ika o te moana, ki ngā mea ngōkingōki
kāhore nei ō rātou kaiwhakahaere tikanga?
15 Ko rātou katoa tangohia ake e ia ki te matau,
ka mau i a ia ki roto ki tāna kupenga,
e kokoa ana ki tāna rou;
nā reira koa ana ia, whakamanamana ana.
16 Koia ia i whakahere ai ki tāna kupenga,
i tahu whakakakara ai ki tāna rou;
nō te mea nā aua mea i whai ngako ai tōna wāhi,
i mōmona ai tāna kai.
17 He mea anō rānei tērā e whakawāteatia ai e ia tāna kupenga,
ā, kore iho e tohungia ngā iwi e patua tonutia ana?
1 Den profetia som profeten Habackuk såg i en syn.
2 Herre, hur länge
ska jag ropa på hjälp
utan att du hör,
ropa högt till dig över våld
utan att du räddar?
3 Varför låter du mig se ondska,
och hur kan du själv
se på sådant elände?
Fördärv och våld är inför mig,
det uppstår tvister och gräl.
4 Ords 17:23, Jes 5:20. Därför blir lagen utan kraft,
och rätten kommer aldrig fram.
Den ogudaktige omringar
den rättfärdige
och rätten förvrängs.
5 Jes 29:9, 14, Apg 13:41. Se er omkring bland hednafolken,
se och häpna, ja, häpna,
för jag gör en gärning i era dagar
som ni inte kommer att tro
när den berättas.1:5 Citeras av Paulus i Apg 13:41 som varning till dem som förhärdade sig mot tron.
6 Se, jag ska uppväcka kaldeerna1:6kaldeernaArameiskt folk kring Babel i nuvarande Irak som frigjorde sig från Assyrien ca 620 f Kr och krossade huvudstaden Nineve 612 f Kr (se Nahums bok). Kung Nebukadnessar tog över hela regionen efter slaget vid Karkemish 605 f Kr (2 Krön 35:20, Dan 1:1 med not).,
det vilda och snabba folket
som drar ut över jordens vidder
för att ta i besittning
boplatser som inte är deras.
7 De är skrämmande och fruktade,
de avgör själva
vad som är lag och rätt.
8 Jer 4:13, 5:6, Sef 3:3, Matt 24:28. Deras hästar är snabbare än leoparder
och vildare än stäppvargar1:8stäppvargarAnnan översättning: "kvällens vargar"..
Deras ryttare spränger fram,
de kommer fjärran ifrån,
de flyger likt örnen
som störtar sig över sitt byte.
9 Alla kommer de med våld i sinnet,
stridslystna rycker de fram
och samlar fångar som sand.
10 De gör kungar till åtlöje
och hånar furstar.
De skrattar åt alla befästningar,
de kastar upp jordvallar
och intar dem.
11 Så drar de vidare som vinden,
de fortsätter framåt
och samlar på sig skuld.
Deras egen styrka är deras gud.
12 5 Mos 32:4, Ps 90:2, Jes 10:5. Visst har du alltid varit till,
Herre min Gud, min Helige?
Vi ska inte dö!
Herre, till en dom har du satt dem,
till en tillrättavisning
har du berett dem,
du vår klippa.
13 Job 21:7, Ps 5:5f, Jer 12:1f. Dina ögon är för rena
för att se på det onda.
Du som inte står ut med
att se någon orätt,
hur kan du se på de trolösa och tiga
när den ogudaktige slukar
den som är mer rättfärdig än han?
14 1 Kung 22:17. Du gör människorna
lika fiskarna i havet,
lika kräldjur
som inte har någon herre.
15 De drar upp dem alla med sin krok,
de fångar dem i sitt nät
och samlar dem i sitt garn.
Därför gläder de sig och jublar,
16 därför offrar de åt sitt nät
och tänder rökelse åt sitt garn,
för dessa gör deras andel fet
och deras mat så läcker.
17 Men ska de få vittja sitt nät
och ständigt dräpa folken
utan förskoning?