1 Im dritten Jahre der Regierung Jojakims, des Königs von Juda, kam Nebukadnezar, der König von Babel, vor Jerusalem und belagerte es. 2 Und der Herr gab Jojakim, den König von Juda, in seine Gewalt, auch einen Teil der Geräte des Hauses Gottes; diese führte er hinweg in das Land Sinear, in das Haus seines Gottes, und brachte sie daselbst in die Schatzkammer seines Gottes. 3 Und der König befahl Aspenas, dem Obersten seiner Kämmerer, er solle ihm etliche von den Kindern Israel bringen, die von königlichem Samen und von den Vornehmsten wären, 4 Jünglinge, die ohne jeden Makel, schön von Gestalt und für alle Wissenschaften begabt wären, die Einsicht und Verstand hätten und welche tüchtig wären, in des Königs Palaste zu stehen, und daß man sie in der Schrift und Sprache der Chaldäer unterwiese. 5 Diesen bestimmte der König den täglichen Unterhalt von der feinen Speise des Königs und von dem Weine, den er selbst trank, und verordnete, daß man sie drei Jahre lang erzöge und daß sie hernach vor dem König stehen sollten. 6 Unter denselben waren von den Kindern Juda Daniel, Hananja, Misael und Asarja. 7 Diesen gab der oberste Kämmerer andere Namen und hieß den Daniel Beltsazar, den Hananja Sadrach, den Misael Mesach und den Asarja Abednego. 8 Daniel aber nahm sich vor, sich mit des Königs feiner Speise und mit dem Weine, den er trank, nicht zu verunreinigen; er erbat sich von dem obersten Kämmerer, daß er sich nicht verunreinigen müsse. 9 Und Gott gab Daniel Gnade und Barmherzigkeit vor dem obersten Kämmerer. 10 Und der oberste Kämmerer sprach zu Daniel: Ich fürchte nur meinen Herrn, den König, der euch eure Speise und euer Getränk bestimmt hat. Denn warum sollte er wahrnehmen, daß euer Aussehen weniger gut wäre, als das der andern Jünglinge von eurem Alter? So wäret ihr schuld, wenn ich meinen Kopf beim König verwirkte! 11 Da antwortete Daniel dem Kellermeister, welchen der oberste Kämmerer über Daniel, Hananja, Misael und Asarja gesetzt hatte: 12 Versuche es doch zehn Tage lang mit deinen Knechten, daß man uns Gemüse zu essen und Wasser zu trinken gebe; 13 darnach besehe man vor dir unser Aussehen und das Aussehen der andern Jünglinge, welche von der feinen Speise des Königs essen; nach dem, was du dann sehen wirst, handle weiter mit deinen Knechten! 14 Da hörte er auf sie in dieser Sache und versuchte es zehn Tage lang mit ihnen. 15 Und nach den zehn Tagen sah man, daß sie besser aussahen und am Leibe fetter waren, als alle Jünglinge, die von der feinen Speise des Königs aßen. 16 Da nahm der Kellermeister ihre feine Speise und den Wein, den sie trinken sollten, hinweg und gab ihnen Gemüse. 17 Und Gott gab diesen vier Jünglingen Kenntnis und Verständnis für allerlei Schriften und Weisheit; vorzüglich aber machte er Daniel verständig in allen Gesichten und Träumen. 18 Nachdem nun die Zeit, welche der König bestimmt hatte, verflossen war, führte sie der oberste Kämmerer vor Nebukadnezar. 19 Da redete der König mit ihnen; aber keiner unter ihnen allen ward gefunden, der Daniel, Hananja, Misael und Asarja gleichgekommen wäre; darum mußten sie vor dem König stehen. 20 Der fand sie in allen Sachen der Weisheit und Einsicht, worüber er sie befragte, zehnmal geschickter als alle Schriftkundigen und Wahrsager, die er in seinem ganzen Reiche hatte. 21 Und Daniel erlebte das erste Jahr des Königs Kores.
1 I te toru o ngā tau o te kīngitanga o Iehoiakimi kīngi o Hūrā ka tae mai a Nepukaneha kīngi o Papurōna ki Hiruhārama, whakapaea ana e ia. 2 Nā, ka hoatu e te Ariki a Iehoiakimi kīngi o Hūrā ki tōna ringa, me ētahi o ngā oko o te whare o te Atua, ā, kawea ana e ia ki te whenua o Hinara, ki te whare o tōna atua; i mauria atu anō ngā oko e ia ki te whare taonga o tōna atua.
3 Nā, ka kī atu te kīngi ki a Ahapenata rangatira o āna unaka, kia tīkina ētahi o ngā tama a Īharaira, arā o ngā uri o te kīngi, o ngā rangatira hoki; 4 ētahi tama kāhore nei ō rātou koha, he pai anō te āhua, e mātau ana ki ngā whakaaro nui katoa, e mōhio ana ki ngā tikanga, e mātau ana ki ngā whakaaro mōhio, he hunga e pai ana hei tū ki te whare o te kīngi; ā, māna rātou e whakaako ki te mātauranga, ki te reo hoki o ngā Karari. 5 I whakaritea anō e te kīngi tētahi wāhi o tā te kīngi kai mā rātou, he mea mō ia rā, mō ia rā, me tētahi wāhi o te wāina i inumia e ia, ā, kia toru ngā tau e whāngaia ai rātou; kia taka ai aua tau, ka tū rātou ki te aroaro o te kīngi.
6 Nā, i roto i ēnei ko ētahi o ngā tama a Hūrā, ko Raniera, ko Hanania, ko Mihāera, ko Atāria. 7 Nā, ka tapā he ingoa mō rātou e te rangatira unaka: ko tāna ingoa mō Raniera, ko Peretehatara; mō Hanania, ko Hataraka; mō Mihāera, ko Mehaka; mō Atāria, ko Apereneko.
8 Otiia, kua takoto tō Raniera whakaaro i roto i tōna ngākau, kia kaua ia e poke i tā te kīngi kai, i te wāina rānei i inumia e ia. Nā, ka tono ia ki te rangatira unaka kia kaua ia e whakapoke i a ia. 9 Nā, kua mea te Atua kia manakohia a Raniera, kia arohaina e te rangatira unaka. 10 Nā, ka mea te rangatira unaka ki a Raniera, "E wehi ana ahau i tōku ariki, i te kīngi, nāna nei i whakarite tā koutou e kai ai, tā koutou e inu ai. Hei aha hoki i tirohia mai ai e ia ō koutou mata he kino iho i o ngā tamariki pēnā me koutou te kaumātua? Mā konā ka meinga ahau e koutou kia hopohopo ki tōku upoko i te kīngi."
11 Anō rā ko Raniera ki a Meretara, ki tā te rangatira unaka i whakarite ai hei kaitirotiro mō Raniera, rātou ko Hanania, ko Mihāera, ko Atāria: 12 "Tēnā rā, whakamātauria āu pononga, kia tekau ngā rā; me hōmai e rātou he pīni hei kai mā mātou, he wai hoki hei inu mā mātou. 13 Hei reira ka mea kia tirohia ō mātou mata i tōu aroaro, me te mata anō o ngā taitamariki e kai ana i te kai a te kīngi; nā, kia rite ki tāu e kite ai tāu e mea ai ki āu pononga." 14 Heoi, ka whakaaetia e ia tēnei mea a rātou, ā, kotahi tekau ngā rā i whakamātauria ai rātou e ia.
15 Nā, i te mutunga o ngā rā kotahi tekau, ka kitea ō rātou mata, ātaahua atu, tetere atu i o ngā tamariki katoa i kai i tā te kīngi kai. 16 Heoi, ka tangohia atu e Meretara te wāhi kai mā rātou, me te wāina anō hei inu mā rātou, ā, hōmai ana e ia he pīni mā rātou. 17 Nā, ko aua tama tokowhā, i hōmai e te Atua ki a rātou he mātauranga, he mōhio ki ngā pukapuka katoa, ki ngā whakaaro nunui; ā, i a Raniera te mōhio ki ngā kite katoa, ki ngā moemoeā.
18 Nā, i te takanga o ngā rā i kī ai te kīngi kia kawea atu rātou, ka kawea atu rātou e te rangatira unaka ki te aroaro o Nepukaneha. 19 Nā, ka kōrerorero te kīngi ki a rātou; ā, kīhai i kitea i roto i a rātou katoa tētahi e rite ana ki a Raniera rātou ko Hanania, ko Mihāera, ko Atāria; nā, tū ana rātou i te aroaro o te kīngi. 20 Nā, i ngā mea katoa o te whakaaro nui, o te mātauranga i ui ai te kīngi ki a rātou, ka kitea e ia tekau noa atu tō rātou pai i tō ngā tohunga māori katoa, i tō ngā kaititiro whetū puta noa i tōna kīngitanga.
21 I tutuki anō a Raniera ā tae noa ki te tuatahi o ngā tau o Kīngi Hairuha.