Joel 2

1 Stoßt in die Posaune zu Zion und blaset Lärm auf meinem heiligen Berge, daß alle Bewohner des Landes erzittern; denn der Tag des HERRN kommt, er ist nahe, 2 ein finsterer und dunkler Tag, ein bewölkter und neblichter Tag. Wie Morgenrot breitet sich über die Berge aus ein großes, mächtiges Volk, desgleichen von Ewigkeit her nicht gewesen ist und auch in künftigen Zeiten nicht mehr sein wird. 3 Fressendes Feuer geht vor ihm her und hinter ihm her eine lodernde Flamme: ist das Land wie der Garten Eden vor ihm gewesen, hinter ihm ist es eine öde Wüste; und man kann ihm nicht entrinnen! 4 Wie Rosse sehen sie aus, und wie Reiter rennen sie. 5 Wie rasselnde Kriegswagen kommen sie über die Berge her, wie eine Feuerflamme, welche prasselnd das Stroh verzehrt, gleich einem mächtigen Heer, das zum Kampf gerüstet ist. 6 Vor ihm erzittern die Völker, alle Angesichter verfärben sich. 7 Wie Helden laufen sie, wie Krieger ersteigen sie die Mauer, jeder geht seines Weges, und keiner kreuzt des andern Pfad. 8 Keiner drängt den andern, jeder geht seine eigene Bahn; zwischen die Lanzen stürzen sie sich und lassen sich nicht aufhalten. 9 Sie laufen in die Stadt, rennen auf der Mauer, erklimmen die Häuser, steigen wie Diebe zum Fenster hinein. 10 Vor ihnen erbebt die Erde, der Himmel zittert, Sonne und Mond kleiden sich in Trauer, und die Sterne verlieren ihren Schein. 11 Und der HERR läßt seine Stimme hören vor seinem Kriegsvolk her; denn sehr groß ist sein Heerlager und gewaltig sind, die seinen Befehl vollstrecken. Ja, groß ist der Tag des HERRN und sehr schrecklich; wer kann ihn ertragen? 12 Doch auch jetzt noch, spricht der HERR, kehret euch zu mir von ganzem Herzen mit Fasten, mit Weinen, mit Klagen! 13 Zerreißet eure Herzen und nicht eure Kleider und kehret zurück zu dem HERRN, eurem Gott; denn er ist gnädig und barmherzig, langmütig und von großer Gnade und läßt sich des Übels gereuen. 14 Wer weiß, ob es ihn nicht wieder reuen, und ob er nicht einen Segen zurücklassen wird, Speis und Trankopfer für den HERRN, euren Gott? 15 Stoßt in die Posaune zu Zion, heiligt ein Fasten, beruft eine allgemeine Versammlung! 16 Versammelt das Volk, heiligt die Gemeinde, bringt die Ältesten herbei, versammelt die Kindlein und die Säuglinge; der Bräutigam gehe aus seiner Kammer und die Braut aus ihrem Gemach! 17 Zwischen der Halle und dem Altar sollen die Priester, des HERRN Diener, weinen und sagen: HERR, habe Mitleid mit deinem Volk und gib dein Erbteil nicht der Beschimpfung preis, daß die Heiden über sie spotten! Warum soll man unter den Völkern sagen: Wo ist nun ihr Gott? 18 Da eiferte der HERR für sein Land und hatte Mitleid mit seinem Volk. 19 Und der HERR antwortete und sprach zu seinem Volk: Siehe, ich sende euch Korn, Most und Öl, daß ihr davon satt werden sollt, und ich will euch nicht mehr der Beschimpfung unter den Heiden preisgeben; 20 sondern ich will den von Norden [Kommenden] ferne von euch treiben und ihn verstoßen in ein dürres und wüstes Land, seinen Vortrab ins östliche Meer und seine Nachhut ins westliche Meer, und sein Gestank soll aufsteigen und sein Modergeruch sich erheben; denn er hat großgetan! 21 Fürchte dich nicht, o Land, sondern frohlocke und freue dich; denn der HERR hat Großes getan! 22 Fürchtet euch nicht, ihr Tiere des Feldes; denn die Auen der Wüste sollen grünen, und die Bäume sollen ihre Früchte tragen, der Weinstock und der Feigenbaum, so viel sie nur können. 23 Und ihr Kinder Zions, frohlocket und freuet euch über den HERRN, euren Gott; denn er hat euch den Frühregen in rechtem Maß gegeben und Regengüsse, Frühregen und Spätregen, am ersten [Tage] zugesandt. 24 Und es sollen die Tennen voll Korn werden und die Keltern von Most und Öl überfließen. 25 Also will ich euch die Jahre wiedererstatten, deren Ertrag der Nager, die Heuschrecke, der Fresser und der Verwüster verzehrt haben, mein großes Kriegsheer, welches ich gegen euch gesandt habe; 26 und ihr sollt genug zu essen haben und satt werden und den Namen des HERRN, eures Gottes, loben, der wunderbar an euch gehandelt hat, und mein Volk soll nicht zuschanden werden ewiglich! 27 Und ihr sollt erfahren, daß ich in Israels Mitte bin und daß ich, der HERR, euer Gott bin und keiner sonst; und mein Volk soll nimmermehr zuschanden werden! 28 (03-1) Und nach diesem wird es geschehen, daß ich meinen Geist ausgieße über alles Fleisch; und eure Söhne und eure Töchter werden weissagen, eure Ältesten werden Träume haben, eure Jünglinge werden Gesichte sehen; 29 (03-2) und auch über die Knechte und über die Mägde will ich in jenen Tagen meinen Geist ausgießen; 30 (03-3) und ich werde Zeichen geben am Himmel und auf Erden: Blut und Feuer und Rauchsäulen; 31 (03-4) die Sonne soll verwandelt werden in Finsternis und der Mond in Blut, ehe denn da kommt der große und schreckliche Tag des HERRN. 32 (03-5) Es soll aber geschehen, daß ein jeder, der den Namen des HERRN anruft, gerettet wird; denn auf dem Berge Zion und zu Jerusalem wird eine Zuflucht sein, wie der HERR versprochen hat, und bei den Übriggebliebenen, die der HERR beruft.

Herrens dag

1 *Jes 13:9f, Joel 1:15, Sef 1:16. Blås i basun på Sion,

låt larmet ljuda

på mitt heliga berg

så att alla som bor i landet darrar,

för Herrens dag kommer,

den är nära,

2 *2 Mos 10:14, 11:6, Joel 1:6, Amos 5:18, 20, Sef 1:15. en dag av mörker och töcken,

en dag av moln och dimma.

Som gryningen

breder ut sig över bergen

kommer ett stort

och mäktigt folk,

vars like inte har funnits

och aldrig ska uppstå igen

under kommande släkten.

3 Framför dem

går en förtärande eld,

bakom dem

en brännande låga.

Landet framför dem

var som Edens lustgård,

bakom dem är öde öken.

Ingen kommer undan dem.

4 De liknar hästar,

de rusar fram som stridshästar.

5 De spränger fram

över bergens toppar

med ett muller som av vagnar,

med ett dån som när eldens lågor

förtär strå,

som ett mäktigt folk,

ordnat till strid.

6 *Jes 13:8, Nah 2:10. Framför dem grips folken av skräck,

alla ansikten bleknar*2:6bleknarOklar betydelse. Annan översättning: "blossar röda"..

7 Som hjältar jagar de fram,

som stridsmän stiger de upp

på murarna.

Var och en går sin väg rakt fram,

ingen viker av från sin bana.

8 Den ene tränger inte den andre,

var och en går sitt givna spår.

Mitt igenom vapnen störtar de fram

utan att hejdas*2:8utan att hejdasGrundtextens innebörd är osäker..

9 *Jer 9:21. De stormar in i staden,

rusar fram på murarna,

klättrar upp på husen,

går in genom fönstren

som tjuvar.

10 *Jes 13:10, Jer 10:10, Hes 32:7, Joel 3:15, Matt 24:29, Luk 21:25, Upp 6:12. Inför dem darrar jorden,

himlen bävar,

solen och månen förmörkas

och stjärnorna mister sitt sken.

11 *Ps 103:20f, Jer 30:7, Sef 1:14f, Mal 3:2.Herren låter sin röst höras

framför sin här.

Mycket stor är hans armé,

stark är den som utför

hans order,

för Herrens dag är stor

och mycket skrämmande.

Vem kan uthärda den?

Kallelse till omvändelse

12 *Ords 28:13, Jes 45:22, Hes 33:11, Hos 12:7, 14:2, Mal 3:7. Men nu, säger Herren,

vänd om till mig

av hela ert hjärta,

med fasta, gråt och klagan.

13 *2 Mos 34:6f, 4 Mos 14:18, 1 Sam 15:29, Neh 9:17, Ps 51:19, 86:5, 15, 103:8, 145:8f, Jona 4:2. Riv sönder era hjärtan,

inte era kläder,

och vänd om till Herren er Gud,

för han är nådig och barmhärtig,

sen till vrede och stor i nåd,

och han ångrar det onda.

14 *Jer 18:8, Joel 1:9, 13, Jona 3:9, Hagg 2:19. Vem vet?

Kanske vänder han om

och ångrar sig

och lämnar kvar en välsignelse

efter sig

till matoffer och drickoffer

åt Herren er Gud.

15 *4 Mos 10:2, Joel 1:14, Jona 3:5. Blås i basun på Sion,

pålys en helig fasta,

utropa en helig sammankomst.

16 *Ps 8:3. Samla folket,

helga församlingen,

kalla samman de äldste,

samla de små barnen,

också dem som diar vid bröstet.

Låt brudgummen komma ut

ur sitt rum

och bruden ur sin kammare.

17 *2 Mos 32:12, Ps 42:4, 11, 79:9f, 115:2, Joel 1:9, Mika 7:10. Låt prästerna, Herrens tjänare,

gråta mellan förhuset och altaret

och säga:

"Herre, skona ditt folk

och låt inte din arvedel hånas

och bli en nidvisa

bland hednafolken.

Varför ska det få sägas bland folken:

Var är deras Gud?"

Herrens svar

18 Då fylldes Herren

av lidelse för sitt land,

och han förbarmade sig

över sitt folk.

19 *5 Mos 28:11f.Herren svarade

och sade till sitt folk:

Se, jag ska sända er

säd och vin och olja

så att ni blir mätta.

Och jag ska inte

låta hednafolken håna er längre.

20 *Jer 1:13f, 4:6. Fienden från norr

ska jag driva långt bort ifrån er,

jag ska driva ut honom

till ett torrt och öde land,

hans förtrupp till havet i öster

och hans eftertrupp till havet

i väster.*2:20havet i öster … havet i västerDöda havet och Medelhavet.

Stank ska stiga från honom,

ja, vidrig lukt ska stiga

från honom,

för han har gjort stora ting.

21 Var inte rädd, du land!

Jubla och gläd dig,

för Herren har gjort stora ting.

22 *3 Mos 26:4, 20, Joel 1:12, 20, Sak 8:12. Var inte rädda, ni markens djur,

för ödemarkens beten grönskar

och träden bär sin frukt,

fikonträden och vinstockarna

ger sin rikedom.

23 *5 Mos 11:14, Jer 5:24, Matt 23:10, Joh 3:2, Rom 3:21f. Jubla, ni Sions barn,

gläd er i Herren er Gud,

för han ger er Läraren*2:23 Läraren till rättfärdighetAnnan översättning: "höstregnet i rätt tid". Gud gav det livsnödvändiga regnet när förbundet efterlevdes (3 Mos 26:4, 5 Mos 11:14).

till rättfärdighet.

Han ska sända er rikligt med regn,

både höstregn och vårregn

som tidigare.

24 *Ords 3:10. Så ska tröskplatserna fyllas med säd

och pressarna flöda över

av vin och olja.

25 Jag ska gottgöra er för åren

som åts upp av gräshopporna

och gräsbitarna,

av gräsätarna och gräsgnagarna,

den stora här

som jag sände ut mot er.

26 Ni ska äta och bli mätta,

och ni ska lova*2:26äta … bli mätta … lovaAnspelning på den utlovade välsignelsen i 5 Mos 8:10.

Herren er Guds namn,

han som har handlat

så underbart med er,

och mitt folk ska aldrig mer

komma på skam.

27 *Jes 45:5, 46:9. Ni ska förstå att jag är mitt i Israel,

att jag är Herren er Gud

och ingen annan.

Och mitt folk ska aldrig mer

komma på skam.

28 *Jes 44:3, Apg 2:17f, Gal 4:6f. Och det ska ske därefter

att jag utgjuter min Ande

över allt kött.

Era söner och era döttrar

ska profetera,

era gamla ska ha drömmar

och era unga ska se syner.*2:28f Citeras av Petrus i Apg 2:17f som profetia om Andens utgjutelse på pingstdagen.

29 Ja, över tjänare och tjänarinnor

ska jag i de dagarna

utgjuta min Ande.

30 Och jag ska göra tecken

på himlen och på jorden,

blod, eld och rökpelare.

31 Solen ska vändas i mörker

och månen i blod

innan Herrens dag kommer,

den stora och skrämmande.

32 *Jes 2:3, Ob v 17, Rom 10:13. Och det ska ske att var och en

som åkallar Herrens namn

ska bli frälst.

På Sions berg och i Jerusalem

ska det finnas en räddad skara,

så som Herren har sagt,

bland de överlevande

som Herren kallar.*2:32 Citeras av Paulus i Rom 10:13 som profetia om frälsning genom tro på Kristus.