1 Und der HERR redete zu Mose und sprach: Rede mit den Kindern Israel und sprich zu ihnen: 2 Wenn ihr in das Land kommt, das ich euch zum Wohnsitz geben will, 3 und dem HERRN ein Feueropfer bringen wollt, es sei ein Brandopfer oder Schlachtopfer, um ein besonderes Gelübde zu erfüllen oder ein freiwilliges Opfer, oder eure Festopfer, die ihr dem HERRN zum lieblichen Geruch darbringt, von Rindern oder von Schafen, 4 so soll der, welcher dem HERRN sein Opfer darbringen will, zugleich als Speisopfer ein Zehntel Epha Semmelmehl, gemengt mit einem Viertel Hin Öl darbringen, 5 ferner Wein zum Trankopfer, auch ein Viertel Hin zum Brandopfer oder zum Schlachtopfer, wenn ein Lamm geopfert wird. 6 Wenn aber ein Widder geopfert wird, sollst du das Speisopfer machen mit zwei Zehnteln Semmelmehl, gemengt mit einem Drittel Hin Öl; 7 und Wein zum Trankopfer, auch ein Drittel Hin; das sollst du dem HERRN opfern zum lieblichen Geruch. 8 Willst du aber einen Farren zum Brandopfer oder zum Schlachtopfer darbringen, um ein Gelübde zu erfüllen oder zum Dankopfer dem HERRN, 9 so sollst du zu dem Farren das Speisopfer tun, drei Zehntel Semmelmehl, gemengt mit einem halben Hin Öl; 10 und sollst Wein darbringen, als Trankopfer, auch ein halbes Hin. Das ist ein Feueropfer, dem HERRN zum lieblichen Geruch. 11 Also soll man verfahren mit einem Ochsen, mit einem Widder, mit einem Lamm, oder mit einer Ziege. 12 Entsprechend der Zahl dieser Opfer soll auch die Zahl der Speisopfer und Trankopfer sein. 13 Alle Landeskinder sollen also tun, wenn sie dem HERRN ein Feueropfer zum lieblichen Geruch darbringen. 14 Und wenn ein Fremdling bei euch wohnt, oder wer sonst unter euch sein wird bei euren Nachkommen, und dem HERRN ein Feueropfer darbringen will zum lieblichen Geruch, der soll so tun, wie ihr tut. 15 In der ganzen Gemeinde soll einerlei Satzung gelten, für euch und für den Fremdling; eine ewige Satzung soll das sein euren Nachkommen; wie ihr, so soll auch der Fremdling sein vor dem HERRN. 16 Ein Gesetz und ein Recht gilt für euch und für den Fremdling, der sich bei euch aufhält. 17 Und der HERR redete zu Mose und sprach: 18 Rede mit den Kindern Israel und sprich zu ihnen: Wenn ihr in das Land kommt, darein ich euch bringen werde, 19 und ihr vom Brot des Landes esset, sollt ihr für den HERRN eine Abgabe erheben. 20 Vom Erstling eures Schrotmehls sollt ihr einen Kuchen als Hebopfer erheben; wie die Abgabe von der Tenne sollt ihr sie erheben. 21 Ihr sollt dem HERRN von den Erstlingen eures Schrotmehls ein Hebopfer geben von Geschlecht zu Geschlecht. 22 Und wenn ihr aus Versehen eines dieser Gebote nicht haltet, welche der HERR zu Mose geredet hat 23 von allem, was der HERR euch durch Mose geboten hat, von dem Tage an, als der HERR anfing zu gebieten, und weiterhin auf alle eure Geschlechter 24 wenn es ohne Vorwissen der Gemeinde geschehen ist, so soll die ganze Gemeinde einen jungen Farren zum Brandopfer darbringen, zum lieblichen Geruch dem HERRN, samt seinem Speisopfer und Trankopfer, wie es verordnet ist, und einen Ziegenbock zum Sündopfer. 25 Und der Priester soll also der ganzen Gemeinde der Kinder Israel Sühne erwirken, so wird ihnen vergeben werden; denn es war ein Versehen. Darum haben sie ihre Gaben dargebracht zum Feueropfer dem HERRN, dazu ihr Sündopfer vor den HERRN, für ihr Versehen. 26 So wird der ganzen Gemeinde der Kinder Israel vergeben werden, dazu auch dem Fremdling, der unter euch wohnt; denn das ganze Volk war im Irrtum. 27 Wenn aber eine einzelne Seele aus Versehen sündigen wird, die soll eine einjährige Ziege zum Sündopfer bringen. 28 Und der Priester soll dieser Seele, welche unvorsätzlich, aus Versehen gesündigt hat, vor dem HERRN Sühne erwirken, so wird ihr vergeben werden. 29 Es soll einerlei Gesetz gelten, wenn jemand aus Versehen etwas tut, sowohl für den Einheimischen unter den Kindern Israel als auch für den Fremdling, der unter euch wohnt. 30 Wenn aber eine Seele aus Frevel etwas tut (es sei ein Einheimischer oder ein Fremdling) so lästert sie den HERRN; solche Seele soll ausgerottet werden mitten aus ihrem Volk; 31 denn sie hat des HERRN Wort verachtet und sein Gebot gebrochen; eine solche Seele soll unbedingt ausgerottet werden; ihre Schuld bleibe auf ihr! 32 Als die Kinder Israel in der Wüste waren, fanden sie einen Mann, der am Sabbat Holz sammelte. 33 Da brachten ihn die, welche ihn beim Holzsammeln ertappt hatten, zu Mose und Aaron und vor die ganze Gemeinde. 34 Und sie taten ihn in Gewahrsam; denn es war nicht klar ausgedrückt, was man mit ihm tun sollte. 35 Der HERR aber sprach zu Mose: Der Mann muß unbedingt sterben; die ganze Gemeinde soll ihn außerhalb des Lagers steinigen! 36 Da führte ihn die ganze Gemeinde vor das Lager hinaus, und sie steinigten ihn, daß er starb, wie der HERR Mose geboten hatte. 37 Und der HERR redete zu Mose und sprach: 38 Rede mit den Kindern Israel und sage ihnen, daß sie sich Quasten machen an die Zipfel ihrer Kleider, in all ihren Geschlechtern, und eine Schnur von blauem Purpur an die Quaste des Zipfels tun. 39 Und die Quaste soll euch dazu dienen, daß ihr bei ihrem Anblick aller Gebote des HERRN gedenket und sie befolget, daß ihr nicht den Trieben eures Herzens nachgehet und euren Augen nachbuhlet; 40 sondern, daß ihr an alle meine Gebote gedenket und sie tut und ihr eurem Gott heilig seid. 41 Ich, der HERR, bin euer Gott, der ich euch aus Ägypten geführt habe, daß ich euer Gott sei, ich, der HERR, euer Gott.
Tillägg till offerlagarna
1 Herren talade till Mose. Han sade: 2 "Tala till Israels barn och säg till dem: När ni kommer in i det land som jag ger er att bo i, 3 3 Mos 22:21. och ni vill offra ett eldsoffer åt Herren, ett brännoffer eller ett slaktoffer av nöt eller småboskap, för att bereda Herren en ljuvlig doft – vare sig det gäller att fullgöra ett löfte eller om det är ett frivilligt offer eller era högtidsoffer – 4 3 Mos 2:1f, 6:14f. så ska den som bär fram ett sådant offer åt Herren, också som matoffer bära fram en tiondels efa fint mjöl, blandat med en fjärdedels hin15:4en tiondels efa … en fjärdedels hinCa 2,2 liter mjöl och 1 liter olja och vin. olja, 5 och som dryckesoffer ska du offra en fjärdedels hin vin för varje lamm tillsammans med brännoffret eller slaktoffret.
6 Till en bagge ska du som matoffer offra två tiondels efa fint mjöl, blandat med en tredjedels hin olja,15:6två tiondels efa … en tredjedels hin oljaCa 4,5 liter mjöl och 1,2 liter olja och vin.7 och som dryckesoffer ska du bära fram en tredjedels hin vin till en ljuvlig doft för Herren. 8 När du offrar en ungtjur till brännoffer eller slaktoffer för att fullgöra ett löfte eller som gemenskapsoffer15:8gemenskapsofferDelades mellan Gud, prästen och offerföljet (se 3 Mos 7:11f). Det var ett festligt tillfälle att äta kött i gemenskap med Gud och varandra (se t ex 5 Mos 27:7, 1 Kung 3:15). åt Herren, 9 ska du tillsammans med tjuren som matoffer bära fram tre tiondels efa fint mjöl, blandat med en halv hin15:9tre tiondels efa … en halv hinCa 7 liter mjöl och 1,8 liter olja och vin. olja, 10 och som dryckesoffer ska du bära fram en halv hin vin, det är ett eldsoffer till en ljuvlig doft för Herren.
11 Så ska man göra med varje tjur, varje bagge, varje lamm eller killing. 12 Efter det antal ni offrar, ska ni göra så med var och en efter deras antal. 13 Varje infödd ska göra så när han bär fram ett eldsoffer till en ljuvlig doft för Herren. 14 När en främling som bor hos er eller någon som vistas ibland er i kommande släkten vill offra ett eldsoffer till en ljuvlig doft för Herren, ska han göra så som ni gör. 15 2 Mos 12:49, 4 Mos 9:14. Inom församlingen ska samma stadga gälla för er och för främlingen hos er, en evig stadga från släkte till släkte. Som det är för er, så ska det vara för främlingen inför Herrens ansikte. 16 Samma lag och samma rätt ska gälla för er och för främlingen som bor hos er."
17 Herren talade till Mose. Han sade: 18 "Tala till Israels barn och säg till dem: När ni kommer in i det land dit jag för er, 19 5 Mos 8:10. då ska ni, när ni äter av landets bröd, ge Herren en offergåva av det. 20 2 Mos 23:19, 3 Mos 23:10f. Av det första ni bakar ska ni ge en kaka till offergåva, som en offergåva från er loge ska ni ge den. 21 Ni ska ge åt Herren en offergåva, släkte efter släkte, av det första ni bakar.
22 Om ni försyndar er och inte håller alla dessa bud som Herren kungjorde för Mose 23 – allt det som Herren befallde er genom Mose, från den dag då Herren gav sina befallningar och allt framgent, släkte efter släkte, – 24 3 Mos 4:13f. om det gjordes av misstag utan att församlingen visste det, ska hela församlingen offra en ungtjur som brännoffer, till en ljuvlig doft för Herren, med matoffret och dryckesoffret på föreskrivet sätt, och likaså en bock till syndoffer. 25 Och prästen ska bringa försoning för hela Israels församling, och de ska få förlåtelse. Det var en synd av misstag, och de har burit fram sitt offer, ett eldsoffer åt Herren och sitt syndoffer inför Herrens ansikte för sitt misstag. 26 Hela Israels församling och främlingen som bor bland dem ska få förlåtelse, eftersom hela folket hade del i synden som gjordes av misstag.
27 3 Mos 4:27f. Om en enskild person av misstag syndar, ska han som syndoffer föra fram en årsgammal get. 28 Prästen ska bringa försoning för den som har felat genom att av misstag synda inför Herrens ansikte. Så blir han försonad och får förlåtelse. 29 Både för den infödde bland Israels barn och för främlingen som bor ibland dem ska samma lag gälla när någon begår en synd av misstag. 30 Men den som begår något med berått mod15:30med berått modOrdagrant: "med upplyft hand"., vare sig han är infödd eller främling, han hånar Herren och ska utrotas ur sitt folk. 31 Eftersom han har föraktat Herrens ord och brutit mot hans bud, måste han utrotas. Hans missgärning vilar på honom."
En sabbatsbrytare stenas
32 Medan Israels barn var i öknen, ertappades en man med att samla ved på sabbatsdagen. 33 De som ertappade honom med att samla ved förde honom till Mose och Aron och hela församlingen. 34 3 Mos 24:12. Då det inte var klart utsagt vad som borde göras med honom, satte de honom i förvar.
35 Och Herren sade till Mose: "Mannen ska straffas med döden. Hela församlingen ska stena honom utanför lägret." 36 Då förde hela församlingen ut honom utanför lägret och stenade honom till döds, så som Herren hade befallt Mose.
Hörntofsarna
37 Herren sade till Mose: 38 5 Mos 22:12, Matt 23:5. "Tala till Israels barn och säg till dem att de, släkte efter släkte, ska göra tofsar15:38tofsarHebr. tsitsít, en viktig judisk identitetssymbol (jfr Matt 9:20, 14:36, 23:5). i hörnen på sina kläder och sätta ett mörkblått15:38mörkblåttDyrbar färg från feniciska snäckor, förknippad med tabernaklet (2 Mos 26:4) och översteprästens dräkt (2 Mos 28:28, 37). snöre på varje hörntofs. 39 Ni ska ha sådana tofsar, och när ni ser dem ska ni tänka på alla Herrens bud och göra efter dem och inte följa era egna hjärtan och ögon, som lockar er till otrohet. 40 Så ska ni tänka på och göra efter alla mina bud och vara heliga inför er Gud. 41 Jag är Herren er Gud, som förde er ut ur Egyptens land för att vara er Gud. Jag är Herren er Gud."