Guds bud eller människors stadgar
1 Matt 15:1f. Fariseerna och några skriftlärda som hade kommit från Jerusalem samlades runt honom. 2 Luk 11:38. De hade sett att några av hans lärjungar åt7:2åtOrdagrant: "åt brödet" (även i vers 5), ett vanligt hebreiskt uttryck för en hel måltid (jfr t ex 1 Mos 31:54, 43:25). med orena händer, alltså utan att ha tvättat dem. 3 Fariseerna och alla andra judar äter nämligen inte utan att först tvätta händerna med en handfull vatten7:3med en handfull vattenOrdagrant: "med en näve" (en symbolisk mängd vatten). Andra handskrifter: "ofta".. De håller fast vid de äldstes stadgar7:3de äldstes stadgarTolkning och tillämpning av Mose lag som hade växt fram bland de skriftlärda efter den babyloniska fångenskapen. Fariseerna betraktade dem som lika bindande som Guds lag i Skriften, medan Jesus liksom saddukeerna såg dem som enbart människors bud.. 4 Och när de kommer från torget äter de inte utan att först ha tvättat sig7:4tvättat sigAnnan översättning: "badat" (grek. baptísontai). Jfr 3 Mos 15. En samvetsgrann farisé som kom i beröring med någon som inte följde renhetsreglerna, t ex en hedning på torget, skulle rena sig innan han åt.. Det finns många andra traditioner som de håller fast vid, som att skölja bägare, kannor och kopparkärl7:4kopparkärlAndra handskrifter tillägger: "och bänkar" (jfr 3 Mos 15:4)..
5 Fariseerna och de skriftlärda frågade honom: "Varför följer inte dina lärjungar de äldstes stadgar utan äter med orena händer?" 6 Matt 15:8f. Han svarade dem: "Jesaja profeterade rätt om er, ni hycklare7:6hycklareAnnan översättning: "skådespelare".. Det står skrivet: Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig. 7 Deras vördnad för mig är meningslös, för lärorna de lär ut är människobud.7:6f Jes 29:13.8 Ni överger Guds bud och håller er till människors stadgar."
9 Han sade också till dem: "Ni upphäver skickligt Guds bud för att upprätthålla era egna stadgar. 10 2 Mos 20:12, 21:17. Mose har sagt: Hedra din far och din mor, och: Den som förbannar sin far eller sin mor ska straffas med döden.7:10 2 Mos 20:12, 21:17.11 Men ni påstår att om någon säger till sin far eller mor: Det du kunde fått som hjälp av mig låter jag i stället bli ’korban’, alltså en tempelgåva7:11tempelgåvaEgendom kunde förklaras invigd åt Gud (hebr. korbán, se t ex 4 Mos 7:3). Därmed hade man enligt de äldstes stadgar löst sig från förpliktelsen att hjälpa sina föräldrar., 12 då tillåter ni inte längre att han gör något för sin far eller mor. 13 Ni upphäver Guds ord genom era stadgar som ni för vidare. Och ni gör många andra liknande saker."
14 Matt 15:10f. Jesus kallade till sig folket igen och sade: "Lyssna på mig allihop och förstå: 15 Tit 1:15. Inget som går in i människan utifrån kan göra henne oren. Det är det som kommer ut ur människan som gör henne oren.7:15 En del handskrifter tillägger (vers 16): "Hör, du som har öron att höra med!""
17 Matt 15:15f. När han hade lämnat folket och kommit inomhus, frågade hans lärjungar honom om liknelsen. 18 Han svarade dem: "Så ni förstår inte heller? Inser ni inte att inget som går in i människan utifrån kan göra henne oren, 19 Rom 14:14, Tit 1:15. eftersom det inte går in i hennes hjärta utan ner i magen och ut på avträdet?" Därmed förklarade han all mat ren.7:19förklarade han all mat renAnnan översättning: "blir all mat ren".20 Och han fortsatte: "Det är det som kommer ut ur människan som gör henne oren. 21 1 Mos 6:5, 8:21. Inifrån, från människornas hjärtan, kommer de onda tankarna: sexuell omoral, stöld, mord, 22 äktenskapsbrott, girighet, ondska, svek, orgier, avund7:22avundOrdagrant: "det onda ögat"., hädelse, högmod och dårskap. 23 Allt detta onda kommer inifrån och gör människan oren."
En hednisk kvinnas tro
24 Matt 15:21f. Sedan gick han därifrån och kom till trakten runt Tyrus. Där gick han in i ett hus. Han ville inte att någon skulle få veta det, men det gick inte att hålla hemligt. 25 En kvinna vars dotter hade en oren ande fick höra om honom, och hon kom genast och föll ner för hans fötter. 26 Det var en grekisktalande kvinna av syrisk-fenicisk7:26syrisk-feniciskFenicien motsvarade dagens Libanon, kustdelen av den romerska provinsen Syrien. härkomst. Hon bad att Jesus skulle driva ut den onda anden ur hennes dotter.
27 Jesus sade till henne: "Låt först7:27förstEvangeliets välsignelser skulle först erbjudas barnen, dvs judarna (jfr Matt 15:24). Fenicien nåddes av evangeliet genom apostlarna några år senare (se Apg 11:19-20, 21:3-4). barnen få äta sig mätta. Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna." 28 Hon svarade honom: "Herre, även hundarna under bordet äter av barnens smulor." 29 Då sade han till henne: "För det svarets skull säger jag dig: Gå hem, den onda anden har lämnat din dotter." 30 Och hon gick hem och fann barnet liggande på sängen. Den onda anden var borta.
Jesus botar en dövstum
31 Matt 15:29f. Därefter lämnade han trakten runt Tyrus och gick över Sidon och sedan genom Dekapolisområdet till Galileiska sjön. 32 Man kom till honom med en som var döv och knappt kunde tala och bad att han skulle lägga handen på honom.
33 Då tog han honom åt sidan, bort från folket. Han stoppade fingrarna i hans öron, spottade och rörde vid hans tunga. 34 Sedan såg han upp mot himlen, suckade och sade: "Effata!" – det betyder: Öppna dig! 35 Genast öppnades hans öron och hans tunga löstes, och han talade tydligt och klart.
36 Mark 1:43f. Jesus förbjöd dem att tala om det för någon. Men ju mer han förbjöd dem, desto ivrigare berättade de. 37 1 Mos 1:31. Och folk blev helt utom sig av häpnad och sade: "Allt han har gjort är gott7:37Allt han har gjort är gottAnnan översättning: "Allt har han gjort väl".! Han får till och med de döva att höra och de stumma att tala."
1 Y 7.1 Hasta ver. 30, Mt. 15.1-28.SE juntaron á él los Fariseos, y algunos de los escribas, que habían venido de Jerusalem;
2 Los cuales, viendo á algunos de sus discípulos comer pan 7.2 Hch. 10.14,28 y 11.8.con manos comunes, es á saber, no 7.2 ver. 5. Mt. 15.20.lavadas, los condenaban.
3 (Porque los Fariseos y todos los Judíos, teniendo la tradición de los ancianos, si muchas veces no se lavan las manos, no comen.
4 Y volviendo de la plaza, si no se lavaren, no comen. Y otras muchas cosas hay, que tomaron para guardar, como las lavaduras de los vasos de beber, y de los jarros, y de los vasos de metal, y de los lechos.)
5 Y le preguntaron los Fariseos y los escribas: ¿Por qué tus discípulos no andan conforme á la tradición de los ancianos, sino que comen pan con manos comunes?
6 Y respondiendo él, les dijo: Hipócritas, bien profetizó de vosotros Isaías, como está escrito:
7.6 Is. 29.13. Este pueblo con los labios me honra,
Mas su corazón lejos está de mí.
7 Y en vano me honra,
Enseñando como doctrinas mandamientos de hombres.
8 Porque dejando el mandamiento de Dios, tenéis la tradición de los hombres; las lavaduras de los jarros y de los vasos de beber: y hacéis otras muchas cosas semejantes.
9 Les decía también: Bien invalidáis el mandamiento de Dios para guardar vuestra tradición.
10 Porque Moisés dijo: 7.10 Ex. 20.12.Honra á tu padre y á tu madre, y: 7.10 Ex. 21.17.El que maldijera al padre ó á la madre, morirá de muerte.
11 Y vosotros decís: Basta si dijere un hombre al padre ó á la madre: 7.11 Lv. 1.2, etc.Es Corbán (quiere decir, don mío á Dios) todo aquello con que pudiera valerte;
12 Y no le dejáis hacer más por su padre ó por su madre,
13 Invalidando la palabra de Dios con vuestra tradición que disteis: y muchas cosas hacéis semejantes á éstas.
14 Y llamando á toda la multitud, les dijo: Oidme todos, y entended:
15 Nada hay fuera del hombre que entre en él, que le pueda contaminar: mas lo que sale de él, aquello es lo que contamina al hombre.
16 Si alguno tiene oídos para oir, oiga.
17 Y apartado de la multitud, 7.17 Mt. 15.15.habiendo entrado en casa, le preguntaron sus discípulos sobre la parábola.
18 Y díjoles: ¿También vosotros estáis así sin entendimiento? ¿No entendéis que todo lo de fuera que entra en el hombre, no le puede contaminar;
19 Porque no entra en su corazón, sino en el vientre, y sale á la secreta? Esto decía, haciendo limpias todas las viandas.
20 Mas decía, que lo que del hombre sale, aquello contamina al hombre.
21 Porque de dentro, del corazón de los hombres, salen los malos pensamientos, los adulterios, las fornicaciones, los homicidios,
22 Los hurtos, las avaricias, las maldades, el engaño, las desvergüenzas, el ojo maligno, las injurias, la soberbia, la insensatez.
23 Todas estas maldades de dentro salen, y contaminan al hombre.
24 Y levantándose de allí, se fué á los términos de Tiro y de Sidón; y entrando en casa, quiso que nadie lo supiese; mas no pudo esconderse.
1 "Ephphatha; sé abierto."
2 La levadura de los Fariseos.
25 Porque una mujer, cuya hija tenía un espíritu inmundo, luego que oyó de él, vino y se echó á sus pies.
26 Y la mujer era 7.26 Mt. 15.22.Griega, 7.26 Mt. 4.24.Sirofenisa de nación; y le rogaba que echase fuera de su hija al demonio.
27 Más Jesús le dijo: Deja primero hartarse los hijos, porque no es bien tomar el pan de los hijos y echarlo á los perrillos.
28 Y respondió ella, y le dijo: Sí, Señor; pero aun los perrillos debajo de la mesa, comen de las migajas de los hijos.
29 Entonces le dice: Por esta palabra, ve; el demonio ha salido de tu hija.
30 Y como fué á su casa, halló que el demonio había salido, y á la hija echada sobre la cama.
31 Y volviendo á salir de 7.31 Mt. 15.29-31.los términos de Tiro, vino por Sidón á la mar de Galilea, por mitad de los términos de 7.31 Mt. 4.25.Decápolis.
32 Y le traen un sordo y tartamudo, y le ruegan que le ponga la mano encima.
33 Y 7.33 cp. 8.23.tomándole aparte de la gente, metió sus dedos en las orejas de él, y 7.33 Jn. 9.6.escupiendo, tocó su lengua;
34 Y 7.34 Mt. 14.19. cp. 6.41mirando al cielo, 7.34 cp. 8.12.gimió, y le dijo: 7.34 cp. 5.41.Ephphatha: que es decir: Sé abierto.
35 Y luego fueron abiertos sus oídos, y fué desatada la ligadura de su lengua, y hablaba bien.
36 Y les 7.36 cp. 5.43.mandó que no lo dijesen á nadie; 7.36 Mt. 9.31.pero cuanto más les mandaba, tanto más y más lo divulgaban.
37 Y 7.37 cp. 6.51 y 10.26.en gran manera se maravillaban, diciendo: Bien lo ha hecho todo: hace á los sordos oir, y á los mudos hablar.