1 *1 Krön 22:5. Kung David sade till hela församlingen: "Min son Salomo, den ende som Gud har utvalt, är ung och vek och arbetet är stort, för detta palats är inte för en människa utan för Herren Gud. 2 *1 Krön 22:14. Därför har jag, så långt jag förmått, skaffat guld till det som ska vara av guld i min Guds hus, silver till det som ska vara av silver, koppar till det som ska vara av koppar, järn till det som ska vara av järn och trä till det som ska vara av trä. Dessutom har jag skaffat onyxer och andra infattningsstenar, svartglänsande och brokiga stenar och alla slags dyrbara stenar liksom marmor*29:2marmorSyftar troligen på kalkalabaster. i mängd. 3 Eftersom jag älskar min Guds hus ger jag också vad jag själv äger i guld och silver till min Guds hus, utöver allt som jag förut har skaffat till det heliga huset: 4 3 000 talenter guld av guld från Ofir, och 7 000 talenter*29:3f3 000 talenter … 7 000 talenterCa 90 ton guld och 200 ton silver. renat silver till att överdra byggnadernas väggar med, 5 *2 Mos 35:4f. för att göra av guld det som ska vara av guld och för att göra av silver det som ska vara av silver, till allt slags arbete som utförs av konsthantverkare. Vem vill i dag bära fram sina frivilliga gåvor åt Herren?"

6 *2 Mos 35:21f, 4 Mos 7:1f, 1 Krön 28:1f. Familjehövdingarna och Israels stamhövdingar, överbefälen och underbefälen liksom ledarna för kungens arbeten bar fram sina frivilliga gåvor. 7 De gav till arbetet på Guds hus 5 000 talenter guld, 10 000 dariker, 10 000 talenter silver, 18 000 talenter koppar och 100 000 talenter*29:7talenterMängderna motsvarar ca 150 ton guld, 300 ton silver, 550 ton koppar och 3 000 ton järn. Dariker, persiska guldmynt om ca 8,5 gram, är troligen en omräkning ur författarens perspektiv på 400-talet f Kr. järn. 8 *2 Mos 35:27, 1 Krön 23:8, 26:21f. Var och en som hade ädelstenar gav dem till skatten i Herrens hus under gershoniten Jehiels vård. 9 Då gladde sig folket över deras frivilliga gåvor, för de bar fram sina frivilliga gåvor åt Herren av hängivet hjärta. Också kung David gladde sig mycket.

10 David lovade Herren inför hela församlingen. David sade:

"Lovad är du, Herre,

vår fader Israels Gud,

från evighet till evighet!

11 *1 Tim 1:17, Upp 4:11, 5:12f. Dig, Herre,

tillhör storhet och makt,

härlighet och glans och majestät,

allt som finns i himlen

och på jorden.

Ditt, o Herre, är riket,*29:11makt, härlighet ... Ditt ... är riketDen traditionella lovprisningen som avslutar Herrens bön (Matt 6:9f) är troligen hämtad från denna vers.

och du har upphöjt dig

till ett huvud över allt.

12 *2 Krön 1:12, 20:6. Rikedom och ära kommer från dig,

du råder över allt,

och i din hand är kraft och makt.

Din hand kan göra vad som helst,

stort och starkt.

13 Så tackar vi dig nu, vår Gud,

och lovar ditt härliga namn.

14 För vad är väl jag, och vad är mitt folk, att vi själva skulle kunna ge sådana frivilliga gåvor? Nej, allt kommer från dig, och ur din hand har vi gett det åt dig. 15 *3 Mos 25:23, Job 8:9, 14:1f, Ps 39:13, 90:5f, 102:12, 119:19, Pred 7:1, Hebr 11:13. För vi är främlingar hos dig och gäster som alla våra fäder. Som en skugga är våra dagar på jorden, och utan hopp. 16 Herre vår Gud, alla dessa gåvor som vi skaffat för att bygga dig ett hus åt ditt heliga namn – från din hand har de kommit, och ditt är alltsammans.

17 *1 Krön 28:9, Ps 7:10, Upp 2:23. Jag vet, min Gud, att du prövar hjärtat och har behag till vad som är rätt. Med ärligt hjärta har jag burit fram alla dessa frivilliga gåvor. Och nu har jag också sett med glädje hur ditt folk som står här har burit fram sina frivilliga gåvor till dig. 18 Herre, Abrahams, Isaks och Israels, våra fäders Gud, låt ditt folks hjärtas sinne och tankar vara redo till sådant för evigt, och vänd deras hjärtan till dig. 19 Ge min son Salomo ett hängivet hjärta så att han håller dina bud, dina vittnesbörd och dina stadgar och utför allt detta och bygger templet som jag förberett."

20 Därefter sade David till hela församlingen: "Lova Herren er Gud!" Då lovade hela församlingen Herren, sina fäders Gud, och de bugade sig och föll ner för Herren och för kungen. 21 Dagen därpå slaktade de slaktoffer åt Herren och offrade brännoffer åt Herren: 1 000 tjurar, 1 000 baggar och 1 000 lamm med tillhörande dryckesoffer, dessutom slaktoffer i mängd för hela Israel. 22 De åt och drack med stor glädje inför Herrens ansikte den dagen, och för andra gången gjorde de Salomo, Davids son, till kung.*29:22andra gången … kungFolkets bekräftelse av kung Davids beslut i 23:1 (jfr hur Saul blev erkänd i 1 Sam 11:15 efter 1 Sam 10, och David i 2 Sam 5:1f efter 1 Sam 16:13). De smorde honom till en Herrens furste och Sadok till präst. 23 *1 Kung 1:35. Så satt Salomo på Herrens tron som kung efter sin far David, och han blev framgångsrik. Hela Israel lydde honom. 24 Alla hövdingarna och hjältarna och dessutom alla kung Davids söner underordnade sig kung Salomo. 25 *1 Kung 2:12, 10:23f, 2 Krön 1:1. Och Herren gjorde Salomo mycket stor inför hela Israel och lät hans kungliga härlighet bli större än någon annans som varit kung över Israel före honom.

26 David, Ishais son, hade regerat över hela Israel. 27 *2 Sam 5:4f, 1 Kung 2:11, 1 Krön 3:4. Den tid han regerade över Israel var fyrtio år.*29:27fyrtio årCa 1010-970 f Kr. Han regerade sju år i Hebron och trettiotre år i Jerusalem. 28 Han dog i en god ålder, mätt på att leva och mätt på rikedom och ära. Hans son Salomo blev kung efter honom.

29 *1 Krön 21:9. Vad som mer finns att säga om kung David, om hans första tid och hans sista, det*29:29Samuels ... Natans ... Gads krönikaTroligen Samuelsböckerna (se deras inledningsnoter). finns skrivet i siaren Samuels krönika, i profeten Natans krönika och i siaren Gads krönika. 30 Där står också om hela hans regering och hans bedrifter och de händelser som mötte honom och Israel och alla andra länder och riken.

1 O rei Davi disse a toda a congregação: Salomão, meu filho, o único a quem Deus escolheu, *1Cr 22.5é ainda moço e tenro, e a obra é grande; porque o *1Cr 29.19palácio não é para homem, mas para Deus Jeová. 2 Com todas as minhas forças *1Cr 22.3-5preparei para a casa do meu Deus o ouro para as obras de ouro, a prata para as obras de prata, o bronze para as obras de bronze, o ferro para as obras de ferro e a madeira para as obras de madeira; pedras de ônix, pedras para obras de engaste, pedras para obras de marchetaria e de diversas cores e toda sorte de pedras preciosas e mármore em abundância. 3 Além disso, porque pus o meu afeto na casa do meu Deus, dou a ela o ouro e a prata do tesouro que possuo, afora tudo o que preparei para a santa casa: 4 *1Cr 22.14três mil talentos de ouro, *1Rs 9.28do ouro de Ofir, e sete mil talentos de prata refinada, para cobrir as paredes das casas; 5 de ouro para as obras de ouro e de prata para as obras de prata e para toda sorte de obra que se devia fazer por mão de artífices. Quem se oferece voluntariamente a consagrar-se hoje a Jeová?

6 *1Cr 27.1;28.1Os príncipes das famílias, e os príncipes das tribos de Israel, e os capitães de mil e de cem, juntamente com os *1Cr 27.25-31intendentes da obra do rei, fizeram ofertas voluntárias; 7 e deram para o serviço da Casa de Deus cinco mil talentos de ouro e dez mil *Ed 2.69;Ne 7.70daricos, dez mil talentos de prata, dezoito mil talentos de bronze e cem mil talentos de ferro. 8 Os que tinham pedras preciosas deram-nas para os tesouros da Casa de Jeová, que estavam ao cargo de *1Cr 23.8Jeiel, gersonita. 9 O povo se alegrou de fazer ofertas voluntárias, porque *1Rs 8.61;2Co 9.7dum coração perfeito faziam ofertas voluntárias a Jeová; também o rei Davi se alegrou com grande alegria.

10 Pelo que Davi bendisse a Jeová perante toda a congregação e disse: Sê bendito, ó Jeová, Deus de nosso pai Israel, para todo o sempre. 11 *Ap 5.13Tua é, ó Jeová, a grandeza, e o poder, e a glória, e a vitória, e a majestade, porque tudo o que há no céu e na terra é teu. Teu é, ó Jeová, o reino, e tu te exaltaste por chefe sobre todos. 12 *2Cr 1.12Tanto riquezas como honra vêm de ti, e tu dominas sobre tudo; *2Cr 20.6na tua mão está força e poder; e na tua mão está o engrandecer e o dar forças a todos. 13 Agora, nosso Deus, te rendemos graças e louvamos o teu glorioso nome. 14 Mas quem sou eu, e quem é o meu povo, para que assim pudéssemos fazer ofertas tão voluntariamente? Porque tudo vem de ti, e do que é teu to damos. 15 Porque *Lv 25.23somos estrangeiros diante de ti e peregrinos, como o foram todos os nossos pais; *Jó 14.2,10-12os nossos dias sobre a terra são como a sombra, e não há permanência. 16 Jeová, nosso Deus, toda esta riqueza que temos ajuntado para te edificarmos uma casa ao teu santo nome vem da tua mão, e a ti tudo pertence. 17 Eu sei, meu Deus, que *1Cr 28.9tu provas o coração e *Sl 15.2que te agradas da sinceridade. Na sinceridade do meu coração, ofereci eu voluntariamente todas estas coisas; agora, vi com alegria que o teu povo que se acha aqui te faz ofertas voluntariamente. 18 Jeová, Deus de nossos pais, Abraão, Isaque e Israel, conserva para sempre no coração do teu povo estas disposições e estes pensamentos e estabelece o seu coração para contigo. 19 *1Cr 28.9;Sl 72.1Dá a meu filho Salomão um coração perfeito, para que guarde os teus mandamentos, os teus testemunhos e os teus estatutos, e cumpra todas estas coisas, e *1Cr 29.1-2edifique o palácio, para o qual providenciei.

20 Disse Davi a toda a congregação: Bendizei a Jeová, vosso Deus. *Js 22.23Toda a congregação bendisse a Jeová, Deus de seus pais, *Êx 4.31inclinaram-se e prostraram-se perante Jeová e perante o rei. 21 Ao outro dia, *1Rs 8.62-63imolaram sacrifícios a Jeová e ofereceram-lhe holocaustos de mil novilhos, mil carneiros e mil cordeiros com as suas libações e sacrifícios em abundância a favor de todo o Israel. 22 Comeram e beberam, naquele dia, perante Jeová, com grande alegria.

*1Cr 23.1Pela segunda vez, proclamaram rei a Salomão, filho de Davi, e *1Rs 1.33-39ungiram-no a Jeová para ser príncipe, e a Zadoque, para ser sacerdote. 23 Salomão assentou-se no trono de Jeová como rei em lugar de seu pai Davi, e foi próspero; e todo o Israel lhe rendeu obediência. 24 Todos os príncipes, os homens poderosos e, do mesmo modo, todos os filhos de Davi se submeteram ao rei Salomão. 25 *2Cr 1.1Jeová engrandeceu muito a Salomão à vista de todo o Israel e *1Rs 3.13;2Cr 1.12deu-lhe tal majestade real, qual antes dele não teve nenhum rei em Israel.

26 Ora, *1Cr 18.14Davi, filho de Jessé, reinou sobre todo o Israel. 27 *2Sm 5.4-5;1Rs 2.11O tempo que reinou sobre todo o Israel foi quarenta anos; em Hebrom, reinou sete anos, e em Jerusalém reinou trinta e três. 28 Morreu *Gn 15.15;At 13.36numa boa velhice, *1Cr 23.1cheio de dias, de bens e de honra. Em seu lugar, reinou seu filho Salomão. 29 Os atos do rei Davi, os primeiros como os últimos, eis que estão escritos na história do *1Sm 9.9vidente Samuel, na história do profeta *2Sm 7.2-4;12.1-7Natã e na história do *1Sm 22.5vidente Gade, 30 juntamente com todo o seu reinado, e seu poder, e *Dn 4.23,25os tempos que passaram sobre ele, sobre Israel e sobre todos os reinos dos países.