Publicidade

1 Tessalonicenses 2

TB
Apostelns tjänst i Tessalonike

1 1 Tess 1:5, 9. Ni vet själva, bröder, att vårt besök hos er inte var förgäves. 2 Fil 1:30. Tidigare hade vi, som ni vet, lidit och blivit misshandlade i Filippi2:2misshandlade i FilippiSe Apg 16:16f.. Men genom vår Gud fick vi mod att predika Guds evangelium för er trots hård kamp. 3 2 Kor 4:2. Vår predikan kommer inte ur villfarelse, orena motiv eller dolda avsikter. 4 Gal 2:7, 1 Tim 1:11. Gud har ansett oss värdiga att anförtros evangeliet och därför talar vi som vi gör, inte för att behaga människor utan Gud, som prövar våra hjärtan.

5 Mark 12:40, 2 Kor 2:17, Apg 20:33. Vi har aldrig kommit med smickrande ord, det vet ni, eller med förevändningar för att roffa åt oss. Gud är vårt vittne. 6 Joh 5:41. Vi har inte heller sökt bli ärade av människor, varken av er eller andra, 7 1 Kor 9:12. även om vi som Kristi apostlar kunde ha kommit med anspråk2:7kommit med anspråkpå vördnadsbetygelser (2:6) eller ekonomiskt understöd (2:9).. I stället uppträdde vi kärleksfullt2:7kärleksfulltAndra handskrifter: "som barn", dvs utan pondus och myndighet (jfr 2 Kor 1:24). I sammanhanget blir den sakliga innebörden densamma. bland er. Som när en mor2:7en morOrdagrant: "en som ammar". sköter om sina barn 8 Apg 20:24, 2 Kor 12:15, Fil 2:17. ville vi i ömhet ge er inte bara Guds evangelium utan också våra egna liv, eftersom ni hade blivit kära för oss.

9 Apg 18:3, 1 Kor 4:12, 1 Tess 4:11. Bröder, ni minns ju hur vi arbetade och slet. Natt och dag arbetade vi för att inte ligga någon av er till last medan vi predikade Guds evangelium för er. 10 Ni är vittnen, ja, Gud själv är vittne till hur heligt, rätt och rent vi uppträdde bland er troende. 11 Ni vet också hur vi förmanade och uppmuntrade var och en av er, som en far sina barn, 12 Apg 20:31, Ef 4:1, Kol 1:10, 2 Tess 1:11. och vädjade till er att leva ett liv värdigt Gud, som kallar2:12kallarAndra handskrifter: "har kallat". er till sitt rike och sin härlighet.

13 Matt 10:20, Gal 1:11, 1 Tess 1:5. Därför tackar vi alltid Gud för att ni tog emot Guds ord som vi predikade och tog det till er, inte som människors ord utan som det verkligen är: Guds ord som är verksamt i er som tror. 14 Apg 17:5. Ni bröder har ju blivit efterföljare till Guds församlingar i Judeen som lever i Kristus Jesus. Ni har fått utstå samma lidanden från era landsmän som de har fått från judarna2:14judarnaPaulus, som själv är jude, syftar på de fientligt inställda judiska ledarna (jfr not till Joh 1:19)., 15 Apg 7:52. som dödade både Herren Jesus och profeterna och som nu har drivit bort oss. De behagar inte Gud, och de motarbetar alla människor 16 Matt 23:32f, Rom 2:5. när de försöker hindra oss från att predika för hedningarna att dessa blir frälsta. fyller de ständigt sina synders mått.2:16fyller … sina synders måttNär syndens mått är fullt kommer domen. Jfr 1 Mos 15:16. Men vredesdomen har till slut kommit över dem.

Längtan att besöka tessalonikerna

17 Rom 1:11, 1 Tess 3:10. Bröder, när vi nu för en tid har varit skilda från er bara till det yttre, inte till hjärtat har vi längtat mycket efter er och blivit ännu ivrigare att se era ansikten. 18 Vi har verkligen önskat komma till er jag, Paulus, både en och två gånger men Satan har hindrat oss.2:18önskat att få kommaKanske från Tessalonikes grannstad Berea (Apg 17:10f).19 2 Kor 1:14, Fil 4:1, 2 Tess 1:4. Vem är vårt hopp, vår glädje, vår ärekrans inför vår Herre Jesus när han kommer om inte ni? 20 Ja, ni är vår ära och vår glädje.

A pregação de Paulo

1 Pois vós mesmos sabeis, irmãos, que a nossa 1Ts 1.9entrada entre vós 2Ts 1.10não se tornou ; 2 mas, tendo antes padecido e sido Fp 1.30;At 14.5maltratado, como sabeis, em vd.At 16.22-24Filipos, tivemos a confiança em nosso Deus para vd.At 17.1-9vos falar o vd.Rm 1.1evangelho de Deus, em muitas vd.Fp 1.30lutas. 3 Pois a nossa At 13.15exortação não provém de 2Ts 2.11erro, nem de 1Ts 4.7imundícia, nem se baseia em 2Co 4.2dolo; 4 2Co 2.17mas, assim como temos sido aprovados por Deus, para que se vd.Gl 2.7nos confiasse o evangelho, assim falamos, vd.Gl 1.10não como aqueles que agradam a homens, mas a Deus, que vd.Rm 8.27prova os nossos corações. 5 Pois nunca usamos de palavras de adulação, como sabeis, nem pretexto de At 20.33; cp.2Pe 2.3avareza; 1Ts 2.10; vd.Rm 1.9Deus é testemunha; 6 Jo 5.41,44; cp.2Co 4.5buscando glória de homens, quer de vós, quer de outros, embora podendo, como vd.1Co 9.1s.apóstolos de Cristo, ser-vos pesados; 7 antes, nos fizemos 2Tm 2.24brandos no meio de vós, cp.1Ts 2.11;Gl 4.19como a mãe que acaricia seus filhos. 8 Assim, tendo-vos tanta afeição, de boa vontade desejamos vd.2Co 12.15; cp.1Jo 3.16comunicar-vos não somente o vd.Rm 1.1evangelho de Deus, mas também as nossas vidas, porque vos fizestes de nós muito amados. 9 Pois vos lembrais, irmãos, de nosso 2Ts 3.8; cp.Fp 4.16trabalho e fadiga; vd.At 18.3trabalhando noite e dia para não sermos 2Co 11.9; cp.1Co 9.4s.pesados a nenhum de vós, vos pregamos o evangelho de Deus. 10 Vós sois testemunhas vd.1Ts 2.5e também Deus de 1Ts 1.5; cp.2Co 1.12quão santa, justa e irrepreensivelmente nos comportamos para convosco, que credes, 11 assim como sabeis de que modo tratávamos a cada um de vós, vd.1Co 4.14; cp.1Ts 2.7como um pai a seus filhos, cp.1Ts 5.14exortando-vos e animando-vos 12 e vd.Lc 16.28;1Ts 4.6instando vd.Ef 4.1que andásseis de uma maneira digna de Deus, que vos 1Ts 5.24;2Ts 2.14; vd.Rm 8.28chama ao seu reino e à sua 1Pe 5.10; cp.2Co 4.6glória.

Os tessalonicenses sofrem perseguição

13 Por isso, nós também vd.Rm 1.8; cp.1Ts 1.2damos graças a Deus sem cessar, porquanto, ao receberdes a Hb 4.2; cp.Rm 10.17palavra de Deus, que de nós ouvistes, cp.Gl 4.14; vd.Mt 10.20não a aceitastes como palavra de homens, mas (segundo ela realmente é) como palavra de Deus, cp.Hb 4.12a qual também opera em vós, que credes. 14 Pois vós, irmãos, vos haveis feito 1Ts 1.6imitadores das vd.1Co 7.17; cp.10.32igrejas de Deus vd.Gl 1.22na Judeia em Cristo Jesus; porque At 17.5; cp.1Ts 3.4;2Ts 1.4s.padecestes as mesmas coisas dos vossos compatriotas cp.Hb 10.33s.que eles padeceram dos judeus, 15 Lc 24.20;At 2.23os quais mataram o Senhor Jesus e At 7.52; vd.Mt 5.12os profetas, e nos expulsaram, e não agradam a Deus, e são contrários a todos os homens, 16 At 9.23;13.45,50;14.2,5,19;17.5,13;18.12;21.21-22,27;25.2,7proibindo-nos de falar aos gentios 1Co 10.33para que estes sejam salvos, a fim de Gn 15.16;Dn 8.23;Mt 23.32encherem sempre a medida de seus pecados. vd.1Ts 1.10A ira, porém, caiu sobre eles até o fim.

Paulo se interessa por eles

17 Mas nós, irmãos, privados de vós por um pouco de vd.1Co 5.3tempo, 1Ts 3.10de vista, não de coração, tanto mais procuramos, com grande desejo, ver a vossa face. 18 Porquanto cp.Rm 15.22quisemos ir ter convosco (pelo menos eu, Paulo, Fp 4.16não uma vez, mas duas), e vd.Mt 4.10Satanás Rm 15.22; cp.Rm 1.13nos impediu. 19 Pois qual é a nossa esperança, Fp 4.1gozo ou coroa de glória diante do Senhor Jesus na sua 1Ts 3.13;4.15;5.23; vd.Mt 16.27;Mc 8.38;Jo 21.22vinda? Porventura, não o sois vós também? 20 Sim, sois vós a 2Co 1.14nossa glória e o nosso gozo.

Veja também

1 Tessalonicenses
Ver todos os capítulos de 1 Tessalonicenses
Bíblia Online Bíblia Online

Bíblia Online • Versão: 2026-07-04_23-13-58-