1 Stäm upp en sorgesång över Israels furstar 2 * och säg:

Vilken lejoninna var inte din mor!

Hon låg bland lejon,*

hon födde upp sina ungar

bland unga lejon.

3 * En av sina ungar* födde hon upp

till ett kraftigt lejon.

Han lärde sig ta rov,

han åt människor.

4 * Men hednafolken fick höra

om honom.

Han blev fångad i deras grop,

och de förde honom

med krok i nosen

till Egyptens land.

5 * När lejoninnan såg

att hon fick vänta förgäves,

att hennes hopp blev om intet,

tog hon en annan av sina ungar*

och gjorde honom till

ett kraftigt lejon.

6 Han gick omkring bland lejonen,

ja, han blev ett kraftigt lejon.

Han lärde sig ta rov

och att äta människor.

7 Han kränkte deras änkor

och ödelade deras städer.

Landet och allt som fanns där

greps av förfäran

vid ljudet av hans rytande.

8 Då kom folken upp mot honom

från länderna runt omkring.

De bredde ut sitt nät över honom,

och han blev fångad

i deras grop.

9 * Sedan satte de honom i en bur,

med krok i nosen*,

och förde honom till Babels kung

och satte honom i säkert förvar,

för att hans röst inte mer

skulle höras bort till Israels berg.

10 * Din mor är som en vinstock

i din vingård,*

planterad vid vatten,

fruktbar och rik på skott,

för där fanns mycket vatten.

11 Den fick starka grenar,

användbara till härskarspiror,

och stammen växte hög,

omgiven av lövverk,

så att den syntes

genom sin ståtliga växt

och sin rikedom på rankor.

12 * Men den blev uppryckt i vrede

och kastad till marken,

östanvinden förtorkade

dess frukt.

De starka grenarna

bröts av och vissnade,

och elden förtärde dem.

13 Nu är den planterad i öknen,

i ett torrt och törstande land.

14 * Eld har gått ut från

en av de yppersta grenarna

och har förtärt frukten.

Ingen stark gren finns kvar,

ingen härskarspira!

Detta är en sorgesång, och den ska användas som sorgesång.*