1 ✝ Jag är Sarons ros och liljan i dalen. 2 ✝ Som en lilja bland törnen, så är min älskade bland döttrar. 3 ✝ Såsom ett äppelträd bland träden i skogen, så är min älskade bland unga män. I hans skugga älskar jag att sitta och hans frukt smakar sött. 4 ✝ Han har fört mig in i vinsalen och kärlek var hans banér över mig. 5 ✝ Styrk mig med druvkakor och trösta* mig med äpplen, för jag är sjuk av kärlek. 6 ✝ Hans vänstra hand är under mitt huvud och hans högra hand omfamnar mig. 7 ✝ Jag besvär er, o ni Jerusalems döttrar, vid gasellerna och hindarna på ängarna: Oroa inte kärleken, väck den inte förrän den själv vill. 8 Hör min älskades röst. Se, där kommer han, springande över bergen, hoppande fram över höjderna. 9 Min älskade är lik en gasell eller en ung hjort. Se, han står bakom vår vägg, han tittar in genom fönstret, han visar sig genom gallret. 10 Min älskade började tala och sa till mig: Stå upp min älskade, du min sköna, och kom. 11 Ty se, vintern är förbi, regnet är över och borta. 12 Blommorna visar sig på marken. Tiden för fågelsång har kommit och turturduvan hörs i vårt land. 13 ✝ Fikonträdet får sina gröna fikon och det doftar av vinträden, som står i blom. Stå upp min älskade, min sköna och kom. 14 ✝ Du min duva bland bergsklyftor, i klippväggens gömslen, låt mig se ditt ansikte, låt mig höra din röst, för din röst är ljuv och ditt ansikte så vackert. 15 ✝ Ta fast rävarna åt oss, de små rävarna som fördärvar vingårdarna, för våra vingårdar står i blom. 16 ✝ Min älskade är min och jag är hans. Han låter sin hjord beta bland liljorna. 17 ✝ Till dess att dagen svalkas och skuggorna flyr, vänd tillbaka, min älskade, och var lik en gasell eller en ung hjort på Beters berg.