Hebreus 12

5 ✝12:5 Job 5:17; Ords 3:11-12; Upp 3:19; Och ni har redan glömt den förmaning som talar till er liksom till söner: Min son, förakta inte Herrens fostran och ge inte upp då du tillrättavisas av honom, 6 för den Herren älskar den agar han, och han bestraffar var son som han tar emot. 7 Om ni får utstå tuktan,*12:7 not *UN: Det är för att fostras ni får lida. så handlar Gud med er såsom med söner. För var finns den son som inte tuktas av sin far? 8 Men om ni är utan fostran, som alla har fått sin del av, så är ni oäkta och inte söner. 9 Vidare: Vi har ju haft köttsliga fäder som fostrade oss, och vi hade respekt för dem, ska vi då inte så mycket mer underordna oss andarnas Fader, så att vi får leva? 10 De förra fostrade oss ju bara under en kort tid som de fann lämpligt, men han gör det för vårt bästa, för att vi ska få del av hans helighet. 11 Och för stunden verkar ingen fostran vara till glädje utan till sorg, men för dem som fostrats genom detta, ger den efteråt rättfärdighetens fridsfulla frukt.